Så kom det då igen.

Så kom det då igen.

Jenny Lundström, MP i Uppsala, delade mitt inlägg om de 1.000mdkr Tidöligsn är beredda att lägga på ny kärnkraft. Fredrik Ahlstedt, en för mig okänd moderat riksdagsledamot skriver som svar till min upprabbling av de 1.000mdkr som Tidöligan är beredda att lägga på ny kärnkraft att:

"Om inte miljöpartiet och socialdemokraterna hade avecklat en väl fungerad kärnkraft hade stora delar av detta inte behövts!"

Återigen påstås att MP stängt kärnkraftverk.

Nej.

För det första fattade Miljöpartiet inte besluten att stänga dessa reaktorer.

För det andra: Vad betyder egentligen ”väl fungerande”? Eller "fullt fungerande" som så många från Tidöligan hävdar att de var.

Barsebäck 1 och 2 stängdes genom politiska beslut. Ägarna kompenserades genom omfattande avtal med staten. Det blev dyrt och är en helt annan historia än stängningarna av Ringhals 1–2 och Oskarshamn 1–2. Att staten stänger kommer inte hända igen.

De fyra senare reaktorerna stängdes genom beslut av sina ägare. Det är inte ens min miljöpartistiska tolkning. Det står uttryckligen i regeringens eget underlag om finansiering av ny kärnkraft. Intressant att de skriver så i formellt underlag medan de populistiskt säger att MP lade ner fullt fungerande kärnkraftsreaktorer gång på gång i andra kanaler. Vattenfalls dåvarande styrelseordförande var inför förra valet tydlig med att det var ett beslut som grundade sig på ekonomi. Sa uttryckligen att det blev politiskt först senare. Kristersson valde att vifta bort det han sade. Passade inte det Moderaterna ville föra fram och sedan vann valet på. De ska inte med lögner lyckas en gång till. Så här kommer nu en redogörelse kring de ska fullt fungerande reaktorerna och deras nedläggningar.

Nedstängningsbesluten togs av ägarna, och inga kompensationer utbetalades. Vattenfall drev igenom stängningen av Ringhals 1 och 2 trots att minoritetsägaren Eon ville fortsätta driften. Vid Oskarshamn var rollerna de omvända. Majoritetsägaren Eon förordade stängning medan Fortum motsatte sig den.

Detta är alltså inte särskilt svårt att kontrollera.

Vattenfall angav sjunkande lönsamhet och ökande kostnader som skäl för att tidigarelägga avvecklingen av Ringhals 1 och 2. Vid Oskarshamn handlade ägarnas bedömning bland annat om låga marknadspriser, stora investeringsbehov och dålig framtida lönsamhet.

Självklart påverkade politiken kalkylerna. Effektskatten spelade roll. Nya säkerhetskrav från EU spelade roll. Men skatten var inte någon uppfinning av MP. Den infördes under Olof Palmes regering och höjdes senare under såväl socialdemokratiska som moderatledda regeringar. En finansminister med tofs höjde den mest på senare tid. År 2016 kom S, MP, M, C och KD gemensamt överens om att avskaffa den. MP satt I regering när den avskaffades. MP sa också ja till att tillåta att nys kkreaktorer byggdes på befintliga platser. Men med teknikneutralt stöd från staten.

Att politiska beslut påverkar ett företags ekonomi är inte samma sak som att Miljöpartiet fattade ägarbesluten att stänga reaktorerna.

Men var reaktorerna fullt fungerande?

En anläggning kan vara säkerhetsmässigt godkänd och tekniskt möjlig att köra utan att för den skull vara högpresterande, problemfri eller ekonomiskt rationell att fortsätta investera i. Altrnativkostnad kommer in.

”Fullt fungerande” är ingen vedertagen teknisk prestandakategori. Det är politisk retorik.

Kapacitetsfaktorn visar hur mycket el en anläggning faktiskt producerar jämfört med vad den teoretiskt hade kunnat producera vid full effekt under hela perioden. Den säger inte ensam varför produktionen varit låg, men den visar utfallet.

Jag har därför räknat på de sista 60 månaderna före respektive avställning med utgångspunkt i IAEA:s internationella reaktordatabas PRIS.

