Lennart Söder. Professor i elkraftteknik på KTH svarar på läsarnas frågor.

Lennart Söder. Professor i elkraftteknik på KTH svarar på läsarnas frågor. Länken ligger/låg öppen så jag kopierade texten. Varsågod och läs. Och lär.

Experten svarade på frågor om elpriset och elmarknaden

Kan vi inte koppla bort oss från övriga Europa och bara ha vår egen elmarknad i stället? Vi har väl ändå el så att vi klarar oss?– Denna typ av frågor kommer ofta upp, men det är inte så enkelt. I samtliga länder som exporterar el skulle det blir lägre elpris om de inte exporterar. Antag att alla dessa länder slutar exportera. Då finns det inga exportländer, och därmed kan ju heller ingen importera.

- Jag har svårt att se att ”minimal handel” långsiktigt gynnar någon. Om alla länder skulle hålla reserver för extrema situationer (torra år med lite regn till vattenmagasin, låg vind hela året, kärnkraften går dåligt, mycket moln och lite sol, väldigt kallt och hög elförbrukning) så blir det väldigt dyrt för alla. Det finns självklart en stor fördel med elhandel: Då kan man jämna ut variationer med eltransport mellan olika områden, eftersom ”värsta möjliga scenario” inte händer samtidigt överallt.

- Just nu har vi oftast el så vi klarar oss, men om vi skulle säga ”ni får inte köpa el av oss” så undrar jag vad reaktionen blir: ”då får inte ni köpa (något annat) av oss”. Det kallas handelskrig.

Hur mycket av elpriserna har med kriget i Ukraina att göra och hur mycket på vår energiproduktion?– Elprishöjningen jämfört med tidigare (2019) har en dominerande påverkan just från Ukrainakriget och gaspriserna. Från juli 2021 till januari 2022 gjorde marknaden bedömningen (terminshandel på Nasdaq) att elpriset under oktober-december 2022 skulle ligga på 30-40 öre/kWh. Vid slutet på februari 2022 steg prisbedömningen direkt till cirka 70 öre/kWh och sedan kontinuerligt till cirka 1,20 kr/kWh i juni 2022.

– Därefter har prisbedömningen stigit allt snabbare och är för närvarande drygt 3 kr/kWh. Under hela den tiden har samtliga aktörer på marknaden vetat om att fyra kärnreaktorer är stängda. Det som orsakat denna prishöjning är Ukrainakriget och stopp på gasleveranser till Europa.

Prishöjningen skulle varit något lägre om vi hade haft mer produktion i Sverige, oavsett kraftslag. Men den stora påverkan kommer från höga elpriser på kontinenten. Södra Norge har ännu högre elpris än Sverige och de har i princip enbart vattenkraft.

Elzon 1-4 är ju en politisk indelning. Varför kan inte det göras om till ett?– Det är en indelning som beror på att vi har begränsad överföringskapacitet på stamnätet (det som ägs av Svenska Kraftnät) mellan dessa områden. Ett område är teoretiskt möjligt, det hade vi fram till 2011, och det är vanligt i omvärlden (till exempel Finland och Tyskland). Men: Det är långt ifrån säkert att detta leder till ”norrländska priser i Sydsverige”, det kan också bli ”Sydsvenska priser i Norrland”.

Finns det inte en risk med att utbygga och förlita sig mer på vindkraftverk om dessa är för beroende av väderförhållanden för att vara effektiva?– Detta är förstås en relevant fråga, men man måste se på hela systemet, inte bara enskilda kraftverk. För framtiden (2045) har till exempel Svenska Kraftnät studerat system med dubbelt så hög elkonsumtion jämfört med i dag. Cirka 80 procent av den ökande konsumtionen är flexibel i form av elbilar (20 TWh/år) och vätgas (cirka 85 TWh per år). Detta innebär en oerhört mycket större flexibilitet än i dag med batterier och vätgaslager. Vattenfall räknar, till exempel, på 100 procent vindkraft i sina scenarier för Hybrit-projektet (konsumtion drygt 50 TWh/år), samt 14 dagars vätgaslager.

