Energi

Vad jag blir trött på Expressens ledarredaktion.

AI-Sammanfattning Inlägget kritiserar Expressens ledarredaktion, särskilt Karin Pihl, för att blanda ihop grundläggande begrepp inom el- och energisystemet och för att ge en missvisande bild av kritiken mot regeringens energipolitik. Författaren argumenterar att den nuvarande energipolitiken har lett till ett känsligt system som påverkas av politiska beslut, och att effektavgifter inte är en lösning på höga elpriser utan snarare ett sätt att flytta kostnader till hushåll och företag. Det påpekas också att EU-direktiv inte rättfärdigar den specifika svenska utformningen av effektavgifter.

Vad jag blir trött på Expressens ledarredaktion. Tror minsann vi får skicka dem i klump på några universitetskurser om el- och energisystem. Såna har jag gått. Det var jättenyttigt för att se igenom tokigheter. Här är texten. Gå gärna in och stötta min kommentar. https://www.facebook.com/share/p/17w8jBfQde/?mibextid=wwXIfr Det Karin Pihl gör i sin text är att blanda ihop grundläggande begrepp i elsystemet och därigenom ge sken av att kritiken mot regeringens energipolitik är populistisk, när den i själva verket i stora delar är systemiskt korrekt.

Det är inte oppositionen som låtsas att året är 1980. Det är Pihl som resonerar som om marknadsdesign, investeringar och systemansvar vore frikopplade från politiska beslut. Att spotpriset varit högt även i norra Sverige säger ingenting om huruvida regeringens politik är irrelevant. Det säger att hela Norden under perioden haft höga marginalpriser till följd av väder, bränslepriser och exportkopplingar. Men politiskt ansvar handlar inte om dagens pris utan om varför systemet är så känsligt för dessa variationer.

Det är exakt den känsligheten som är resultatet av politiska vägval under lång tid, inklusive Tidöregeringens aktiva beslut att bromsa investeringar i förnybar produktion, flexibilitet och nät samtidigt som man lovade snabba prisfall. Effektavgiften framställs som något tekniskt neutralt och EU-påtvingat. Det är missvisande. Effektavgifter är ett verktyg för nätoptimering, inte ett svar på höga elpriser. De sänker inte spotpriset och de tillför ingen ny elproduktion.

De flyttar kostnader till hushåll och företag och gör dem ansvariga för ett systemproblem som i grunden beror på bristande nätutbyggnad och uteblivna investeringar. Att hänvisa till EU-direktiv är en bekväm förenkling. EU kräver kostnadsreflekterande tariffer, inte den specifika svenska utformning som nu införs, och direktiven lämnar betydande nationellt handlingsutrymme. Sen borde hur vi tar ut effektavgifter ses över. Men det är en annan text. Påståendet att regeringen inte kan kritiseras för uteblivna produktionsbeslut eftersom den inte är ett företag är en halmgubbe.

Regeringens roll är att skapa förutsägbara och investeringsdrivande villkor. I stället har Tidöregeringen skapat osäkerhet genom att ensidigt fokusera på kärnkraft långt bort i tiden, samtidigt som man försämrat villkoren för vindkraft, solkraft och kraftvärme som hade kunnat tillföra effekt och energi här och nu. Att hänvisa till ett uttalande från Vattenfall om möjliga framtida reaktorer är inte ett beslut, inte en investering och inte ett tillskott till dagens elsystem.

När det gäller effektreserven bagatelliseras ett allvarligt systemmisslyckande. Effektreserven är inte en teknisk detalj utan en central del av försörjningstryggheten. Att Svenska kraftnät misslyckades med upphandlingen är inte ett isolerat myndighetsmisstag utan ett resultat av politisk styrning, otydliga mandat och senfärdiga beslut. Att avsätta en generaldirektör förändrar inte detta faktum. Det är anmärkningsvärt att detta avfärdas som något som lika gärna kunde ha hänt under en annan regering.

Ansvar gäller här och nu. Pihl har rätt i att elmarknaden är integrerad och att gaspriser och kontinentala förhållanden påverkar Sverige. Men hon drar fel slutsats. Just därför är det politiska ansvaret större, inte mindre. Ett integrerat system kräver investeringar i produktion, nät och flexibilitet i rätt tid och på rätt plats. Det är där regeringen har misslyckats. Att skylla höga priser på Tyskland och samtidigt motsätta sig åtgärder som stärker svensk resiliens är inte realism, det är ansvarsflykt.

Det verkligt problematiska i texten är inte tonen från oppositionen utan att Pihl trivialiserar strukturella brister som vore de retoriska överdrifter. Elsystemet är ett fysiskt system med trögheter, flaskhalsar och tidsberoenden. Det reagerar inte på pressmeddelanden, utredningar eller framtida löften. Det reagerar på faktisk kapacitet, faktisk effekt och faktisk flexibilitet. På alla tre punkter har regeringens politik hittills levererat för lite, för sent. Att höja nivån i debatten börjar med att erkänna dessa samband, inte att reducera dem till frågor om vem som är populistisk eller inte.

Tre texter för Karin att börja i International Energy Agency. 2023. Electricity market report. IEA. Svenska kraftnät. 2023. Effektbalansrapport och analys av effektreserven. Stockholm. European Commission. 2019. Regulation EU 2019 944 on the internal market for electricity.

← Tillbaka till Energi

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.