Tänk om jag hade fått en tia varje gång jag bemött den här bilden genom åren.

Tänk om jag hade fått en tia varje gång jag bemött den här bilden genom åren. Det hade blivit en ansenlig summa vid det här laget. För er som också får den skickad till er om och om igen följer här ett exempel på hur jag brukar svara. Den som vill får gärna kopiera texten rakt av.

Och där dök den upp igen. Samma diagram, återanvänt i debatten som om det vore ett bevis, trots att det i praktiken är ett retoriskt grepp. Bilden delas nästan alltid av personer som inte förstår hur ett elsystem faktiskt fungerar. Problemet är inte att grafen är falsk, utan att den tolkas fel.

Diagrammet visar momentant producerad effekt vid varje tidpunkt, alltså megawatt. Det visar inte levererad energi över tid, alltså megawattimmar eller terawattimmar. Det är en viktig skillnad. Elsystem planeras och utvärderas både utifrån effekt och energi, men i olika tidsskalor och för olika syften. Att peka på en spretig effektkurva och dra slutsatser om systemets funktion är därför ett kategorimisstag.

Effekt är avgörande i varje enskilt ögonblick. Systemet måste alltid klara topplasten. Gör det inte det återstår import, bortkoppling av förbrukning eller i värsta fall manuell lastfrånkoppling. Energi är avgörande över tid. Saknas energi i systemet spelar det ingen roll hur stabil effekten är för stunden. Ett fungerande elsystem måste alltså planeras för båda, men de kan inte bedömas med samma diagram.

Variation i produktion är dessutom inte detsamma som opålitlighet. All elproduktion varierar. Den avgörande frågan är om variationen är förutsägbar och hanterbar. Vindkraftens variation är i hög grad prognostiserbar timmar och dagar i förväg och kan därför planeras in i systemdriften. Det som verkligen utmanar elsystemet är snabba, stora och oförutsedda bortfall, till exempel när ett stort kärnkraftverk snabbstoppar och flera tusen megawatt försvinner på sekunder. Det är bland de mest ansträngande situationer ett kraftsystem kan utsättas för och just detta syns inte alls i den här typen av diagram.

Grafen ger också sken av att ett kraftslag måste vara stabilt i sig självt för att fungera. Så fungerar inga moderna elsystem. Elsystem är just system där olika kraftslag samverkar med vattenkraft, kraftvärme, lagring, efterfrågeflexibilitet och handel med omvärlden. Stabilitet uppstår i helheten, inte i en enskild kurva.

Att diagrammet fortsätter att spridas beror därför inte på att det säger något avgörande, utan på att det ser dramatiskt ut. För den som saknar systemkunskap skapar det en känsla av kaos. För den som förstår elsystemets fysik, drift och marknadslogik är slutsatsen självklar. Diagrammet säger väldigt lite om systemets funktion. Att det delas om och om igen säger betydligt mer om avsändarens förståelse än om elsystemets faktiska egenskaper.