Inse. Hittills i år har det kommit in zero, nada, inga ansökningar alls om att bygga ny vindkraft.

Inse. Hittills i år har det kommit in zero, nada, inga ansökningar alls om att bygga ny vindkraft. Förstå vad det innebär för företags vilja att etablera sej i Sverige. Finns det inte nog med billig el tillgänglig när företag beräknas dra igång sin elintensiva verksamhet, varför ska de välja Sverige? Att bygga kärnkraftverk tar för lång tid. Bolagen vill ha igång sin produktion innan dess även att regeringen har lovat enorma subventioner i 40 år när väl kkverk börjar producera. Vad håller regeringen på med i Sverige?

Att det inte kommer in några nya ansökningar om att bygga vindkraft i Sverige borde få alla varningsklockor att ringa frenetiskt.

Vi behöver mer el, mycket mer el om industrin och då Sverige ska klara klimatomställningen, bygga ny industri och med det trygga framtidens jobb. Men investerare i elproduktion backar från Sverige. Varför?

Elpriserna i norr är så låga nu att det inte lönar sig att bygga nytt där om inte efterfrågan inom området ökar.

Elnäten har flaskhalsar eftersom vi kan inte få ner elen till södra Sverige eller till kontinenten. Finland har nu äntligen sin kkbjässe vilket gör att flödet från Sverige till Finland minskat. Det påverkar hela systemet.

Industrisatsningar väljer andra länder. Dels ser de att ansökningar om att bygga vindkraft minskat. Till noll. Dels lyssnar de på Tidölagets kärnkraftsvurm och inser att den binder upp svenska folket i en svindyr teknik vilket påverkar välfärden då så mycket resurser öronmärks för kärnkraft. Att regeringen vill binda upp Sverige till ett teknikslag under så lång tid gör att Sverige inte kan lämna fission för fusion när det väl kommer. Fussion kommer komma, frågan är när.

Det kommunala vetot gör att behövda vindkraftsprojekt särskilt i söder kan stoppas hur lätt som helst. Det är i södra Sverige vi behöver mer produktion.

Betänk att det tar 6–8 år för vind på land från ansökan till färdig park. Till havs får man lägga på några år. Det innebär att företag som vill etablera sej i Sverige får vänta i minst sju år.

Men det största problemet är politiken på riksnivå.

Tidölaget har gjort kärnkraft till sin stora fixidé och samtidigt målat ut vindkraft som något som gör Sveriges elsystem sårbart. Att det är fel (Då vi har teknik, mkt billigare än nya kärnkraftverk, för att balansera nätet.) vet de naturligtvis, men det vet inte befolkningen och på det tar de röster. Istället för att underlätta för ny förnybarhet elproduktion att etableras har regeringen skapat ett klimat av osäkerhet, byråkrati och enormt politiskt motstånd.

Resultatet? Vi står still. När vi borde springa mot framtiden för de framtida jobbens skull.

Det här är ett svek, mot klimatet, mot industrin och mot kommande generationer. Vi behöver all fossilfri el vi kan få. Ny vindkraft kan börja producera el avsevärt tidigare än kärnkraft. Tidsfaktorn är helt enkelt totalt avgörande för att nyetableringar ska välja Sverige. Dessutom visar livstidsanalyser att vind är mycket, mycket billigare än kärnkraft när all teknik runt om för att nätet ska fungera samt vibdkraftens ”merkostnader” är medräknade. Kärnkraftens tekniska roll kan numera täckas av en kombination av modern teknik: inverterstyrda kraftkällor, batterilagring, syntetisk tröghet och flexibel konsumtion. Till exempel.

Ebbas påstådda “tysta revolutionen” inom kärnkraft är i realiteten en högljudd kamp mot ekonomisk och teknisk marginalisering. Den verkliga revolutionen är redan i gång. Den drivs av billig, skalbar och integrerad förnybar energi.

För vad än Ebba och hennes tjänstemän med bakgrund i kärnkraftsbranschen påstår överskuggas kärnkraftens påstådda återkomst av en teknisk och ekonomisk verklighet.

Att tala om ett “globalt momentum för kärnkraft” utan att kontextualisera utvecklingen inom förnybart och nätbalansering är missvisande och ofullständigt. Vill vi verkligen ha en sån enkelspårig person som högst ansvarig för området i Sverige? Begriper hon inte att vi inte bara befinner oss i en ny energipolitisk era utan att vi genomlever en teknologisk transformation där förnybart, lagring och flexibel styrning är självklart. Förnybart överträffar kärnkraft både vad gäller skalbarhet, ekonomi och systemeffektivitet.

