Har läst en artikel som beskriver hur svensk vindkraftsdebatt i praktiken har…

Har läst en artikel som beskriver hur svensk vindkraftsdebatt i praktiken har fått två parallella spår: ett rationellt (lokal påverkan, naturintrång, landskapsbild, ekonomi och acceptans) och ett annat som bygger på påståenden om att vindkraft skulle vara direkt farlig för människors hälsa genom exempelvis infraljud, “hjärnskador”, “cancer” eller en påstådd mörkläggning av forskning. Artikeln visar att den senare berättelsen i hög grad drivs av pseudovetenskapliga tolkningar, konspirationstänkande och en selektiv användning av enstaka studier, och att den förstärks i sociala medier och i lokala kampanjer där komplexa miljökonflikter görs om till en enkel hälsoskräck. Texten belyser hur kommuners vetorätt och lokal opinion har blivit ett effektivt stoppverktyg, vilket i praktiken innebär att många vindkraftsprojekt aldrig realiseras, oavsett nationella mål.

https://magasinetfilter.se/perspektiv/ar-vindkraft-farligt/?fbclid=IwQ0xDSwO7GwdzcnRjBmFwcF9pZAo2NjI4NTY4Mzc5AAEeqx6u-7a-JPhw1AE852_NJVx65I4xBgJI1VGY95BHzvBK8ykmBAQSUrXu5UA&brid=7cLmKAhVIUHHXl12LLalhw

Bara detaljen att byggs inte vindkraft kan vi vinka hejdå till företagsetableringar. Det som inte gått in är att även om vi bygger kärnkraft måste vi bygga massivt med vind. Och det nu så inte industrier väljer andra länder. I avsaknad av vind och i väntan på kärnkraft måste Sverige täcka med fossilt om industrier ska välja Sverige. Eller välja att stanna kvar i Sverige. Min konspirationsteori är att fossilindustrin med sina enorma finansiella muskler håller den krisande kärnkraftsindustrin under armarna. Den är nämligen deras chans att få leverera sin väldigt farliga produkt. Produkten är farlig både på kort sikt och på lång sikt och kostar oss redan ohyggliga pengar. Pengar som kunde användas till annat. Det vill inte fossilindustrin. De styrande politikerna i Sverige verkar ha fallit för fossilindustrins drag. Måla vindkraft som hemskt och kärnkraft som lysande.

Så vi tar vad vetenskapen har för kunskap om vindkraftens risker och hälsoeffekter.

Buller, sömn och “annoyance” (störning)Forskningen är relativt samstämmig om följande: vindkraftverk kan upplevas som störande, och störning kan kopplas till självrapporterade besvär, särskilt sömnstörning hos en del individer, men det är främst hörbart ljud och den psykosociala upplevelsen av störning (inklusive attityder, förväntningar och upplevd kontroll) som bär detta, inte någon robustt belagd “direkt sjukdomsmekanism” från infraljud. WHO:s riktlinjer för omgivningsbuller inkluderar vindkraft och betonar att negativa hälsoeffekter av buller typiskt medieras via bl.a. sömnstörning och stressrelaterade mekanismer. Det är alltså om människor bestämt sej att de störs av vindkraftverk som de upplever att de gör det.

Infraljud och lågfrekvent ljudPåståendet att infraljud från vindkraft “krymper hjärnan” eller orsakar specifika sjukdomar har helt galet svagt stöd. Översiktslitteratur och myndighetsgenomgångar har i huvudsak landat i att infraljud/lågfrekvent ljud från vindkraft vid normala avstånd ligger långt under nivåer där man förväntar sig direkta fysiologiska skador, även om vissa personer kan vara känsliga för buller generellt. Återigen inbillningssjuka. Men den kan påverka människors liv oerhört.

Stora fältstudier på hälsa har genomförts. En av de mest citerade stora fältstudierna är Health Canadas omfattande undersökning, som kombinerade mätningar och hälsoutfall. Den fann i korthet att exponering för vindkraftsbuller var kopplad till ökad rapporterad störning (annoyance) hos en del, men gav inte stöd för tydliga samband med flera objektiva sjukdomsmarkörer som man specifikt testade.

Skuggflimmer och epilepsiSkuggflimmer (shadow flicker) kan upplevas som irriterande och ska hanteras i tillståndsvillkor (stoppstyrning, placering, driftrutiner). Den samlade bedömningen i flera genomgångar är att risken för medicinska effekter, inklusive att trigga anfall hos personer med fotosensitiv epilepsi, bedöms som mycket, mycket låg under normal planering och med etablerade mitigationsåtgärder.

