Vi har tydligen fått en ny böjningsform: pinsamt, pinsammare, Timbro!

Vi har tydligen fått en ny böjningsform: pinsamt, pinsammare, Timbro!

Jag blev helt paff när jag läste rapporten från Timbro. För dumt för att vara sant typ. Det är nästan svårt att kritisera eftersom jag först måste övertyga mig om att jag faktiskt har läst rätt. Rapporten känns som en parodi på ideologiskt beställningsarbete: ta bort det som stör slutsatsen, ändra antagandena och presentera resultatet som ett avslöjande. För dumt för att vara sant, men tydligen tillräckligt dumt för att publiceras av Timbro. Pinsamt, pinsammare, Timbro!

Tänk att människor faktiskt får betalt för att producera den här sortens intellektuella kullerbyttor. Resonemang går i rak kollisionskurs med etablerad vetenskap och sedan marknadsförs Timbro det som om de hade avslöjat något. Att de vet bättre än ämnets experter. Lite ödmjukhet hade inte skadat.

Men Timbromedarbetare och finansiärer är väl åtminstone konsekventa? Den som anser att klimatvetenskapen kan avfärdas när resultaten känns politiskt obekväma borde rimligen vara lika skeptisk till medicinsk vetenskap, läkemedelsprövningar och evidensbaserad vård.

Det finns kanske ändå en samhällsekonomisk vinst med Timbro; kortare vårdköer för oss andra, när Timbros klimatförnekare tackar nej till behandlingar som bygger på exakt samma vetenskapliga metod de nyss har förkastat.

Eller gäller vetenskapen bara när den skriver ut antibiotika, men inte när den mäter koldioxid, temperaturer och jordens ekologiska gränser?

För Timbro avslöjar ingen bluff. De räknar hekt enkelt fel! Pinsamt, pinsammare, Timbro! Det finns seriös kritik att rikta mot Overshoot Day. Datumet är en pedagogisk omräkning, inte den bokstavliga dag då jordens mat, virke eller metaller tar slut. Det ekologiska fotavtrycket fångar inte heller vattenbrist, miljögifter, utarmade jordar eller förlusten av biologisk mångfald tillräckligt väl.

Global Footprint Network är öppet med att datumet är en uppskattning och att metoden har begränsningar. Men Timbro nöjer sig inte med att diskutera dem. I stället konstruerar man en egen kalkyl som innehåller såväl ett grundläggande bokföringsfel som motsägelsefulla siffror. Därefter utropas det framräknade resultatet till bevis för att Overshoot Day är en bluff.

Det håller inte. För Timbro raderar behoven men behåller resurserna. Jordens biokapacitet anges i rapporten till 1,48 globala hektar per människa. Det är jordens totala biologiska produktionsförmåga per person: åkermark, betesmark, skog, fiskevatten och bebyggd mark tillsammans.

Timbro tar sedan bort människors efterfrågan på mat från åkrar, bete, fisk och skogsprodukter. Men den biokapacitet som krävs för att producera allt detta tas inte bort. Tvärtom gör Timbro om hela jordens samlade biokapacitet på 1,48 hektar till en så kallad ”koldioxidbas”.

Därefter lägger rapporten till ytterligare 0,05 hektar för bebyggd mark och får fram en total budget på 1,53 hektar.

Det är en häpnadsväckande konstruktion. Bebyggd mark ingår redan i jordens totala biokapacitet på 1,48 hektar. Timbro lyckas alltså göra den tillgängliga biokapaciteten större än den totala biokapacitet man började med.

Samtidigt har maten, virket och fisken trollats bort ur efterfrågan. Åkermarken finns kvar som kapacitet, men ingen behöver längre äta det som odlas där. Skogen finns kvar för att ta hand om koldioxid, men ingen behöver virke eller pappersprodukter. Fiskevattnen räknas inte längre som använda för livsmedel, men deras produktionsförmåga ligger ändå kvar i den gemensamma budgeten.

Det är som att visa att ett hushåll har ett stort ekonomiskt överskott genom att stryka kostnaderna för bostad, mat och transporter men behålla hela inkomsten. Timbro har inte korrigerat kalkylen. De har raderat stora delar av ena sidan av den.

Dessutom Timbros viktigaste siffra motsägs av Timbros egen rapport. För om man följer siffrorna för Sveriges koldioxidavtryck.... På ett ställe anger Timbro det svenska koldioxidavtrycket till 2,56 globala hektar per person. Det är den siffran som senare används för att räkna fram rapportens stora rubrikresultat: att svenskarnas livsstil bara skulle kräva 0,84 jordklot.

Men längre fram i samma rapport uppges koldioxidkomponenten vara 3,62 globala hektar, motsvarande 63 procent av Sveriges totala ekologiska fotavtryck på 5,77 hektar.

Båda siffrorna kan inte vara rätt.

