De här graferna visar det svenska elpriset från 1980 till 2025. Första är grandediagrammet med allt i reala värden.

De här graferna visar det svenska elpriset från 1980 till 2025. Första är grandediagrammet med allt i reala värden.

Men diagrammen visar inte bara priser över tid. De visar hur synen på el har förändrats. Från planekonomiskt samhällsbärande infrastruktur till marknadsvara.

Elpriset fungerar här som ett facit över flera decennier av politiska beslut, institutionella reformer och internationella kriser. Brott i kuran sammanfaller med ett systemskifte. För att förstå dagens eldebatt räcker det därför inte att peka på enskilda år eller extrema pristoppar. Man måste förstå helheten.

Under större delen av efterkrigstiden fungerade Sverige med ett i praktiken planekonomiskt elsystem. Staten satte ramarna. El sågs inte som vilken vara som helst, utan som grundläggande infrastruktur, i nivå med vägar, järnvägar och vattenförsörjning.

Det fanns olika elpriser för hushåll och för stora industrier. Syftet var inte att maximera intäkter utan att möjliggöra industrialisering, regional utveckling och social välfärd. Stabilitet och förutsägbarhet var viktigare än kortsiktig effektivitet. Elen skulle vara trygg och tillgänglig för alla.

Detta system byggde Sverige rikt. Men det är en sedan länge svunnen tid.

I början av 1990-talet förändrades detta synsätt i grunden. År 1992 lade Moderaterna fram förslaget att avreglera elmarknaden. Fyra år senare, 1996, genomförde Socialdemokraterna reformen.

Från den punkten var det inte längre politiken som satte priset utan marknaden.

Avregleringen innebar att elproduktionen konkurrensutsattes, handeln separerades från näten och priset började sättas timme för timme. Målet var effektivitet, kostnadsminskningar och konkurrens. Kolla i diagrammen vad som hände.

Elen blev billigare i genomsnitt.

Men priset blev också något annat:mer volatilt, mer ryckigt och mer exponerat för yttre chocker.

Efter avregleringen planar prisnivåerna ut eller sjunker, men variationerna ökar kraftigt. Plötsligt spelar väder, bränslepriser, tillgänglighet och internationella flöden en mycket större roll.

Det är inget misslyckande i sig, det är marknadslogik. Sverige är ingen ö. Det är smart att dela på resurserna. Men det innebär att hushåll och företag nu förväntas bära en risk som tidigare bars av staten. Och att man måste lära sig handskas med volatila elpriser. Kan man det blir elpriset över tid billigare än om man binder. Men vill man inte lära sig det volatila binder man sitt elpris.

Nästa stora systemskifte kom den 1 november 2011. Det efter att Danmark anmält Sverige till EU tvingades vi synliggöra flaskhalsar i elnätet. Resultatet blev fyra elområden: SE1 till SE4.

Formellt handlade det om att följa EU:s regelverk. I praktiken innebar det att Sverige gick från ett nationellt elpris till flera regionala.

Till en början var skillnaderna små.Mellan elområde 1 och 2 syns de knappt alls i statistiken. Inte heller mellan 3 och 4 – åtminstone inte fram till 2020-talet.

Men då. Geopolitiken slog igenom i elräkningen De riktigt stora prisskillnaderna mellan områdena uppstår först när flera externa kriser sammanfaller: • Rysslands invasion av Ukraina • Exploderande fossilgaspriser i Europa • Kraftigt ökade biobränslepriser • Allvarliga och långvariga problem i Frankrikes kärnkraftsflotta

Sommaren 2022 stod uppemot 28 av Frankrikes 56 reaktorer stilla. Delvis på grund av för varmt kylvatten, men framför allt på grund av återkommande tekniska problem. När stora delar av ett av Europas största elsystem faller bort får det omedelbara konsekvenser.

Södra Sverige blev direkt exponerat för prischocken.

Det här är inte ett misslyckande för svensk elproduktion. Det är ett resultat av internationell sammankoppling.

Det som ofta glöms bort. Skatternas roll i elräkningen.

Elskatten infördes redan 1951, då på 1 öre per kilowattimme. Sedan dess har den höjts steg för steg. Moms på el infördes 1991 och den läggs ovanpå både elpris och elskatt. Alltså skatt på skatt.

Titta på staplarna i graferna.I många år är skatterna lika stora som själva elpriset.

Detta är inget marknadsfenomen.Det är ett politiskt beslut.

