Sverige stängde kärnkraftsreaktorer och blev samtidigt en allt större nettoexportör av el.

Sverige stängde kärnkraftsreaktorer och blev samtidigt en allt större nettoexportör av el. Det är inget hittepå utan stenhårda fakta.

Diagrammen visar Sveriges nettoexport av el mellan 1980 och 2025. De orange markeringarna visar när sex svenska kärnkraftsreaktorer togs ur drift.

Utvecklingen är tydlig. Under stora delar av 1980-, 1990- och 2000-talen växlade Sverige mellan nettoexport och nettoimport. Vissa år hade vi överskott, andra år behövde vi importera mer el än vi exporterade. Variationerna i vattenkraftens produktion fick stort genomslag, samtidigt som elanvändningen låg betydligt närmare den samlade produktionen.

Från början av 2010-talet hände något som förändrades diagrammen påtagligt. Vindkraften byggdes ut snabbt, elanvändningen ökade inte i samma takt och Sverige fick ett allt större årligt elöverskott. Tillsammans med vattenkraften, den kvarvarande kärnkraften och övrig produktion gjorde detta Sverige till en stabil och växande nettoexportör. Och uj vad landet Sverige tjänar pengar på exporten. Flaskhalsavgifter.

Det betyder inte att stängningarna av reaktorerna saknade betydelse. De minskade produktionen, framför allt i södra Sverige. Men diagrammet visar något som ofta försvinner i energidebatten: ett elsystems resultat avgörs av helheten inte av ett enskilt kraftslag.

Trots att sex reaktorer togs ur drift ökade Sveriges nettoexport kraftigt. Det berodde framför allt på att annan elproduktion, inte minst vindkraften, byggdes ut snabbare än den bortfallna kärnkraftsproduktionen och snabbare än efterfrågan växte.

Men. En stor årlig nettoexport betyder inte att vi har gott om el överallt och under årets alla timmar. Diagrammet visar energi räknad över ett helt år. Det säger inte ensamt något om effektbalansen under den kallaste vintertimmen, om lokala nätbegränsningar eller om möjligheten att föra el från norra till södra Sverige.

Det säger inte heller att Sverige automatiskt får lägre elpriser än våra grannländer.

Här måste man skilja mellan fysisk elproduktion och marknadens prisbildning. Sverige är sammankopplat med omvärlden genom ett stort antal överföringsförbindelser. Så länge det finns ledig kapacitet i förbindelserna kan el säljas från ett område med lägre pris till ett område med högre pris. Då närmar sig priserna varandra.

Det är detta som ibland beskrivs som att Sverige exporterar el men importerar priser. När efterfrågan och priserna är höga på andra sidan en kabel påverkas även priset i det svenska elområdet, trots att Sverige som helhet producerar mer el än vi använder.

När en förbindelse blir fullt utnyttjad uppstår däremot en flaskhals. Då kan inte mer el föras över, marknaderna skiljs åt och prisskillnaden mellan områdena kan växa. Det högre utländska priset kan då inte slå igenom lika starkt på den svenska sidan.

Norra Sverige är ett tydligt exempel. Där har stora överskott från vattenkraft och vindkraft länge bidragit till mycket låga elpriser. När överföringskapaciteten till andra områden ökar kan mer av överskottet säljas vidare. Det är bra för producenterna och för det gemensamma energisystemet, men innebär samtidigt att priserna i norr i högre grad påverkas av marknaderna runt omkring.

Diagrammet handlar därför om betydligt mer än import och export. Det visar hur det svenska elsystemet har förändrats och blivit en del av ett alltmer integrerat europeiskt kraftsystem.

Den verkliga slutsatsen är inte att export alltid är bra eller att import alltid är dåligt. Ett modernt elsystem måste klara flera saker samtidigt: producera tillräckligt mycket energi över året, leverera tillräcklig effekt när behovet är som störst, föra elen till rätt plats och hantera variationer mellan timmar, dagar och årstider.

Därför behöver Sverige mer elproduktion, starkare nät, flexibilitet, lagring och en marknadsdesign som fungerar även när överföringen når sina gränser.

Hur mycket el vi producerar är avgörande. Men var den produceras, när den finns tillgänglig och hur mycket som kan överföras är minst lika viktigt.

PS. Jag har lagt några timmar på att lära mig hur AI kan användas för att fälla in bilder bakom diagram. Och dessa diagram blev talande. När Sverige var kkland importerade vi el. När vind kom in rejält blev vi exportland.