Som doktor i entreprenörskap har jag varit på många föreläsningar och seminarier med Christian. Men denna text?

Som doktor i entreprenörskap har jag varit på många föreläsningar och seminarier med Christian. Men denna text? Vad har hänt med honom? Är som han helt glömt bort metodkurserna på doktorandutbildningen och sedan struntat i att vidareutbilda sig!

För wow. Hans text i Affärsvärlden (går ej att dela länken) blandar enstaka exempel, lösryckta påståenden och ekonomiska halvsanningar till en systemkritik som inte håller för en energianalys. Den saknar jämförelser, saknar systemperspektiv och saknar vetenskaplig tyngd. Det blir retorik, inte analys. Så sorgligt att se.

Ta ekonomin. Att projekt organiseras i projektbolag med låg personalstyrka är standard i infrastruktur, från fastigheter till vattenkraft och motorvägar. Special purpose vehicles används just för att isolera risk och finansiering. Samma logik gäller för kärnkraft, transmission, LNG-terminaler och motorvägsbyggen. Att kalla det “märkligt” visar mer om skribentens brist på erfarenhet av projektfinansiering än om vindkraftens ekonomi. Att kapitalet är internationellt gäller dessutom hela energisystemet. Svenska kärnkraftsprojekt har finansierats via internationella banker, oljeraffinaderier ägs globalt och stamnätsutbyggnad lånar på internationella kapitalmarknader. Energi är kapitalintensiv och global, oavsett teknik.

Grafen om förluster saknar kontext. Den fångar en period med extremt höga räntor, negativ prisvolatilitet och en elmarknad i snabb omställning. Samma period slog hårt mot fjärrvärmebolag, fastighetssektorn, batteribolag och havsbaserad vind globalt. Det säger inget om teknikens långsiktiga konkurrenskraft. På systemnivå visar LCOE-studier från IEA, IRENA, Lazard och EU-kommissionen konsekvent att landbaserad vind tillhör de billigaste nya kraftslagen i Europa. Det är därför nästan all ny kraft i EU byggs som vind och sol, inte för att någon är “snäll”, utan för att kostnaderna driver investeringsbeslut. Finns inte ett scenario där kärnkraft byggs i Sverige som inte oxå innehåller mycket vind. Blir inge kärnkraft utan att vind också byggs.

Påståendet om att pengar “lämnar Sverige” är också selektivt. Export av kapitalavkastning gäller alla sektorer med utländska investeringar. Samtidigt exporterar Sverige el, teknik, turbiner, styrsystem och tjänster kopplade till förnybart. Dessutom pressar billig marginalproduktion elpriset strukturellt nedåt i Norden, vilket gynnar hushåll och industri. Industrins investeringsbeslut i norra Sverige har i stor utsträckning byggt på tillgång till relativt billig förnybar el. Nu rusar priserna i norr upp till Skånenivå iom Aurora. Det är väldigt problematiskt för den blivande ökade efterfrågan i norr. Å andra sidan. 70% var elpriset 10öre/kWh el lägre i SE1 och 2 förra året. I det överlever ingen ny elproduktion.

Miljödelen är ännu mer problematisk. Att rada upp asbest, rotorblad och oljeläckage utan incidensdata ger en falsk riskbild. Alla kraftslag har incidenter. Kärnkraft har haft allvarliga haverier med globala konsekvenser. Fossil kraft orsakar dokumenterat omfattande hälsoskador via luftföroreningar varje år. Vattenkraft har historiskt påverkat hela ekosystem och älvar. Seriös riskanalys jämför frekvens, konsekvens och systemnytta. Där landar forskningsläget tydligt: vindkraft har mycket låg livscykelpåverkan per producerad kWh, särskilt jämfört med fossilt.

Fastighetsvärdespåståendena är klassisk cherry picking. Metastudier visar små eller inga genomsnittliga effekter på fastighetsvärden när man kontrollerar för urval, landsbygdstrender och urvalsbias. Lokala variationer finns, men samma sak gäller vindkraft, kraftledningar, motorvägar och gruvor. Att extrapolera anekdoter till tiotals miljarder i nationell värdeförlust är inte seriös metod. Jag hade för mig Sandström verkligen kan hur man genomför studier. Vad hände med hans metodkunskap???