Real ekonomi - Vad kostar elen egentligen?

Pengar förändras över tid. För att förstå vad elen faktiskt kostat räcker det inte att titta på nominella priser. Därför används konsumentprisindex, KPI, en tidsmaskin för plånboken.

KPI översätter dåtidens kronor till dagens verklighet. Hur många vinterjackor, morötter och tandläkarbesök motsvarade elräkningen då jämfört med nu?

När elpriserna från 1980 till 2025 räknas om till reala termer blir bilden tydlig:

Det är inte elproduktionen som gjort elen dyr.

Det är skattesystemet.

Det som långsiktigt pressat upp elräkningen är skatter och avgifter.Och nätavgifter, som inte ens finns med här, förstärker skillnaderna ytterligare.

Det här är inte naturkrafter.Det är politiska val.

En annan väg är möjlig.

Jag anser att momsen på el bör tas bort.Vill staten styra elanvändning är en transparent elskatt bättre än en dold skatt på skatt. Det är ärligare, tydligare och mer rättvist.

El är fortfarande infrastruktur.Och infrastruktur ska inte beskattas som lyxkonsumtion.

Det här går att ändra.Och det är precis det vi i Miljöpartiet de gröna vill göra.

Vill du det också?

NB! Jag använde årsmedel och inte viktat medelvärde för graferna. Årsmedelvärde innebär att alla observationer räknas lika. Viktat årsmedelvärde är att observationer vägs efter hur mycket de ”betyder” i verkligheten.

Viktat hade varit att föredra i denna graf. Men jag valde bort. Blivit galet mycket data. Dessutom hade jag det inte att tillgå sedan 1996. För när man analyserar elpriser är det avgörande att skilja mellan ett enkelt årsmedelvärde och ett viktat årsmedelvärde. Det oviktade årsmedelvärdet beskriver det genomsnittliga priset per tidsenhet där varje timme ges exakt samma betydelse. Det kan vara användbart för att beskriva prisnivåer över tid, men det säger lite om vad elkunder faktiskt betalar eller hur elsystemet fungerar ekonomiskt.

Elpriser får sin betydelse först när de kopplas till volym på sätt och vis. El köps och säljs inte i abstrakta timmar, utan i kilowattimmar. Ett pris som råder under en timme med låg efterfrågan och låg konsumtion påverkar elkostnaderna mycket lite, medan samma pris under en timme med hög efterfrågan får stort genomslag i både hushållens elräkningar och industrins kostnader. Ett oviktat årsmedelvärde behandlar dessa timmar som likvärdiga, trots att deras ekonomiska betydelse inte är det.

Ett viktat årsmedelvärde, där elpriset vägs med faktisk elanvändning, speglar däremot den ”verkliga” kostnaden per kilowattimme som konsumenter och företag möter. Det fångar att höga priser oftare sammanfaller med hög belastning i systemet, kalla vinterdagar, låg tillgänglighet eller nätbegränsningar. Det är just under dessa timmar som elpriset spelar störst roll för samhällsekonomin, och det är dessa timmar som därför vägs tyngre i analysen.

Detta är särskilt viktigt i ett elsystem med ökande andel väderberoende produktion. Perioder med mycket vind och sol kan ge låga eller till och med negativa priser, men dessa inträffar ofta när efterfrågan är låg. Ett oviktat medelvärde riskerar då att ge intrycket av att elen generellt är billig, trots att den största delen av elanvändningen sker under helt andra förhållanden. Det viktade medelvärdet korrigerar för detta och visar vad elen faktiskt kostar när den används. För de som har spotpris vill säga. Och som inte parerar så de använder el när priset är lägre.

Samma logik gäller vid jämförelser mellan elområden eller mellan år. Om man vill förstå hur elprisernas utveckling påverkar hushåll, industri och konkurrenskraft måste man utgå från ett mått som tar hänsyn till både pris och volym. Annars riskerar analysen att leda till felaktiga slutsatser om marknadens funktion, politiska styrmedel eller behovet av investeringar i produktion, nät och flexibilitet. Så det är tur att vi har systemfolk som arbetar med detta och som har tillgång till behövd data bakåt i tid. Det blir oerhört mkt data som jag medvetet valda att inte arbeta med. Ville mest bara visa på:1) den avreglerade elmkn sänkte elpriser. Och med det kärnkraften. 2) skatter är en stor del av priset3) vi borde ta bort moms på el