Sen har vi risker gällande säkerhet, natur och närmiljö. Vindkraftens riskprofil är i praktiken ofta mer lokal och situationsbunden än medicinsk: påverkan på landskapsbild, friluftsliv, fastighetsupplevelse, samt ekologiska effekter (t.ex. fågel- och fladdermusdödlighet och habitatfragmentering). Det finns god evidens för att fåglar och fladdermöss kan dödas av turbiner, och att risknivån varierar kraftigt med placering, artförekomst och driftstrategier (t.ex. “curtailment”). Det går att undvika. Dessutom katter, fönster och bilar är farligare för fåglar. För att inte tala om det varmare klimatet.

Självklart är vindkraft inte “riskfri”, men den vetenskapligt belagda hälso-problematiken i Sverige och jämförbara länder handlar i huvudsak om bullerrelaterad störning/sömn samt indirekta effekter via livsmiljö och trivsel. Det finns inte belägg om de dramatiska sjukdomspåståenden som ofta cirkulerar.

Dessutom har alla energislag risker. Bara att välja om vi vill ha energi. Den mest vedervärdiga slaget är fossil energi. Den dominerar hälsobördan totalt. Ett grundproblem i energidebatten som jag ser det är att vindkraft ofta granskas som om den måste vara perfekt, medan andra energislag behandlas som vänare. Det när vetenskapen tydligt visar att det är förbränning av fossila bränslen (kol/olja/gas) som är den största kända källan till sjuklighet och förtida död globalt via luftföroreningar (PM2.5, NOx, ozonbildande ämnen m.m.).

WHO sammanfattar den stora bördan av luftföroreningsrelaterad sjukdom, och Lancet-rapporter visar hur enorma hälsovinsterna är av att minska fossil förbränning. Men om det skrivs nästan inget. Mikroplaster från vindkraftverk är mycket värre. Sak samma att bilars däck orsaker mycket värre. Vindkraften kommer långt ned på listan. Och så kan vi ta om bladen oxå. Innebär att icke återvinningsbara vingar (finns nu de som är helt återvinningsbara) är så hemska enligt många att vi ska förbjuda alla båtar i samma material?

Om det hör jag inget.

Samtidigt har även kärnkraft, bioenergi, sol och vind sina riskprofiler, men de ser olika ut och uppstår i olika delar av kedjan: brytning och material, byggnation, drift, avveckling, avfall, olyckor, naturintrång och social acceptans. IPCC sammanfattar detta som en del av systemperspektivet på energisystemens effekter och avvägningar.

Vi tar några risker per energislag

Nedan “rabblas” risker i saklig mening: vissa är väl belagda och stora (t.ex. fossil luftförorening), andra är lågsannolika men högkonsekvens (t.ex. stora kärnkraftsolyckor), och några är lokala/styrbara (t.ex. skuggflimmer i vindkraft).

Fossilt (kol/olja/gas) 1. PM2.5 → hjärt–kärlsjukdom och förtida död. 2. NOx → luftvägsbesvär och ozonbildning. 3. SO₂ (särskilt kol/olja) → partiklar/surt nedfall och hälsopåverkan. 4. Cancer- och toxrisk från vissa förbränningsbiprodukter (PAH m.m.). 5. Arbetsmiljörisker i gruvor och borrning. 6. Olyckor/explosioner i raffinaderier och gasinfrastruktur. 7. Metanläckage från gas → klimatpåverkan (indirekt hälsorisk via klimat). 8. Oljeläckage → ekosystemskador och livsmedelsrisker. 9. Termiska utsläpp från kraftverk → påverkan på vattendrag. 10. Storskaliga klimatdrivna hälsorisker (värme, extremväder, mat/vektorburna sjukdomar). 11. Partikel- och kvicksilverproblematik (särskilt kol). 12. Konflikt- och säkerhetsrisker kopplade till fossil geopolitik. 13. Mark- och vattenförorening från utvinning (t.ex. frackingkemikalier). 14. Infrastrukturens sårbarhet (gasnät, importleder) → samhällsrisk. 15. “Lock-in”: långlivade investeringar som fördröjer omställning (systemrisk).