I debatten om de höga elpriserna lyfter många debattörer och politiker fram att vi saknar elproduktion. Men hur mycket billigare hade elräkningen egentligen blivit om vi haft, låt säga ett kärnkraftverk motsvarande OKG (Oskarshamns kärnkraftverk) till?– Nja, talet om att vi ”saknar elproduktion” beror på vad man jämför med. Under 2021 så exporterade Sverige el samtliga dagar utom fyra. Det är korrekt att om vi hade haft så mycket elproduktion så att samtliga elledningar till grannländer alltid gick för fullt så skulle vi ha ett mycket lågt elpris. Det är också korrekt att ju mer produktion vi har (eller ju lägre konsumtion vi har) desto lägre blir elpriset.

– Elpriset varierar ju, såväl i Sverige som i andra länder, från timme till timme. Om vi ska ha ännu lägre elpris måste vi ha så mycket produktion att vi exporterar ännu fler timmar. Och det som då trycker ner priset är att vi varje timme med export måste ha ett lägre elpris än omvärlden.

– Ett exempel som aldrig kom upp i svenska medier var 14-15 juli (2022) då elpriset i södra Sverige låg på 3-6 öre/kWh (dygnsmedel). Det var så lågt att kärnkraften i Sverige fann det lönsamt att dra ner på produktionen. De låga priserna berodde på en kombination av inte så hög konsumtion + hög vindproduktion. Men det är bara höga priser som ses som nyheter. Utom i Tyskland som frågade mig varför vi drar ner på kärnkraften (där var det en nyhet) när de behöver el.

De höga elpriserna beror alltså bara på att man i andra länder är beredda att betala så mycket för svensk el. Men då borde vi ju bli rika i Sverige! Detta är ju en exportsuccé! Vart tar egentligen pengarna vägen som vi betalar i höga elavgifter? Kan man möjligen kräva tillbaka något från de bolag i Sverige som producerar billig el men säljer den dyrt i Sverige och utlandet?– Det här en relevant fråga med flera aspekter. Det finns flera personer, jag träffade två förra veckan, som ”lyckades binda elpriset för tre år framåt, hösten 2021 på cirka 40 öre/kWh”. De drabbas i så fall inte av höjda elpriser. Däremot är det ju en utmaning för den som sålde elen till dem. Om inte den också ”försäkrade sig” så blir det ju väldigt dyrt att leverera till 40 öre/kWh när elen kostar, kanske, 3 kr/kWh. Det är oklart för mig hur många som egentligen ”drabbas av höga elpriser”. En som gör det är jag själv, då vi har ”timpris”.

- Vad som är relevant är att elproducenter ofta gör samma sak. De säljer till ”fast pris”. Det finns nog producenter som, till exempel, hösten 2021 ordnade ett treårskontrakt med fast pris. De gör inte någon stor förtjänst på grund av höga elpriser. Även här är det oklart hur många som ”tjänar på höga elpriser”. Men det är inte alla som gör det. Man får se på årsrapporterna för att kolla.

- Men: Långsiktigt blir det förstås högre intäkter för producenter och högre kostnader för konsumenter vid höga elpriser. Det här var det ursprungliga skälet till kärnkraftsskatten i Sverige. Just att man ville ”dra in övervinster” eller hur det då motiverades. Så visst är det ”tekniskt möjligt” med någon form av skatt på produktion med låga kostnader, men det är ju långt ifrån alla som tycker om att återinföra en kärnkraftsskatt.

Blir inte elpriset högt även om vi skulle ha överkapacitet så länge övriga EU-länder har underkapacitet och betalar höga priser för elen. Vore det inte bättre att Tyskland återöppnade sina kärnkraftverk några år undertiden som vi bygger ut mer vindkraft och solkraft som kanske kan lagras i form av vätgas.– I Tyskland pågår, bland annat, diskussionen om ”fortsätt med kärnkraft” samt ”bygg ut vind/solkraft mycket snabbare” med mera. Man måste dock förstå storleksordningar: Northstream 1 (eller 2) transporterar cirka 500 TWh gas per år. Om man antar att allt detta ger el (med 50 procent verkningsgrad) blir det 250 TWh per år. Sverige har en elkonsumtion om ca 140 TWh/år och kärnkraften (sex reaktorer) ger ca 55 TWh per år.