För Ringhalsreaktorerna, som stängdes vid årsskiften, kan fem hela kalenderår användas. För Oskarshamn och Barsebäck skär femårsperioden genom kalenderår. Där måste delar av åren proportioneras, vilket innebär att siffrorna ska läsas som uppskattningar inte som falskt exakta facit.

Resultatet blir därför ungefär:

Ringhals 1, avställd den 31 december 2020

5,88 TWh per år

Kapacitetsfaktor: cirka 76 procent

Ringhals 2, avställd den 31 december 2019

3,79 TWh per år

Kapacitetsfaktor: cirka 49,5 procent

Oskarshamn 1, avställd den 19 juni 2017

2,23 TWh per år

Kapacitetsfaktor: cirka 53,9 procent

Oskarshamn 2, avställd den 22 december 2016

1,16 TWh per år

Kapacitetsfaktor: cirka 20,8 procent

Barsebäck 1, avställd den 30 november 1999

3,87 TWh per år

Kapacitetsfaktor: cirka 73,6 procent

Barsebäck 2, avställd den 31 maj 2005

3,78 TWh per år

Kapacitetsfaktor: cirka 71,8 procent

NB! Jag gjorde tidigare ett inlägg om.effelthöjningarna i de svenska verken. Där framgår alla vetks MW. Det var inte våra jättar som lades ner.

Med dessa uppskattningar blir den sammanlagda genomsnittliga produktionen omkring 20,7 TWh per år. (När jag räknade överslag tidigare landade jag på 22TWh.) Den effektviktade kapacitetsfaktorn blir cirka 58 procent.

Som jämförelse låg det globala, effektviktade genomsnittet för kärnkraftens energitillgänglighet på 84,1 procent under 2025. Högpresterande reaktorflottor kan ligga runt 90 procent. Förvisso säger inte 58 procent allt. De kunde körts neråt iom.man visste att de skulle stänga. Långa revisioner kan också ingå. Men procenten är ändå iögonfallande låg.

Kärnkraft är kapitalkrävande och har stora fasta kostnader. Därför är hög tillgänglighet och hög produktion särskilt viktiga för ekonomin. Det betyder inte att samtliga sex reaktorer var tekniskt uttjänta eller värdelösa. Det vore lnästsn ika förenklat som Moderaternas motsatta historieskrivning.

Ringhals 1 producerade förhållandevis väl under slutåren och satte produktionsrekord 2019. Den är det starkaste motexemplet mot påståendet att alla de stängda reaktorerna var i dåligt skick. Men den hade behövt väldiga investeringar för att klara de nya säkerhetskraven. Blir omöjligt när alternativkostnad beräknas med hänsyn till.återstående livslängd och det fallande elpriset.

Barsebäcksreaktorerna låg runt drygt 70 procent under de beräknade femårsperioderna. De stängdes politiskt. Där hade fortsatt drift varit möjlig. De hade troligtvis lagts ned när de nya säkerhetskraven kom ändå med samma skäl som Ringhals.

Men Ringhals 2, Oskarshamn 1 och framför allt Oskarshamn 2 visar en helt annan bild.

Ringhals 2 stod stilla i mer än två år på grund av omfattande korrosionsskador i reaktorinneslutningens bottenplåt. Stora mängder betong bröts upp, plåten reparerades och anläggningen fick efter granskning återstarta, men inte köra för fullt. Man som arbetade på verket har berättat för mig att experter från hela världen flögs in för att söka hitta lösningar för den läckande bottenplattan. Den lagades aldrig. Oklart om den någonsin hade kunnat lagats.

Hur som är det helt fel att låtsas som att detta var en problemfri, högpresterande reaktor som någon bara slog av av ideologiska skäl.

Oskarshamn 2 är kanske det mest tydligs exemplet. Reaktorn var mitt i en mycket omfattande modernisering när ägarna beslutade att lägga ned den. Enligt OKG hade omkring nio miljarder kronor lagts på modernisering och effekthöjning. Ändå återstartades reaktorn aldrig.

Varför skulle ett kommersiellt energibolag överge en nästan färdig miljardinvestering om reaktorn var självklar att driva vidare med god lönsamhet? Lönsamheten var inte nog hög är det snabba svaret.

