Det är lätt att hitta privata företag som vill vara med och bygga kärnkraftverk.

Det är lätt att hitta privata företag som vill vara med och bygga kärnkraftverk.

Det är betydligt svårare, snudd på helt omöjligt, ,att hitta investerare som vill satsa sitt eget kapital, driva reaktorerna och bära hela den ekonomiska risken utan statliga lån, garanterade intäkter och skydd mot kostnadsökningar.

Där finns kärnan i den svenska kärnkraftsdebatten.

Ett kärnkraftsbygge skapar stora affärer för byggbolag, teknikkoncerner, konsulter, advokatbyråer, säkerhetsföretag, materialleverantörer och en lång rad underentreprenörer. Alla dessa företag har ett självklart ekonomiskt intresse av att projektet startar. De kan fakturera för projektering, tillståndsarbete, markarbeten, komponenter, byggande, installationer, tester, säkerhet och underhåll.

De får betalt för sina uppdrag även om projektet senare blir försenat, betydligt dyrare än planerat eller aldrig klarar sig på elmarknadens intäkter.

Leverantörernas vilja att fakturera är därför inte samma sak som investerarnas vilja att riskera sina pengar.

Den som ska äga och driva reaktorerna måste hantera byggkostnader, räntor, förseningar, framtida elpriser, säkerhetskrav, driftstopp, avveckling och kärnavfall. Där blir entusiasmen betydligt svalare.

Hittills har inget svenskt projekt för ny kärnkraft presenterats som en normal, helt privatfinansierad investering där ägarna själva tar hela risken. Ansökningarna gäller tvärtom statligt stöd.

Regeringen konstaterar själv att investeringar i kärnkraft är förenade med ekonomiska risker som leder till höga avkastningskrav från privata investerare. Staten måste därför medfinansiera projekten och ta över delar av risken för att sänka finansieringskostnaden.

Det statliga stödet består av lån, långsiktiga prissäkringsavtal och en modell för att dela risker och vinster. Över 1.000mdkr är Tidöligan beredda att hosta upp.

Staten har dessutom beslutat att bli ägare till 60 procent av Videberg Kraft, bolaget som planerar nya reaktorer vid Ringhals. Vattenfall och Industrikraft ska äga 20 procent var. Vattenfall är statens affärsbolag. 80% kommer staten att äga. Projektet ska kunna få statliga lån, garanterade intäkter och särskild riskdelning.

Detta är inte ett tecken på att marknaden bedömer ny kärnkraft som en självklar och lönsam investering.

Det är ett tecken på att staten måste göra investeringen tillräckligt trygg för att företagen ska vilja vara med. Det finns gott om företag som vill bygga kärnkraft och skicka fakturor till projektbolaget. Det finns inga som fullt vill äga reaktorerna, driva dem under hela livstiden och själva stå med förlusten om kalkylen spricker.

När skattebetalarnas balansräkning måste användas för att få affären att fungera har marknaden inte valt kärnkraft. Då har politikerna valt kärnkraft och flyttat en betydande del av risken från företagen till staten.

Det räcker inte att jämföra en vindturbin med en reaktor som så många gör.

En seriös jämförelse måste omfatta hela elsystemet.Vanliga beräkningar av produktionskostnad visar vad det i genomsnitt kostar att producera en megawattimme under en anläggnings ekonomiska livstid. Det måttet säger däremot inte allt om när elen produceras, vilket värde den har för systemet eller vilka resurser som behövs runt omkring.

IEA använder därför måttet VALCOE. Det bygger vidare på den vanliga produktionskostnaden och väger även in energivärde, kapacitetsvärde och flexibilitetsvärde.

Det är ett bättre jämförelsemått än en enkel kostnad per producerad megawattimme, men inte heller VALCOE är en komplett nationell systemmodell.

Vindkraft och solkraft ska inte bedömas isolerat. De ska bedömas tillsammans med de resurser som kan flytta produktion och förbrukning mellan olika timmar, dagar och årstider.

För Sverige är förutsättningarna ovanligt goda. Vi har stora vattenmagasin och reglerbar vattenkraft. Vi har kraftvärme, fjärrvärme, överföring till våra grannländer, flexibel industri och växande möjligheter till batterier, vätgas, värmelager och styrbar förbrukning.

Batterier kan hantera snabba variationer och flytta el mellan timmar. Vattenkraften kan balansera produktionen över betydligt längre perioder. Värme kan lagras billigt i byggnader, ackumulatortankar och fjärrvärmesystem. Elbilar kan laddas när tillgången på el är god. Värmepumpar och industriprocesser kan styras.