Kärnkraft 1. Uranbrytning: arbetsmiljö, lokala miljö- och hälsorisker. Finns inget så miljövidrigt som urangruvor. Finns ytterligare en nr 1. Förvaret i 100.000 år. Inse så dyrt det kommer att bli om Tidöligan bygger mer kärnkraft. Ska nuvarande förvar utökas? Ska nytt byggas? Inse kostnaden. Och riskerna med slutförvar. 2. Psykisk/psykosocial hälsopåverkan vid olyckor och evakueringar. 3. Långlivat radioaktivt avfall (förvaring, institutionell risk). Mellanlager. 4. Lågsannolik men högkonsekvens: svår reaktorolycka. 5. Spridningsrisk (proliferation) kopplad till bränslecykeln. 6. Sabotage/terrorhot och skyddsbehov. 7. Kylvattenbehov och termisk påverkan på recipient. 8. Klimatrisk: värme/torka kan begränsa kylning (driftstörning). 9. Avveckling: komplexitet, exponering och kostnadsrisker. 10. Lågnivåexponering i arbete (hanteras, men finns som riskkategori). 11. Transport av bränsle/avfall: olycks- och acceptansrisk. 12. Stora systemkonsekvenser vid oplanerat bortfall av stor enhet. 13. Leverantörs- och regelverksrisker vid nybyggnation (projekt-/styrningsrisk). 14. Material- och kemikalierisker i byggkedjan (som all tung industri). 15. Olyckor i historiken ger långvarig samhällspåverkan; WHO/UN-översikter visar särskilt tydliga psykosociala konsekvenser (t.ex. Tjernobyl).

(Notera att UNSCEAR:s senare sammanställningar för Fukushima betonar att man inte dokumenterat strålningsorsakade hälsoeffekter hos boende som tydligt kan tillskrivas exponeringen. Men de sociala effekterna av evakuering m.m. är oerhörda. Kostnaden för olyckan är helt galet hög. Påverkar Japans ekonomi.)

Bioenergi (fast biomassa/biogas/avfall med biogen andel) 1. Partiklar från förbränning (särskilt småskalig ved) → betydande hälsobörda. 2. NOx från förbränning → luftvägsbesvär. 3. PAH och andra toxiner från ofullständig förbränning. 4. Inomhusexponering vid hushållseldning (globalt stor börda). 5. Skogsbrukstryck → biodiversitets- och markkolsrisk (systemrisk). 6. Konkurrens om mark (mat vs energi). 7. Monokulturer/plantager → ekosystem- och pesticidrisk. 8. Transport och logistik → olyckor, buller och emissioner lokalt. 9. Metanläckage i biogassystem (klimat- och säkerhetsrisk). 10. Lukt och lokala störningar kring anläggningar. 11. Aska och restprodukter (hantering/återföring). 12. Brand- och explosionsrisk (silo, gas). 13. Avfallsförbränning: blandade emissioner om rening brister. 14. “Koldioxidskuld” och tidsdimension (klimat–hälsoindirekt). 15. Social acceptanskonflikter (avverkning, transporter, anläggningslokalisering).

Vindkraft 1. Hörbart ljud → störning/annoyance hos en del. 2. Sömnstörning hos en del, ofta kopplat till störningsupplevelse. 3. Lågfrekvent ljud/infraljud: starkt omdebatterat men svagt stöd för direkta sjukdomar. 4. Skuggflimmer: främst trivsel, medicinsk risk mycket, mycket låg vid god planering. 5. Visuell påverkan/landskapsbild → välbefinnande/acceptans. 6. Iskast/iskross vintertid (sällsynt, men säkerhetsfråga). 7. Mekaniska haverier (mycket ovanligt, men konsekvens kan vara hög lokalt). 8. Fågeldödlighet (plats- och artberoende). 9. Fladdermusdödlighet (plats- och driftberoende; mitigationsåtgärder finns). 10. Habitatfragmentering och vägnät i känsliga områden. 11. Marin vind: buller under byggnation kan påverka marina arter (lokal risk). 12. Markintrång och erosion vid anläggningsarbeten (kan naturligtvis hanteras). 13. Materialkedjor (stål, betong, kompositer) → industrins arbetsmiljö- och miljörisker. 14. Avveckling/återvinning av rotorblad (avfalls- och cirkularitetsfråga som nu är så gott som löst). 15. Social konfliktrisk (polarisering lokalt), vilket Filter särskilt belyser som grogrund för desinformation.