Lokalt motstånd existerar självklart. NIMBY är tydligt. Men inte bara mot vind utan mot all infrastruktur. Nätstationer, kraftledningar, datacenter, järnvägar och gruvor möter också protester. Därför behövs bättre lokal nytta, transparens och planering. Men att omtolka detta till att tekniken i sig saknar legitimitet är en galen feltolkning. Samtidigt visar opinionsdata att stödet för vindkraft nationellt är stabilt högt, särskilt när den kopplas till klimat, jobb och lägre elpriser.

Det mest problematiska i texten är dock frånvaron av systemperspektiv. Sverige står inför massiv elektrifiering av industri och transporter. Alternativen är inte mellan en idealiserad energimix och en annan, utan mellan att bygga snabbt eller fastna i kapacitetsbrist. Kärnkraft kan spela en roll, men ny kärnkraft i väst har konsekvent visat långa ledtider och höga kapitalkostnader. Vind och sol byggs snabbare, billigare och i större volymer. Därför dominerar de ny kapacitet globalt. Det är empiriskt, inte ideologiskt.

Att reducera hela omställningen till en berättelse om “elefanten i rummet” blir därför missvisande. Den verkliga elefanten är hur vi säkrar tillräcklig el i tid för att klara klimatmål, industriinvesteringar och konkurrenskraft. Där är förnybart en central del, inte ett randfenomen. Vill man kritisera vindkraft finns relevanta diskussioner att föra om marknadens utformning, balansansvar, lokala incitament och nätutbyggnad. Men då måste man utgå från data, jämförelser och systemanalys, inte selektiva exempel.

Källor

IEA. (2023). World Energy Outlook 2023. International Energy Agency.

IEA. (2020). Projected Costs of Generating Electricity 2020. OECD/IEA.

IRENA. (2023). Renewable Power Generation Costs in 2022. International Renewable Energy Agency.

Lazard. (2024). Levelized Cost of Energy Analysis – Version 17. Lazard Ltd.

European Commission. (2023). EU Energy Statistical Pocketbook 2023. Publications Office of the European Union.

IPCC. (2022). Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change. Working Group III Contribution to the Sixth Assessment Report.

IPCC. (2014). Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Cambridge University Press.

OECD. (2021). Financing Climate Futures: Rethinking Infrastructure. OECD Publishing.

BloombergNEF. (2023). Energy Transition Investment Trends 2023. Bloomberg Finance L.P.

Our World in Data. (2024). Electricity Mix and Emissions Data Explorer. University of Oxford.

Energimyndigheten. (2023). Energiläget i siffror 2023. Statens energimyndighet.

Energimyndigheten. (2022). Scenarier över Sveriges energisystem 2022. Statens energimyndighet.

Naturvårdsverket. (2023). Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser 1990–2022. Naturvårdsverket.

IEA Wind TCP. (2021). Wind Energy in Cold Climates. International Energy Agency Wind Technology Collaboration Programme.

Wiser, R., et al. (2021). Expert elicitation survey on future wind energy costs. Nature Energy, 6, 555–565.

Jordahl, H., & Lundgren, T. (2018). Vindkraftens påverkan på fastighetsvärden: En översikt av forskningsläget. IFN Working Paper.

Hoen, B., et al. (2013). A spatial hedonic analysis of the effects of wind energy facilities on surrounding property values. Lawrence Berkeley National Laboratory.

Dröes, M., & Koster, H. (2016). Renewable energy and negative externalities: The effect of wind turbines on house prices. Journal of Urban Economics, 96, 121–141.

IEA. (2022). Wind Power Technology Roadmap. International Energy Agency.

IRENA. (2022). Global Energy Transformation: A Roadmap to 1.5°C. International Renewable Energy Agency.

European Environment Agency. (2021). Air quality in Europe 2021. EEA Report.

WHO. (2021). Health Effects of Air Pollution. World Health Organization.

IEA. (2021). Net Zero by 2050: A Roadmap for the Global Energy Sector. International Energy Agency.

IEA. (2023). Electricity Market Report 2023. International Energy Agency.

ENTSO-E. (2023). European Resource Adequacy Assessment. European Network of Transmission System Operators for Electricity.

Svenska kraftnät. (2024). Långsiktig marknadsanalys 2024. Affärsverket svenska kraftnät.

IEA. (2024). Renewables 2024. International Energy Agency.

IEA. (2023). Cost of Capital Observatory. International Energy Agency.