Vätgasproduktion kan anpassas efter elpriset och skapa lager för industrin.

Modern vindkraft och solkraft kan dessutom bidra med flera av de tekniska stödtjänster som tidigare främst kom från stora roterande generatorer. Kraftelektronik, synkronkompensatorer och batterier kan leverera spänningsstöd, frekvensreglering och andra nätfunktioner.

De behövda förmågorna finns alltså redan.

De behöver byggas ut, samordnas och få marknadsregler som värderar flexibilitet och stödtjänster. Men behovet av dessa funktioner är inte ett bevis för att Sverige måste bygga nya reaktorer.

Det är ett argument för att bygga ett modernt och flexibelt elsystem.

Vad jag inte ser är med i Valcoe är att kärnkraften behöver enorma batteriparker när de oplanerat går ner.

Kostnadsskillnaden mellan kärnkrafy och vindkraft är mycket stor. Om jag inte har fel ät Lazards senaste publicerade livstidsanalys från juni 2025. Den bygger huvudsakligen på amerikanska förhållanden och är därför inte en offert för Sverige, men den illustrerar skillnaderna i kapitalbehov och produktionskostnad.

Ny landbaserad vindkraft beräknades kosta mellan 37 och 86 dollar per megawattimme.

Storskalig solkraft låg mellan 38 och 78 dollar. Landbaserad vindkraft tillsammans med lagring låg mellan 44 och 123 dollar. Storskalig solkraft tillsammans med lagring låg mellan 50 och 131 dollar.

Ny amerikansk kärnkraft låg mellan 141 och 220 dollar per megawattimme. Där borde diskussionen ta slut även att Lazard är tydligt med att underlaget för ny kärnkraft är mer begränsat än underlaget för vindkraft och solkraft. Kärnkraftssiffrorna bygger bland annat på uppskattningar för de nya reaktorerna vid Vogtle. Analysen inkluderar inte heller samtliga nätkostnader eller alla tänkbara systemeffekter.

Det är viktiga reservationer. Men rapporten visar ändå varför det är så mycket lättare att finansiera förnybar elproduktion.

Vindkraft, solkraft, batterier och efterfrågeflexibilitet kan byggas i mindre enheter och tas i drift stegvis. Ett projekt börjar generera intäkter relativt snabbt. Tekniken kan förbättras mellan varje investeringsomgång. Utbyggnaden kan ändras när efterfrågan och priserna förändras.

Kärnkraft kräver däremot en mycket stor investering långt innan den första kilowattimmen kan säljas. Varje års försening innebär ytterligare räntor utan intäkter. Därför blir kostnaden för kapital och risken för förseningar avgörande för hela kalkylen.

Det är också därför staten måste erbjuda billigare finansiering och garanterade framtida intäkter.

Lång livslängd är dessutom inte alltid en fördel. Kärnkraftens långa tekniska livslängd framställs ofta som ett bevis på god ekonomi.

Så enkelt är det inte.

Lång livslängd är en fördel när en anläggning byggs till rätt pris, blir klar i tid, fungerar tillförlitligt och fortsätter att vara konkurrenskraftig under hela perioden.

Men en mycket lång livslängd innebär också inlåsning.

Energiteknik, lagring, digital styrning, material, elnät och industrins produktionsmetoder utvecklas snabbt. Ett kärnkraftsprojekt som beslutas i dag kan börja producera först långt in på 2030-talet eller ännu senare och därefter vara beroende av intäkter under många årtionden.

Sverige riskerar att låsa kapital, politiska beslut och elkunder till en teknik vars kostnad bestämdes långt innan framtidens alternativ blev tillgängliga.

Modulära investeringar ger en helt annan anpassningsförmåga. Vindkraft, solkraft, batterier och flexibilitet kan byggas efter hand. Tekniken kan ersättas när bättre lösningar kommer. Investeringstakten kan ökas, minskas eller flyttas. Ett enskilt misslyckat projekt hotar inte hela den nationella strategin.

Den flexibiliteten har ett ekonomiskt värde som enkla produktionskostnader ofta inte fångar.

Sverige kan ha ett helt förnybart elsystem

IRENA har beskrivit hur Sverige kan hantera ett elsystem med helt förnybar el genom vattenkraft, regional handel, stödtjänster från förnybara anläggningar, flexibel förbrukning, batterier, intelligent styrning och elektrifiering som kopplar samman el, värme, transporter och industri.

En vetenskaplig studie från Chalmers och Aalto modellerade produktion, lagring, överföring och flexibel efterfrågan i Sverige och Europa. Forskarna fann inga eller endast små kostnadsfördelar med att återinvestera i svensk kärnkraft när de gamla reaktorerna har tagits ur drift.