Använder man Timbros egen senare uppgift på 3,62 hektar och genomför exakt den halvering av koldioxidavtrycket som rapporten föreslår, blir det justerade svenska fotavtrycket cirka 1,81 hektar. Delat med Timbros påstådda budget på 1,53 hektar motsvarar det omkring 1,18 jordklot – inte 0,84.

Och då har man ändå accepterat Timbros felaktigt uppblåsta biokapacitet och alla övriga tokiga antaganden.

Rapportens mest uppseendeväckande slutsats bygger alltså på att författaren väljer den lägre av två motstridiga siffror i sin egen text. Hade den andra av rapportens egna siffror använts hade huvudresultatet försvunnit!

Svensk produktionsskog är inte världens genomsnittliga skog. Nästa steg är att mer än fördubbla skogens antagna kolinbindning, från 0,97 till 2 ton kol per hektar och år. Timbro beskriver det högre talet som mer realistiskt och hänvisar bland annat till tillväxten i välskött svensk och tempererad skog. Men Overshoot Day är en global beräkning. Då krävs ett långsiktigt globalt genomsnitt för skogens nettoupptag, inte ett utvalt värde för växande, aktivt brukad skog i gynnsamma områden.

Trädens tillväxt är dessutom inte samma sak som ett permanent nettoupptag i hela skogsekosystemet. Avverkning, bränder, stormskador, träddöd, nedbrytning, förändringar i markens kollager och avskogning måste räknas med. När ett träd avverkas eller dör hamnar en del av kolet förr eller senare åter i atmosfären. En skog kan därför inte fortsätta lagra samma mängd nytt kol per hektar och år i all evighet.

FAO:s senaste sammanställning visar problemet tydligt. Världens befintliga skogar tog under perioden 2021–2025 upp omkring 3,6 miljarder ton koldioxid per år. Samtidigt orsakade omvandlingen av skogsmark utsläpp på omkring 2,8 miljarder ton. Det totala nettoupptaget blev därför omkring 0,8 miljarder ton per år. Det är betydligt mindre än det upptag man får genom att bara titta på växande skog.

Timbros val av 2 ton är inte någon vetenskapligt fastställd korrigering av ett fel. Författaren skriver själv att det är ett exempel. Man provar ett högre tal, ser att resultatet förändras och använder sedan förändringen som bevis för att den ursprungliga modellen är falsk. Bara så dumt.

En känslighetsanalys kan visa att ett resultat påverkas av ett antagande. Den bevisar inte att det nya, självvalda antagandet är det rätta. Jösses!

Jössös också på att samma mark kan inte användas flera gånger. Skogen har konkurrerande funktioner. Den ska kunna ge virke och andra skogsprodukter, lagra kol, skydda arter, reglera vattenflöden och bevara fungerande ekosystem.

Om skogsprodukterna tas bort ur människans fotavtryck och hela skogsmarken därefter betraktas som tillgänglig för att absorbera fossila utsläpp räknas markens kapacitet på ett helt missvisande sätt.

Timbros resonemang förutsätter i praktiken att nästan hela jordens biologiskt produktiva yta kan användas för koldioxidupptag, samtidigt som produktionen av mat och material inte längre behöver belasta samma yta.

Det är just detta en resursbokföring ska förhindra: att samma naturkapital används flera gånger på papperet.

Timbro framhåller att koldioxiden står för omkring 60 procent av det ekologiska fotavtrycket och tycks betrakta detta som bevis för att måttet är meningslöst.

Det är ett märkligt argument.

Om 60 procent av ett hushålls utgifter går till bostaden betyder det inte att hushållsbudgeten är en bluff. Det betyder att bostaden är den största kostnadsposten.

På samma sätt visar koldioxidens stora andel att människans fossila utsläpp är mycket större än den biologiska kapacitet som finns tillgänglig för att absorbera dem. Koldioxiden samlas därför i atmosfären och förändrar klimatet.

Att ta bort det största problemet eller mer än fördubbla naturens antagna förmåga att hantera det är inte att motbevisa problemet. Timbro lutar sig dessutom mot forskning som kritiserar det ekologiska fotavtryckets övriga komponenter. Men de glömmer effektivt bort att samma forskning betonar att det inte betyder att jordbruk, fiske, vattenförsörjning och ekosystem är hållbara. Tvärtom konstaterar forskarna att måttet missar bland annat minskad bördighet, vattenbrist, sjunkande grundvattennivåer, utfiskning och artförluster.

Timbro plockar alltså den del av kritiken som passar (att koldioxiden dominerar fotavtrycket) men hoppar över slutsatsen att verklighetens övriga miljöproblem därför måste mätas med fler och bättre indikatorer.

Sedan ställer Timbro svensk levnadsstandard mot fattigdomen i Bangladesh. Det är en förfärlig motsättning. Alla människor ska självklart ha rätt till mat, bostad, sjukvård, utbildning, rent vatten, elektricitet, trygghet och materiell utveckling. Ingen seriös miljöpolitik går ut på att människor ska hållas kvar i fattigdom.

