Tankesmedjan i Villa Haga har tänkt till. Rejält. Vad anser ni om följande? Är det helt galet eller kan det gå?

Tankesmedjan i Villa Haga har tänkt till. Rejält. Vad anser ni om följande? Är det helt galet eller kan det gå? Det har alla förutsättningar att sänka transporters utsläpp väldigt snabbt.

Så här tänker jag.

Elbil på lönen – en smart modell för en rättvis och snabb omställning för privata transporter

Vem har råd att skaffa elbil?Det är en berättigad fråga och den säger mycket om varför Sverige nu är på väg att missa våra klimatmål och få jätteböter av EU. Vi lyckades inte ställa om fordonsflottan.

Den största delen av Sveriges utsläpp kommer från trafiken. För människor i glesbygd är det inte en abstrakt siffra, utan en konkret del av vardagen. Familjen i Smålands landsbygd som pendlar fyra mil enkel resa, eller pensionären utanför Lycksele som måste ta bilen för att handla mat – de känner varje hundralapp som läggs på bensin. Naturligtvis. Den hundralappen känner inte den med gigantisk husbil, vräkig fritidsbåt eller gigantisk suv av. Men det är de som Tidöligan subventionerar mest med reduktionsrabatten. Med tusenlappar. Det när tusenlappar borde riktats till de med små marginaler.

När Tidöligan valde att pressa ner priset vid pump skjuter de bara problemen framför sig. Varenda klimatkurs jag läst tar upp behovet av en kolskatt. Och kontentan av EU:s egna regelverk (ETS2) är att drivmedelspriserna kommer att stiga, oavsett vad Tidöligan lovar. Eller är planen att de ta ut Sverige ur EU? Vad anser M och L om det?

Fossiltragiken – dyr, orättvis och ineffektiv

Fossiltrafiken är kraftigt subventionerad. Att många inbillar sej motsatsen ändrar inte det. Enligt Naturvårdsverket och Trafikverket kostar vägtrafikens utsläpp, buller, olyckor och luftföroreningar samhället långt mer än vad den betalar tillbaka i skatt. Bara sjukhusens kostnader uppgår till omkring 56 miljarder kronor per år. Räknar man in ex försurning, vittring av fastigheter och vägslitage borde bensinen kosta runt 35 kronor litern för att bära sina verkliga kostnader. Lägg till vad klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald samt klimatanpassning av allt från jord- och skogsbruk via vägar och VA-system till att kyla äldreboenden kommer att kosta. Hu.

Skillnaden mellan vad fossila bränslen kostar samhället och vad folk betalar vid pumpen täcks nu av alla skattebetalare. Även av de som inte ens har fossilbil. Är det rättvist att pensionärer, studenter och bilfria hushåll subventionerar stora SUV:ar, gigantisks husbilar och vräkiga båtar?

Att sänka reduktionsplikten gynnar i absoluta tal mest dem som kör mest fossilt och straffar dem som redan ställt om och de med små marginaler. Det är orättvist, ineffektivt och klimatmässigt katastrofalt.

En ny modell: Elbil på lönen

Minns ni hur Sverige klarade den digitala revolutionen på 1990-talet? Tycker vi kör en favorit i repris. För när datorer och skärmar blev tillgängliga genom så kallade ”personaldatorer på lönen” då tog digitaliseringen fart. Det var arbetsgivaren som köpte utrustningen och den anställde betalade av den via bruttolöneavdrag. Det gjorde att nästan hela Sverige fick tillgång till datorer i hemmet. Och det snabbt. Det var ett genidrag: en nationell modell som kombinerade teknikskifte, rättvisa och tillväxt.

Vi kan göra samma sak med elbilar. Men med större hjälp från staten och med leasing via bilföretag.

För så här kunde elbil på nettolönen fungera. Elbil på lönen skulle kunna vara en statligt stödd modell där anställda kan leasa och sedan köpa elbil genom arbetsgivaren, med bruttolöneavdrag och förmånlig ränta motsvarande statens egen upplåningsränta.

Den innehåller också en statlig kreditgarant. Staten står för säkerheten, inte arbetsgivaren, vilket gör räntan mycket låg (kring 2%). Kan staten göra detta för kärnkraftverk kan den göra det för elbilar! Men det behövs lång amorteringstid och återköpsskydd för att minska månadskostnaden och undvika skuldfällor om bilens värde sjunker.

En självklarhet är

Glesbygdsprioritering.

Först riktas modellen till landsbygdsbor och småföretagare med långa avstånd och små marginaler. Sen resten av oss.

Reformen måste oxå kopplas till utbyggnad av laddinfrastruktur eftersom varje nytt fordon som ingår i modellen ska följas av plan för tillgänglig laddning. Naturligtvis.

Inse vad takten i omställningen skulle öka! Samtidigt ger det hushåll i glesbygd en verklig chans att delta i den gröna framtiden – i stället för att straffas av de stigande bränslepriser som kommer att komma. Dessutom är det mycket smidigare att äga och köra än elbil än en fossilbil. Verkningsgraden förbränningsbil drygt 30%. Verkningsgraden elbil drygt 90%. Om folk hade haft den ekonomiska möjligheten hade elbilen nu tagit över. Så ge dem den ekonomiska möjligheten. Leasa med bruttolönen och ha staten som säkerhet!

I dag kostar ett vanligt billån 6-7% i ränta om man inte har bra inkomster. På en elbil för 350.000kr blir det tiotusentals kronor i räntekostnader. Med statlig ränta på cirka 2% blir kostnaden mycket mindre. När man dessutom räknar in elbilens lägre drift- och servicekostnader samt längre livslängd blir det lönsamt snabbt. Både för hushållen och för staten. Och framförallt för omställningen.

För staten är modellen nästan kostnadsneutral: man använder sin höga kreditvärdighet till att sänka räntorna, inte till att dela ut bidrag. För hushållen betyder det frihet från fossila bränslen. Och en trygghet i en tid då oljepriset och klimatkrisen blir alltmer oförutsägbara. Och kostsamma.

Tänker att det är dags att vända på logiken. Klimatpolitiken ska inte bygga på att välbärgade storstadsbor köper subventionerade statussymboler, medan låg- och medelinkomsttagare på exempelvis landsbygden blir fast i fossiltragiken då de inte har råd att ställa om. För andrahandmarknaden för billiga elbilar har inte infunnit sig.

Sverige behöver en modell som kombinerar klimaträttvisa och social rättvisa. En modell som gör det möjligt att leva och bo utanför stadskärnorna – också i framtiden.

Vi klarade den digitala övergången genom att tänka smart, rättvist och långsiktigt. Vi kan klara transportomställningen på samma sätt. Vi vet ju hur vi gjorde då! Vi kan göra det igen!