Det finns modeller som kommer till andra resultat. OECD:s kärnenergibyrå presenterade 2026 en modell där en kombination av landbaserad vindkraft och kärnkraft blev billigast under studiens antaganden. Den studien är dock lätt att kritisera. Blir ofta så när experter på ett producentslag påskiner att de förstår systemet.

Modellerna beror på antaganden om framtida byggkostnader, räntor, elbehov, överföring, lagring, industrins flexibilitet, kärnkraftens byggtid och hur snabbt andra tekniker utvecklas.

Men verkligheten ger oss också viktig information.

Ny kärnkraft kan i dag inte få privat finansiering till rimliga villkor utan statliga lån, prisgarantier och riskdelning. Vindkraft, solkraft, batterier och flexibilitetslösningar kan däremot byggas i mindre steg och utan att hela staten måste fungera som ekonomisk garant för ett fåtal gigantiska projekt. Jag vet vad jag väljer. Det är så självklart.

Med Sveriges vattenkraft, fjärrvärme, industriella flexibilitet och starka nordiska elsystem är ett helt förnybart elsystem därför det rimliga förstahandsvalet kostnadsmässigt.

Det betyder inte att vind och sol ensamma ska klara varje sekund. Det betyder att hela portföljen av förnybar produktion, vattenkraft, lagring, nät, kraftvärme, handel och flexibel användning tillsammans kan leverera de förmågor som elsystemet behöver.

Ny kärnkraft är inte tekniskt nödvändig för att Sverige ska få ett fossilfritt, stabilt och konkurrenskraftigt elsystem. Men vi sks inte stänga nuvarande kärnkraftsreaktorer så länge de är säkra och ekonomiskt försvarbart utifrån alternativkostnad.

När kärnkraften står stilla töms tyvärr andra resurser. Åfets driftläge visar dessutom varför ordet planerbar måste användas med viss försiktighet.

En reaktor kan planeras att producera. Men när ett fel eller ett omfattande underhållsbehov uppstår samt vattnet är för varmt kan en mycket stor produktionsenhet försvinna på en gång och bli borta i månader.

Ringhals 3 stängdes den 4 maj 2026. Den ursprungliga planen var återstart den 23 juli, men avställningen har förlängts till den 31 oktober.

Ringhals 4 togs också ur drift och ska enligt Vattenfall vara avställd för åtgärder till oktober. Den 23 juli producerade ingen av Ringhals reaktorer någon el.

Forsmark 2 och Oskarshamn 3 har också haft längre underhållsavställningar under våren och sommaren, även om båda senare återanslöts till nätet.

När stora reaktorer står stilla måste produktionen ersättas någon annanstans. I Sverige blir det ofta vattenkraften som får ta en större del av arbetet.

Energiföretagens rapport för vecka 29 visar att den svenska kärnkraftsproduktionen under de senaste rullande 52 veckorna var 14 procent lägre än under den föregående jämförelseperioden.

Vattenkraftsproduktionen var samtidigt 7 procent högre.

Det bevisar inte att kärnkraftens driftstopp ensamt har orsakat utvecklingen. Nederbörd, snösmältning, vindkraft, elpriser, elanvändning, import och export påverkar också hur vattenkraften körs.

Men sambandet i elsystemet är uppenbart.

När en stor kärnreaktor faller bort måste annan produktion öka. Om vattenkraften används mer förbrukas vatten som annars hade kunnat sparas till senare.

Vid slutet av vecka 29 var de svenska vattenmagasinen fyllda till 68,4 procent. Det historiska genomsnittet för samma tid var 77,6 procent. Veckans tillrinning motsvarade endast 59 procent av medianvärdet.

När magasinen redan ligger tydligt under det normala och tillrinningen är svag har det ett värde att kunna spara vatten inför vintern.

Vattenmagasinen är Sveriges stora energilager. Vattnet behövs under kalla, vindsvaga vinterdagar när elanvändningen är hög och varje tillgänglig megawatt är värdefull.

Det är missvisande att beskriva kärnkraft som trygg och planerbar medan vindkraft skulle vara det enda kraftslag som kräver reserver.

Ett bortfall i vindkraften är normalt geografiskt utspritt och kan prognostiseras. Ett reaktorfel tar i stället bort omkring tusen megawatt eller mer på en enda plats och vid ett enda tillfälle. Resten av systemet måste omedelbart hantera bortfallet.

Vattenkraftens flexibilitet är en enorm svensk tillgång. Vattnet är kung. Men den bör användas som ryggrad i ett förnybart och flexibelt elsystem, inte för att gång på gång kompensera för stora reaktorer som oväntat blir stående under långa perioder.