Solkraft (PV/CSP) 1. Markanvändning för stora parker (naturintrång). 2. Habitatpåverkan och fragmentering lokalt. 3. Gruvbrytning för metaller/mineral → arbetsmiljö och lokala utsläpp. 4. Kemikalier i tillverkning (hantering kräver strikt arbetsmiljö). 5. Avfall vid end-of-life om återvinning brister (växande volymer). 6. Risk för läckage/toxhantering i vissa tekniker (t.ex. CdTe kräver kontrollerad kedja). 7. Brandrisk i DC-system/inverter (hanteras, men finns). 8. Bländning (glare) nära trafik/flyg (lokal planeringsrisk). 9. El- och arbetsmiljörisker vid installation (fall, elchock). 10. Nätpåverkan vid hög andel (spänningsstyrning, skydd) – systemrisk. 11. Resiliens: snö, hagel och stormskador (driftstörning). 12. Vattenanvändning för rengöring i torra regioner (platsberoende). 13. CSP (soltermisk): värme/tryck-system och i vissa fall fågelrisk vid torn (platsberoende). 14. Leverantörsrisker och arbetsvillkor i globala kedjor (social risk). 15. Material- och återvinningsfrågor i snabb expansion (policy- och avfallsrisk).

Och vet ni vad det finns många andra sätt att generera el på! De har risker de oxå. Finns inget elslag utan risker. Värst är fossilt och kärnkraft.

Vattenkraft: dammbrott (lågsannolik–högkonsekvens), ekologi/fiskvandring.

Pumpkraft (lagring men elproduktion vid tappning): dammsäkerhet, naturintrång.

Geotermi: inducerad seismicitet, brine/kemikaliehantering.

Vågenergi: marin ekologi, materialslitage/underhållsrisk.

Tidvatten: marin ekologi, navigationsrisk.

Havsströmskraft: marin fauna och sjöfart.

OTEC (havstemperatur): lokala ekosystemeffekter, teknisk risk.

Avfallsförbränning (WTE): emissions- och askhantering.

Deponigas: metanläckage, explosionsrisk.

Bränsleceller (vätgas): explosions-/läckagerisk, materialkedjor.

Vätgasturbiner: NOx (kan uppstå), säkerhet/lagring.

Torv: mycket höga klimat- och luftföroreningsrisker (liknar fossilt).

Kolgasifiering/IGCC: komplexitet, CO₂/luftföroreningar, restprodukter.

Mikroturbiner i byggnader: NOx/CO och buller lokalt.

Fusion (framtida): okänd riskprofil i drift, men material- och strålningsfrågor finns (osäkerhet).

Källor

Bennett, B., Repacholi, M., Carr, Z., & others (Eds.). (2006). Health effects of the Chernobyl accident and special health care programmes: Report of the UN Chernobyl Forum Expert Group “Health”. World Health Organization.

Choi, D. Y., Wittig, T. W., Kluever, B. M., et al. (2020). An evaluation of bird and bat mortality at wind turbines in the Northeastern United States. PLOS ONE, 15(8), e0238034.

European Environment Agency. (2025, September 28). Health impacts of air pollution (Sweden).

Health Canada. (2019, September 5). Wind Turbine Noise and Health Study: Summary of results. Government of Canada.

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2022). AR6 WGIII: Technical Summary.

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2022). AR6 WGIII: Chapter 6 – Energy systems.

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2023). AR6 Synthesis Report: Summary for Policymakers.

Knopper, L. D., & Ollson, C. A. (2014). Wind turbines and human health. Frontiers in Public Health, 2, 63.

National Health and Medical Research Council. (2015). Evidence on wind farms and human health (Information Paper: EH57).

Orru, H., et al. (2022). Health impacts of PM2.5 originating from residential wood combustion. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19(13).

Romanello, M., et al. (2022). The 2022 report of the Lancet Countdown on health and climate change. The Lancet, 400(10363), 1619–1654.

UNSCEAR. (2021). 2020/2021 Report, Volume II, Scientific Annex B: Levels and effects of radiation exposure due to the accident at the Fukushima Daiichi Nuclear Power Station. United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation.

Werne, K. (2024, November 25; updated December 4). Mördarsnurror – så lurades svenskarna att tro att vindkraft är farligt. Magasinet Filter.

World Health Organization. (2018). Environmental noise guidelines for the European Region. WHO Regional Office for Europe.

World Health Organization. (2006). Health effects of the Chernobyl accident: An overview.

World Health Organization. (2024, October 24). Ambient (outdoor) air pollution: Fact sheet.