Miljö

Söndagsläsning.

Publicerat: 22.01.2023
AI-Sammanfattning Klimatet påverkas av fenomenen La Niña och El Niño, där La Niña kyler jordens medeltemperatur medan El Niño värmer den. Just nu verkar jorden gå mot El Niño, vilket kan leda till rekordhöga temperaturer och en ökning på över 1,5 grader innan 2030. Det är viktigt att förstå dessa fenomen och deras inverkan på klimatet, särskilt med tanke på den stora andelen fossila bränslen som används globalt.

Söndagsläsning.

Vi tar lite basic om klimatet eftersom Tellus efter år efter La Niña (som kyler klimatet) nu verkar gå mot El Niño (som värmer klimatet).De senaste åren har varit varma, men om El Niño kommer nu lär det det bli den högsta medeltemperaturen som är uppmätt i modern tid. Om El Niño varar i flera år kan vi nå +1,5 grader innan 2030. Det kommer skrivas mkt om det gissar jag. Om du inte känner till dessa båda begrepp är det hög tid du sätter dej in i deras innebörd.

La Niña och El Niño. Dessa båda kallas för ENSO.

El Niño - oerhört kraftfullt naturfenomen som påverkar stora delar av världen och då världens klimat. Det brukar uppträda ungefär vart femte år, men kan komma tätare el mer utspritt. El Niño uppstår när tryckförhållandena i atmosfären ändras så att passadvindarna försvagas samt får en annan riktning. Det påverkar havsströmmarna och varmt ytvatten byggs upp utanför Sydamerika. Där kommer det bli översvämningar. I Australien kommer det att bli torka. Och temperaturen på jorden stiger.

La Niña kommer efter El Niño och sänker jordens medeltemperatur eftersom den kan sägas vara en förstärkning av normalförhållandena. Vattnet längst Sydamerikas kust kyls av o vattnet blir varmare vid Australien. Australien får då ihållande regn. Sydamerika får torka. Men inte lika extrema som under El Niño. Brukar vara under några månader (har dock hänt under år) sen går det tillbaka till normalläge. La Niña döljer alltså den egentliga uppvärmningen.

Hur jag vet? Läste en kurs om klimatet på Chalmers.

Jag vet också följande. Vet eftersom vetenskapen vet. Och jag ägnat min fritid under många år för att lära mej om klimatet och relaterade frågor. Därför jag kom in på energi fö. 83% av den energi mänskligheten använder är gjord på fossilt enligt BP. Så kan mänskligheten inte fortsätta. Det är fossil koldioxid som är katalysatorn till det som nu händer med klimatet.

Jordens temperatur påverkas framförallt av solens strålar, aerosoler och växthusgaser. Vi kan mäta dem alla. Därav att vi vet att det är fossilt koldioxid som är triggaren till höjd temperatur denna gång. Höjningen av temperaturen går mycket snabbt.

Den är mycket snabbare i dag än under hela den mänskliga civilisationen. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan, steg temperaturen med 0,1 grad - på hundra år. Det tog ungefär femtusen år innan temperaturen ökade med 4–5 grader. Då hinner ekosystemen med. De senaste hundra åren har jordens medeltemperatur stigit med 0,8 grader. Det är väldigt mycket. Särskilt om man tar hänsyn till trögrörligheten i de stora klimatsystemen. Man räknar med att på sikt ökar temperaturen med det dubbla. Det är mycket. Men om vi inte minskar utsläppen riskerar medeltemperaturen stiga med 3-5 grader innan detta århundrade är slut. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären kommer göra livet på jorden mycket, mycket svårare. Vi hivar upp koldioxid i atmosfären i snabbare takt än de sibiriska trapporna lyckades med för 250.000.000 år sedan. Då steg temp med 7 grader. 90% av allt liv på jorden utplånades. Om vi inte passar oss kommer vi ägna oss åt utrotning: vi gör nämligen stora revor i livets väv - ekosystemen.

Det har varit både högre temperatur och högre ppm förut på jorden, men det är hastigheten som är skillnaden nu. De temperaturförändringar vi upplever nu sker ungefär 1000 gånger snabbare än på stenåldern. Hinner ekosystemen anpassa sej?

Goddard Institute for Space Studies, NASA, visar medeltemperaturens avvikelse över land OCH hav jämfört med genomsnittet 1880-2022. Av de 20 varmaste åren har 19 infallit efter 2000. Slutsats? Gissa om det 1998 var El Niño år! Och gissa om det om två år kommer vara att samtliga de 20 varmaste åren har varit under 2000-talet

# Year Annual mean temp anomaly (C) Varmaste året överst o sedan i fallande skala.

2020 1,020

2016 1,010

2019 0,980

2017 0,920

2015 0,900

2022 0,890

2021 0,850

2018 0,850

2014 0,740

2010 0,720

2013 0,680

2005 0,680

2007 0,660

2009 0,650

2012 0,640

2006 0,640

2003 0,620

2002 0,620

1998 0,610

2011 0,600

2008 0,540

2004 0,540

2001 0,530

1997 0,470

1995 0,450

1990 0,450

1991 0,400

2000 0,390

Till NASAs data.

https://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/graph_data/Global_Mean_Estimates_based_on_Land_and_Ocean_Data/graph.txt

Bara haven.

https://kedrosky.org/images/71a1fe1f-bc4f-4788-b360-b853ed81fe43.png?fbclid=IwAR3o92q3GzVfze3BwIx91n1F3EO0VOmwE8Ip-ObsIsWbfbsec_DhwVX49Ro

Animation

https://www.svt.se/datajournalistik/uppvarmningen-i-breddgrader/

Det är människans verk att halten koldioxid i luften har ökat.Det vet vi av två anledningar. Människan står för nutidens ökning av koldioxid i luften och då den ökade temperaturen eftersom:

1. Ingen sådan värme har varit de senaste 1.000 åren som nu plötsligt, de senaste 40 åren kan ha orsakat en raketuppgång i CO2-halt. Däremot har CO2-peaken nu en exakt korrelation med hur mycket CO2 vi släppt ut (minus det hav och skogar binder upp). Vi vet nämligen mycket väl hur mycket CO2 vi släpper ut.