Det vatten som används i dag finns inte kvar som lagrad energi när vintern kommer.

Några frågor jag inte fått svar på.

Vem får betalt även när projektet försenas?

Vem står för lånen under förseningen?

Vem garanterar elpriset?

Vem tar förlusten om anläggningen blir dyrare än planerat?

Vem betalar om billigare teknik gör investeringen olönsam?

Byggbolagen, teknikkoncernerna och konsulterna kan tjäna pengar redan långt innan reaktorn producerar el.

Projektbolaget och dess ägare vill däremot ha statliga lån, garanterade intäkter och skydd mot risker.

Att bygga kärnkraft handlar inte bara om fysik eller om vilket kraftslag någon tycker bäst om.

Det handlar om ekonomisk risk och om vem som får skicka fakturan var när kalkylen inte håller.

Sverige bör prioritera elnät, energieffektivisering, vattenkraftens flexibilitet, landbaserad vindkraft, solkraft, kraftvärme, batterier, värmelager, vätgas och styrbar elanvändning.

Det kan byggas stegvis.

Det kan börja leverera tidigare.

Det kan anpassas till ny teknik.

Och det kräver inte att flera generationer skattebetalare garanterar lönsamheten i ett fåtal gigantiska projekt.

Det är lätt att hitta företag som vill vara med och bygga kärnkraft.

Det är omöjligt att hitta företag som vill ta hela den ekonomiska risken.

Därför måste sjukt mycket skattepengarna in.

Och just därför är ett helt förnybart, flexibelt elsystem det ekonomiskt klokare valet för Sverige. Egentligen är det en no brainer.

Om du inte litar på mig är det bara att börja läsa källorna jag använt. De finns med länkar och allt nedan. Nödjas dock erkänna att jag intresserat mig för el- och energisystem nu i tio år. Varit mitt fritidsintresse. Så vissa källor är nog svåra för noviser att förstå.

.

Källor

IEA om VALCOE, energivärde, kapacitetsvärde och flexibilitetsvärde⁠

https://www.iea.org/reports/global-energy-and-climate-model/techno-economic-inputs

IEA om produktionskostnader och systemvärdet hos olika elsystem

https://www.iea.org/reports/world-energy-outlook-2025

Lazards analys av produktionskostnader, lagring och systemfrågor från 2025⁠

https://www.lazard.com/media/5tlbhyla/lazards-lcoeplus-june-2025-_vf.pdf

IRENA om lösningar för ett helt förnybart svenskt elsystem⁠

https://www.researchgate.net/profile/Elena_Ocenic/publication/355546150_Innovative_solutions_for_100_renewable_power_in_Sweden/links/6176c510eef53e51e1e70744/Innovative-solutions-for-100-renewable-power-in-Sweden.pdf?origin=publication_detail&_tp=eyJjb250ZXh0Ijp7ImZpcnN0UGFnZSI6InB1YmxpY2F0aW9uIiwicGFnZSI6InB1YmxpY2F0aW9uRG93bmxvYWQiLCJwcmV2aW91c1BhZ2UiOiJwdWJsaWNhdGlvbiJ9fQ

Chalmersstudien om kostnaden för ett svenskt elsystem utan ny kärnkraft⁠

https://research.chalmers.se/publication/515257/file/515257_Fulltext.pdf

Energimyndigheten om OECD:s systemkostnadsstudie för Sverige⁠

https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2026/ny-systemkostnadsstudie-for-utvecklingen-av-svensk-karnkraft/

Regeringens proposition om statliga lån, differenskontrakt och riskdelning för ny kärnkraft⁠

https://www.regeringen.se/contentassets/06039e8504de48ad83de3829d101d6f9/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft-prop.-202425150.pdf

Regeringen om statens ägande av 60 procent i Videberg Kraft⁠

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/06/nasta-stora-steg-for-ny-karnkraft-i-sverige/

Energiföretagens Kraftläget för vecka 29 år 2026⁠

https://www.energiforetagen.se/4a12f7/globalassets/energiforetagen/statistik/kraftlaget/aktuellt-kraftlage-sverige-veckorapport.pdf

Vattenfall om Ringhals revisioner och avställningar under 2026⁠

https://karnkraft.vattenfall.se/ringhals/produktion/revision/

Vattenfall om driftläget vid Ringhals⁠

https://karnkraft.vattenfall.se/ringhals/produktion/

Svenska kraftnät om aktuella avställningar och påverkan på elsystemet⁠

https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/information-fran-driften/