Oskarshamn 1 hade både goda och mycket svaga driftår. En man som.arbetsde på O1 sa till mig att underhållet bedrevs under många år som ren ”palliativ vård”. Man höll anläggningen igång så länge det gick, trots att problemen var välkända. Ägarnas beslut byggde inte bara på vad reaktorn producerade en viss månad, utan på vad som skulle krävas framåt: investeringar, revisioner, åldrande utrustning, säkerhetskrav, förväntade elpriser och framtida underhåll.

Det är precis så långsiktiga investeringsbeslut fattas.

Påståendet att MP lade ned sex fullt fungerande och högpresterande reaktorer är fel på alla relevanta punkter. Lyft blicken och se hur många kärnkraftsreaktorer som lades ner i världen under denna tid. Var det också MP?

Så sammanfattningsvis. Två stängdes politiskt och staten kompenserade ägarna. Fyra stängdes efter beslut av sina ägare.

Reaktorerna hade mycket olika teknisk status och prestanda. Några producerade förhållandevis väl. Andra hade låg produktion, långa stillestånd, stora tekniska problem eller mycket omfattande investeringsbehov.

Det är den verkliga bilden.

Och återstarten av Ringhals 1 och 2?

Tidöavtalet lovade en förutsättningslös och skyndsam utredning om återstart av Ringhals 1 och 2. Nu skriver regeringen själv i sitt bokslut över Tidöavtalet:

Inga åtgärder har vidtagits för återstart av Ringhals 1 och 2 eftersom bedömningen, då frågan avhandlats ingående, är att det inte finns förutsättningar för detta. Jag skulle gärna vilja se handlingarna som ingående avhandlat detta. För att det inte skulle gå var uppenbart långt före valet 2022 för oss insatta. Ändå använda Tidölaget det som självklart populistiskt budskap under förra valet. Trots att de naturligtvis visste att det var omöjligt.

Samtidigt som Tidöligan envist håller fast vid att MP la ner sex fullt fungerade reaktorer stoppas de ny elproduktion och effektivisering effektivt med sin politik.

Det är inte korrekt att påstå att all vindkraft som nekats tillstånd automatiskt hade producerat el redan i dag. Projektering, tillstånd, nätanslutning och byggande tar tid. Inte allt som får godkänt kommer att byggas lika stort som föreslagits eller byggts alls.

Men

Men storleksordningarna är ändå anmärkningsvärda.

En analys beställd av vindkraftsbranschen uppskattar att landbaserade vindkraftsprojekt som stoppats genom kommunala veton skulle ha kunnat bidra med omkring 30 TWh per år 2030.

Regeringen avslog i november 2024 ansökningar om 13 havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön. Branschens uppskattning av den möjliga årsproduktionen i dessa projekt låg på omkring 140 TWh.

Regeringen sa i juli 2026 nej till ytterligare 11 havsbaserade vindkraftsparker som skulle ha kunnat producera 120-125 TWh.

295TWh.

Detta var projektpotential, inte el som hade uppstått över en natt. Men politiska beslut har gjort det betydligt svårare att få fram den behövds produktionen under kommande år.

Energimyndigheten har dessutom bedömt att lönsamma åtgärder för effektivare elanvändning skulle kunna minska behovet av el med omkring 20–25 TWh till 2030.

Ringhals 1 och 2 producerade tillsammans omkring 9,7 TWh per år i min beräkning av deras sista femårsperioder. Det ser mitt forna parti Modersterna som förfärligt. Inte att 295TWh gått om intet.

Skalan är alltså värd att fundera över.

Tidöpartierna ägnar enorm energi åt att beklaga reaktorer som de själva nu äntligen säger inte kan återstartas. Samtidigt försvårar de utbyggnaden av elproduktion och effektivisering som skulle kunna ge betydligt större bidrag långt innan några nya svenska reaktorer är ens i närheten av färdiga. Fabriken där RR sks bygga SMR är inte ens byggd.

Och vem skapade den volatila elmarknaden?

Det vdrkar moderater glömt bort. Det är den volstils elmarknaden som kärnkraft inte kan hantera.