Men välfärd är inte identiskt med dagens svenska konsumtionsmönster.

Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp är omkring 7,6 ton per person och år. Cirka 64 procent av utsläppen uppstår utanför Sveriges gränser när varor och tjänster produceras för svensk konsumtion. Det ungefärliga globala riktmärket för att klara 1,5-gradersmålet är högst omkring ett ton per person år 2050.

Det är därför orimligt att påstå att hela världen redan kan kopiera den svenska konsumtionen.

Timbro förändrar dessutom frågan mitt under resonemanget. ”Om alla levde som svenskar” börjar betyda att alla inte bara får svensk konsumtion utan också svensk fossilfri elproduktion, svenska institutioner, svensk koldioxidskatt, svensk teknik och svensk miljölagstiftning.

Men om hela världens produktion först görs fossilfri och resurseffektiv är det naturligtvis inte längre dagens svenska konsumtionsavtryck som kopieras. Då har produktionen samtidigt ställts om.

Det är just den omställningen miljörörelsen vill få till.

Overshoot Day är inte ett fullständigt mått på planetens tillstånd. Ingen hävdar det. Det behöver kompletteras med statistik över klimat, biologisk mångfald, vatten, mark, kemikalier och materialflöden. Men Timbro går från den rimliga slutsatsen att måttet har begränsningar till den helt ogrundade slutsatsen att det inte finns någon generell överkonsumtion av resurser.

Den slutsatsen motsägs av den bredare forskningen.

Sju av de nio planetära gränser som reglerar jordens stabilitet bedöms nu vara överskridna. Det gäller klimatet, den biologiska mångfalden, förändrad markanvändning, sötvatten, näringsflöden, spridning av nya ämnen samt havsförsurning.

FN:s internationella resurspanel konstaterar samtidigt att världens utvinning av naturresurser har tredubblats under de senaste femtio åren och kan öka med ytterligare 60 procent fram till 2060. Höginkomstländer använder omkring sex gånger mer material och orsakar omkring tio gånger större klimatpåverkan än låginkomstländer.

Det betyder inte att lösningen är fattigdom eller att all ekonomisk tillväxt måste upphöra. Det betyder att välståndet måste byggas med ren energi, effektiv materialanvändning, produkter som håller längre, återbruk, cirkulära flöden och en mycket mindre fossil belastning.

Teknik, innovation och rätt prissättning är avgörande delar av lösningen. Men teknik upphäver inte fysik, och marknaden kan inte skapa nya jordklot.

Timbro har alltså inte avslöjat någon bluff. De har bara sett till att vi har en ny böjningsform. Pinsam, pinsammare, Timbro.

Källor

Blomqvist, L., Brook, B. W., Ellis, E. C., Kareiva, P. M., Nordhaus, T., & Shellenberger, M. (2013). Does the shoe fit? Real versus imagined ecological footprints. PLOS Biology, 11(11), e1001700.

https://doi.org/10.1371/journal.pbio.1001700

Expressen. (2026, 30 juli). Därför är Overshoot Day en bluff.

https://www.expressen.se/debatt/debatt-darfor-ar-overshoot-day-en-bluff/

Food and Agriculture Organization of the United Nations. (2025, 21 oktober). Forest emissions and removals: Global, regional and country trends.

https://www.fao.org/statistics/highlights-archive/highlights-detail/forest-emissions-and-removals.-global--regional-and-country-trends/en

Global Footprint Network. (2020). Ecological Footprint Accounting: Limitations and criticism.

https://www.footprintnetwork.org/content/uploads/2020/08/Footprint-Limitations-and-Criticism.pdf

Global Footprint Network. (u.å.). Data and methodology. Hämtad 30 juli 2026.

https://footprintnetwork.org/resources/data/

Global Footprint Network. (2026). Country Overshoot Days 2026.

https://overshoot.footprintnetwork.org/newsroom/country-overshoot-days/

Naturvårdsverket. (2025, 28 oktober). Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder.

https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-andra-lander/

Naturvårdsverket. (2026, 9 januari). Hur kan jag minska min klimatpåverkan?

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-konsumtionen/hur-kan-jag-minska-min-klimatpaverkan/

Stockholm Resilience Centre. (2025, 24 september). Seven of nine planetary boundaries now breached.

https://www.stockholmresilience.org/news--events/general-news/2025-09-24-seven-of-nine-planetary-boundaries-now-breached.html

Trapp, J. (2026, 30 juli). Alla kan leva som svenskar. Timbro.

https://timbro.se/miljo/alla-kan-leva-som-svenskar/

United Nations Environment Programme. (2024, 1 mars). Rich countries use six times more resources, generate 10 times the climate impacts than low-income ones.

https://www.unep.org/news-and-stories/press-release/rich-countries-use-six-times-more-resources-generate-10-times