Det är helt otroligt att jag skriver detta som en kommentar på Ebbas inlägg. Hon och hennes medarbetare borde veta. Eller har de hamnat i group thinking?!! Men här Ebba. Varsågod. Nedan är sånt som du borde veta.

1. Produktionskapacitet: Byggtakt och kostnad per MWh

Sol- och vindkraft stod för 80 % av ny installerad global elproduktionskapacitet 2023. Det installerades över 400 GW solenergi och 117 GW vind. Det kan vi jämföra med ca 4–6 GW ny kärnkraft (IAEA, IRENA). Detta motsvarar ett kapacitetsförhållande på 100:1.

Nivåiserad produktionskostnad (LCOE):Sol: 20–40 USD/MWhLandbaserad vind: 30–60 USD/MWhHavsbaserad vind:, 70-140 USD/MWhNy kärnkraft: 120–250 USD/MWh (Siffror från Lazard 2023 och senaste IEA World Energy Outlook)

Kostnadsgapet är alltså 3–5 gånger. Dessutom är byggtiden för sol- och vindanläggningar mkt kortare än kärmkraftens. Ett kärnkraftsprojekt som Hinkley Point C i Storbritannien har redan överskridit 12 år i byggtid och 50% i kostnadsökning, och är ännu inte i drift. Flamanville 3 kopplades till elnätet elnätet de 21 december 2024. Den är ett syskon till Finlands bjösse. Bygget startade redan 2007 och skulle ha varit klart 2012 till en kostnad av 3,3 miljarder euro. I stället har projektet dragit ut på tiden i 12 år och kostat över 13 miljarder. Efter anslutningen har nya tekniska problem uppstått. I april 2025 rapporterade EDF ytterligare underhållsbehov i kärntekniska delar. De förlänger upptrappningen. Vad det rör sig om och vad det kostar har jag inte lyckats hitta någonstans. Antar det är affärshemligheter. Hur gick det för syrran då? Olkiluoto 3 togs i full drift i april 2023, efter 14 års förseningar. Bygget påbörjades 2005 med en planerad driftstart 2009. Den ursprungliga budgeten låg på cirka 3 miljarder euro, men slutnotan landade på över 11 miljarder euro.

2. Ersättning för kärnkraftens systemtjänster

Det är tekniskt korrekt att kärnkraft bidrar till rotationsenergi, spänningsstabilitet och reaktiv effekt, men inte till frekvensreglering på kort sikt (primärreserv), eftersom den är trögreglerad. Dessa funktioner ersätts nu av t.ex. följande teknik:

a. Snabbrörlig lagring (Frequency Containment Reserve / FFR)Litiumjonbatterier i grid scale-konfiguration levererar effekt inom millisekunder. Exempel: Tesla Megapack-anläggningar i Kalifornien och Australien (Hornsdale, 150 MW/194 MWh) har minskat prisvolatilitet och reservbehov med >70 %.Sveriges FFR-marknad hanteras redan delvis av batterier och industriell styrning.

b. Roterande maskiner & syntetisk tröghetSynkrona kompensatorer (rotating stabilizers) installeras i Tyskland och Storbritannien i nätstationer. De erbjuder rotationsenergi utan produktion.Invertrar med “grid-forming” kapacitet (t.ex. från ABB, Hitachi, SMA) möjliggör stabil spänning och frekvens även i 100 % inverterbaserade nät.

c. Flexibel konsumtion (demand-side response)AI-baserade styrsystem i industri, fjärrvärme, elbilsladdning och fastigheter kan agera som snabb balanskraft (t.ex. Tibber, Entelios). Svenska Flexpower-projektet visar 3–5 GW potentiell laststyrning.

d. Säsongslagring och termisk balansVätgas från elektrolysörer används nu i 100+ projekt globalt, med mål om >100 GW elektrolyskapacitet till 2030 (BloombergNEF). Värmelagring i sand (Vantaa Energy, Finland), smält salt (Abengoa, Spanien) och bergvärmelager (Stockholm Exergi) ger effektreserver på dagar till veckor.

Och så många, många fler. Det är löst. Men allt behövs inte ännu då inte elsystem är helt förnybara. Men självklart kommer det byggas ut i takt med att det förnybara växer.

3. Kapacitetsfaktor och nätvärdeKärnkraft har teoretiskt hög kapacitetsfaktor (ca 85–90 %) men är svårreglerad (ramp-rate