Den moderatledda regeringen under Carl Bildt lade 1994 fram propositionen Handel med el i konkurrens. Propositionen undertecknades av Carl Bildt och den moderata näringsministern Per Westerberg och lade grunden för den konkurrensutsatta elmarknaden.

Efter regeringsskiftet lade den socialdemokratiska regeringen 1995 fram propositionen Ny ellagstiftning. Förslaget byggde på den från 1994 ch den nya elmarknaden infördes den 1 januari 1996.

Metaforen ligger därför nära till hands:

Moderaterna beställde kärnkraftens marknadsekonomiska likkista. Socialdemokraterna såg till att den levererades.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot huvudförslaget. Miljöpartiet yrkade avslag på propositionen i dess helhet och varnade bland annat för att vinsterna skulle privatiseras medan kostnaderna för miljöskador, samhällsrisker och långsiktiga konsekvenser skulle hamna någon annanstans. MP sa inte nej för att värna kärnkraft.

Hur det gick? Räknar man KPI så gick elpriset ner efter reformen. Det som gått upp är nät och skatter. Varför inte följa UKs exempel och ta bort momsen på el?

Så Fredrik Ahlstedt: Du får gärna argumentera för ny kärnkraft. Du får gärna anse att ägarna gjorde felaktiga bedömningar 2015. Du får gärna vilja att staten satsar hundratals miljarder på att få nya reaktorer byggda.

Men argumentera då utifrån de verkliga besluten, de verkliga kostnaderna, den verkliga produktionen och de verkliga tekniska förutsättningarna.

Skriv inte om historien till att Miljöpartiet stängde sex högpresterande och väl fungerande reaktorer.

Det är inte en teknisk beskrivning. Det är en moderat berättelse.

.

Källor

Energimyndigheten. (2024, 5 februari). Framtidens elektrifiering kräver energieffektivisering och smart energianvändning.

https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2024/framtidens-elektrifiering-kraver-energieffektivisering-och-smart-energianvandning

Energimyndigheten

Green Power Sweden. (2025, 10 april). Stoppad vindkraft kunde gett minst 21 öre lägre elpris.

https://greenpowersweden.se/stoppad-vindkraft-kunde-gett-minst-21-ore-lagre-elpris

International Atomic Energy Agency. (u.å.). Power Reactor Information System. Hämtad 21 juli 2026, från

https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=538⁠ Klicka dig vidare.

Regeringskansliet. (2024). Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/08/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft/

Regeringskansliet. (2024, 4 november). Avslag på 13 havsbaserade vindkraftparker i Östersjön.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/11/avslag-pa-13-havsbaserade-vindkraftparker-i-ostersjon

Regeringskansliet

Regeringskansliet. (2026). Genomfört – bokslut över Tidöavtalet.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-prioriteringar/genomfort-bokslut-over-tidoavtalet/

Sveriges riksdag. (1994). Handel med el i konkurrens (Prop. 1993/94:162).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/handel-med-el-i-konkurrens_gh03162/html

Sveriges riksdag. (1995). Ny ellagstiftning (Prop. 1994/95:222).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/ny-ellagstiftning_gi03222/html

Sveriges riksdag. (1995). Ny ellagstiftning (Bet. 1995/96:NU1).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/ny-ellagstiftning_gj01nu1/html

Sveriges riksdag. (2000). Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m. (Prop. 1999/2000:63).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/godkannande-av-avtal-om-ersattning-i-samband-med_gn0363/html

Uniper. (u.å.). Nuclear power in Sweden. Hämtad 21 juli 2026, från

https://www.uniper.energy/sweden/power-supply-delivers/nuclear-power-sweden

Vattenfall. (2015, 28 april). Vattenfall changes direction for operational lifetimes of Ringhals 1 and 2.

https://group.vattenfall.com/press-and-media/pressreleases/2015/vattenfall-changes-direction-for-operational-lifetimes-of-ringhals-1-and-2

Vattenfall. (2019, 19 december). Ringhals 2 stänger den 30 december 2019.

https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2019/ringhals-2-stanger-den-30-december-2019

Mitt inlägg om effekthöjningarna

https://www.facebook.com/share/p/1CkjZkyT4v/

Mitt inlägg om Tidöligans poster om ny kärnkraft

https://www.facebook.com/share/p/1BVE7HAgj9/