– Det är mycket stora energimängder i dessa gasrör, så en eller ett par reaktorer (som dessutom måste fungera med hög tillgänglighet) har förstås en påverkan på systemet, men det förändrar inte prisbilden.

Varför får inte baskraften betalt för sina systemtjänster? Vindkraften, som skapar slumpström, kräver ju att andra kraftslag har förmågan.– Det är korrekt att kärnkraft/vattenkraft inte får betalt för reaktiv effekt eller svängmassa. Men å andra sidan så är det just snabbstopp i stora kärnkraftverk som gör att man behöver extra reserver, vilket just kärnkraften inte heller betalar för.

– När det gäller vindkraften så får de inte heller betalt för reaktiv effekt. Och det är korrekt att de orsakar behov av systemtjänster. Vindkraften betalar dock för sin nätanslutning samt en tariff, och eftersom vindkraft producerar färre kWh per installerad kW (jämfört med till exempel kärnkraft) så innebär det att de i praktiken betalar mer (per kWh) för nätanslutningen än kärnkraft. Jag säger inte att detta är fel, men jag konstaterar detta.

– Vindkraft orsakar också ”prognosfel” då man inte kan göra perfekta prognoser för kommande dag. Dessa obalanser orsakar ekonomiska kostnader för ägarna. Till detta kommer att Svenska Kraftnät, från hösten 2021, lagt på en ”avgift” på obalanser, vilket gör att man betalar mer än själva balanseringen.Z– Frågan är då om vindkraft eller kärnkraft (eller något annat kraftslag) är gynnat/missgynnat? Svenska Kraftnät gör ett kontinuerligt arbete för att se till att de som orsakar kostnader också ska betala för dessa. Jag anser nog att man i stort, i dagsläget, betalar för det man orsakar, möjligen någon ”underbetalning”.

Ytterligare en artikel publicerades i DN idag. Två väldigt tunga professorer. Är verkligen anmärkningsvärt att professorer så tydligt tar ställning.

https://www.dn.se/ekonomi/energiprofessor-kritisk-till-storskalig-karnkraft-latsas-som-om-det-finns-en-klimatpolitik/

Prognoserna för elförbrukning har ofta överdrivits och storskalig kärnkraft är en bluff. Det menar energiforskare som DN har talat med.

– Jag blir lite uppgiven när man pläderar för kärnkraft, säger Arne Kaijser på KTH.

Tonen i den svenska kärnkraftsdebatten är uppskruvad veckan inför valet. Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria vid KTH, förvånas över att kärnkraften förespråkas.

– Jag blir lite uppgiven när man pläderar för kärnkraft, särskilt storskalig kärnkraft som jag absolut inte tror blir lönsam.

Arne Kaijser har arbetat med energifrågor sedan 1970-talet. Han har nyligen deltagit i ett europeiskt forskningsprojekt där forskarna tittat på kärnkraftens historia i 20 europeiska länder. Stora byggen i Finland, Frankrike och England har drabbats av kraftiga förseningar och fördyringar.

– Att som Svenskt näringsliv hävda att nya kärnkraftverk skulle kunna stå klara år 2030 är närmast befängt. All historisk erfarenhet säger att det kommer att ta mycket längre tid.

Dessutom finns det andra problem. – Ju äldre kärnkraft blir, desto mer kommer radioaktiviteten bidra till försprödning av reaktortanken. Det krävs stora investeringar för att bibehålla en säkerhetsnivå. Det verkar man fullständigt strunta i. Kärnkraften kan vara väldigt farlig. Fukushima, Tjernobyl och Harrisburg är exempel på det.

Kåberger säger i DN 220906

– Sedan kan man ju tillägga att den kärnkraft vi har i dag har vissa förmåner. Till exempel att man inte behöver kunna betala för stora reaktorolyckor och att man på senare tid också har befriats från det ekonomiska ansvaret för framtida risker med kärnavfallet. De två stöden till kärnkraften skulle man behöva tänka igenom igen om man skulle fundera på att bygga nya reaktorer.

Dessutom lägger Lars G Nordström moderatledaren till vargarna i en intervju med SvD. Aldrig sett något liknande förut.