2. Naturliga utsläpp av CO2 har en helt annan sammansättning (skillnad i andel kol-12 och kol-13-isotoper) än vad utsläpp av förbränning av fossila bränslen har. Ökning av ppm från 280 till 414. För att vara säkra att människan stått för denna ökning har man då mätt andelen kol-12/kol-13-isotoper i atmosfären och sett att andelen stämmer exakt överens med hur det borde vara om ökningen kommer fossila bränslen.

Det är alltså långt bortom allt rimligt tvivel att dagens CO2-nivåer i atmosfären har sitt ursprung i gamla varianter av kol (fossilt). Fossilt kol har en egen isotop. Vi mäter den i atmosfären. Den korta kolcykeln med det växande. Men vi har oxå den långa kolcykeln. Den har innan varit intakt. Vulkaner har fört upp 0,1Pg till atmosfären. 0,1Pg har sedimenterats. Nu för vulkanen människan upp 6Pg årligen.

Klart att det märks. Ju fler västhusgasmolekyler i atmosfären desto fler kan fotoner träffa på sin väg ut i rymden. När de träffar blir det vibrationer i drag- o böjmod. Vibrationer ger värme. Det som händer är grundläggande fysik o kemi. En dubbling av ppm leder till 1grad varmare. Den graden leder till ökad vattenånga. Ytterligare en grad. (Vatten står för 60% av växthusgaserna, men den ör inte alls lika långlivad som co2.

Dör är problemet. 20% finns kvar efter 10.000-tals år. Vi bara tillför o tillför). Efter det kommer förstärkningar. Rekommenderar en kurs på Chalmers om återkopplingar. Den var riktigt intressant. Välkommen till akademin o motbevisa det. Den som gör det skulle bli fixstjärna. Större än Einstein!

Vi mäter fö territoriellt när vi borde mäta per capita, konsumtionsbaserat o aggregerat. Vi fyller på koldioxid i atmosfären hela tiden eftersom koldioxid är en väldig stabil molekyl. Professor Christian Azar, Chalmers, skriver: ”Hur lång tid tar det innan den extra koldioxiden försvinner från atmosfären? Efter hundra år är motsvarande cirka 40 procent av vårt initiala utsläpp kvar. Efter tusen år handlar det om cirka 20 procent. - - - De återstående cirka 20 procenten försvinner sedan ytterst långsamt via olika geologiska processer. Nu talar vi om förlopp som tar flera tiotusentals år.”

https://www.svd.se/klimatpaverkan-finns-kvar-i-tusentals-ar

Läs gärna direkt i state of the art själv om du inte tror mej. Vilken trend ser du? Vad ska vi göra åt det?

https://www.ametsoc.org/index.cfm/ams/publications/journals/journal-of-climate/

https://www.nature.com/nclimate/

https://www.sciencemag.org

Vetenskapliga artiklar är rätt komplexa att läsa om man inte är van. Här är en lättare text. En varmare värld - naturvårdsverkets sammanfattning. Ca 180 sidor.

https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/1300/en-varmare-varld--tredje-upplagan

Var det för långt? Sammanfattningen till Nobelpriset 2021 är kortare.

https://www.nobelprize.org/uploads/2021/10/sciback_fy_en_21.pdf

Den riktigt korta sammanfattningen av Kungliga vetenskapsakademin.

https://www.kva.se/sv/publicerat/vetenskapen-sager-om-klimatet

IPCCs nås via SMHI

https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20förändring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf

El om du vill läsa de senaste på engelska.

Working Group I assesses the physical science of climate change.

https://www.ipcc.ch/report/sixth-assessment-report-working-group-i/

Working Group II Impacts, Adaptation and Vulnerability

https://www.ipcc.ch/report/sixth-assessment-report-working-group-ii/

Working group III Mitigation of Climate Change

https://www.ipcc.ch/report/sixth-assessment-report-working-group-3/

Det finns oxå många bra grundkurser i klimatvetenskap på våra universitet o högskolor. Har själv gått/går kurser på Linneuniversitetet, Chalmers, BTH och Karlstad universitet. Kunskapen finns. Rekommenderas. Det är ditt ansvar att bilda dej.

När du bildat dej kommer du inse att det är lite val mellan kortsiktig egoism o långsiktig solidaritet för det levande på Tellus. Nu o i framtiden. Du kommer också att inse att om vi inte passar oss kommer vi ägna oss åt utrotning: vi gör nämligen stora revor i livets väv - ekosystemen. För oss som lever nu är det okej. Oxå för våra barn. Men sen blir det knivigare om mänskligheten fortsätter så här.

Men.

Vi har all nödvändig kunskap. Vi har all teknik som behövs även om mycket av den fortfarande är dyr. Men vad vi INTE har är den stora majoritetens människor beteendeförändring. Dit måste vi. De som drar oss in i det hållbara nu är företag. Det är helt enkelt bra affärer att göra det. Men politiker verkar inte riktigt förstå allvaret. Iaf inte Tidölagets politiker.

https://www.severe-weather.eu/long-range-2/el-nino-event-2023-seasonal-weather-changes-winter-forecast-united-states-canada-europe-fa/?fbclid=IwAR05Y25rC-MdnuE9l-oqRBoiWeD1HsgHK5nWFbkoipkg3HjFGtpfh6_UJYs

← Tillbaka till Miljö

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.