Och så har jag då igen stött på missuppfattningen att Sveriges utsläpp spelar…

Och så har jag då igen stött på missuppfattningen att Sveriges utsläpp spelar ingen roll eftersom vi står för en sån liten del av världens alla utsläpp. Min text blev för lång för att svara i tråden. Så får svara här på varför Sverige måste ställa om även att Indien och särskilt Kina släpper ut så mycket. Ständigt möts jag av att Sveriges utsläpp är så små i förhållande till alla utsläpp att det kvittar vad vi gör.

Betänk också de där stora fraktbåtarnas utsläpp. Och vad som släpps ut när elbilar tillverkas! Det är ju bara löjligt att tro att vi i lilla Sverige kan påverka över huvud taget! Eller? Svar nej. Dels påverkar Sverige andra länders miljöarbete. Vi har länge varit ett föregångsland. Representanter från bl.a. Kina har varit här för att lära - för länge sen nu.

Policy diffusion kallas det för när andra länder inspireras och följer efter. Dessutom båtar och alla andra transporters utsläpp samt utsläpp under produktion ska påföras landet där produkterna konsumeras. M.a.o. om du köper billiga produkter från Kina ska dessa utsläpp inte påföras Kina utan Sverige. För Vad ger oss rätten att släppa ut mer än någon annan bara för vi råkar vara födda i ett litet och rikt land?

10% av jordens befolkning släpper ut 50% av utsläppen. Vi måste dessutom oxå räkna in våra koldioxidutsläpp 10.000 år bakåt i tiden - så länge ”överlever” 20% av koldioxiden. För 10.000 år sedan startade mänsklig civilisation. Tänk om människorna vid Eufrat och Tigris förbränt fossilt kol - det hade ännu värmt oss! Adekvat mått på utsläpp är dessutom per capita. Inte på landsnivå. Var och en av oss svenskar släpper ut cirka 8 ton enligt Naturvårdsverket.

Vår koldioxidbudget är 2 ton, helst 1 ton per person. Ett ton koldioxid motsvarar cirkus 435 liter bensin. Eller 38kg nötkött. Sen är din årliga koldioxidbudget slut. Personligen tycker jag att allt vi köper ska vara koldioxidmärkt. Hur ska vi annars kunna ha koll på vår budget? Vore som att alla prislappar togs bort. Inte helt lätt att hålla budget. Det är självklart på individnivå vi måste mäta utsläpp. Jag citerar Hans Rosling ("Ställ om" på SVT 2009).

Det han sa är så klockrent. "Vi kan inte komma och säga att Indien och Kina släpper ut för mycket bara för att ni är en miljard människor. Det är ju löjligt. Det är ungefär som att säga att kineserna är feta för att de väger mer än amerikanarna gör tillsammans. Man måste ju mäta per person." Sverige - 3,6 ton per person (tyvärr högre nu.

Det har ökat iom den sänkta reduktionsplikten) Kina - 8,9 ton per person Indien - 1.9 ton per person USA - 14,2 ton per person https://www.worldometers.info/co2-emissions/co2-emissions-per-capita/ Men det var territoriellt. Konsumtionsbaserat Sverige - 10 ton per person Kina - 2 ton per person Indien - 0,7 ton per person USA - 19,9 ton per person https://ourworldindata.org/grapher/consumption-co2-per-capita?tab=chart&country=IND~SWE Två av dessa länder reser sej ut fattigdom. Klart det drar väldig energi.

Vi väljer istället att ta en bekvämlighetsrullande statussymbol 600 meter till affären. Vården lägger 56mdkr årligen på vård pga luftföroreningar. Koldioxidskatten drar in 23mdkr senast jag kollade. 50% av svenskarnas bilresor är under 5km. Cykel? Buss? Varje år dör 2.600 svenskar av avgaser från transporter. (200 p.g.a. däckens partiklar.) 7.600 dör en för tidig död av luftföroreningar. Många drar på sej sjukdomar såsom depression och bipolär sjukdom.

Samt astma. Dessutom påverkar det fossila foster. https://www.aftonbladet.se/family/a/wOqz3P/luftfororeningar-ger-samre-lungor-hos-spadbarn Alla jämförelser måste givetvis göras per capita, annars kommer små länder alltid att se marginella ut i jämförelserna. Varför skulle var och en av oss få skita ner mer bara för att vi sitter i en mindre ankdamm liksom? Dessutom koldioxid försvinner inte. Vi fyller på koldioxid i atmosfären hela tiden. Professor Christian Azar, Chalmers, skriver: ”Hur lång tid tar det innan den extra koldioxiden försvinner från atmosfären?

Efter hundra år är motsvarande cirka 40 procent av vårt initiala utsläpp kvar. Efter tusen år handlar det om cirka 20 procent. - - - De återstående cirka 20 procenten försvinner sedan ytterst långsamt via olika geologiska processer. Nu talar vi om förlopp som tar flera tiotusentals år.” https://www.svd.se/klimatpaverkan-finns-kvar-i-tusentals-ar Utsläpp skall alltså mätas konsumtionsbaserat, per capita o aggregerat. Vetenskapen menar att ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen är en kolskatt.

Eller snarare en koldioxidekvivalentskatt. Och kan ni tänka: det är exakt det som MP föreslår införs. På fee and dividend sätt! För: Karin Bradley, docent vid KTH, konstaterar att konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp i Sverige skiljer sej mellan individer beroende på inkomst. 47 ton per år o per person för de som tjänar mest. Den hälft av befolkningen som tjänar minst - 4 ton per år. En skillnad på hisnande 43 ton. Det innebär att en hög koldioxidskatt som återgår lika mkt till varje medborgare är ett perfekt medel att minska utsläppen.

Punktskatter på koldioxidutsläpp drabbar inte de fattiga utan de rika. Ett sådant skattesystem innebär oxå en enorm omfördelning av kapital. PS: 47 mot 4. Det förklarar varför rika fossilburna män i städer vurmar så för fattiga ensamstående mödrar på landsbygden. Bensinpriset….. Även att det är diesel (dvs det dessa män tankar sina gigantiska husbilar, snabba båtar, stora suvar och fräcka fyrhjulingar med!) https://www.oxfam.se/sites/default/files/content-page/attachments/svensk_klimatojamlikhet-behovet_av_en_rattvis_omstallning.pdf https://citizensclimatelobby.org/basics-carbon-fee-dividend/ Ja, vatten kommer bli problematiskt i en varmare värld.

Smälter ex Himalaya bergsglaciärer blir det enorma flyktingströmmar. 1,5 miljarder människor använder glaciärerna som sin vattenkälla. Du har oxå kraftigare regn med påföljande översvämningar, värmeböljor och ihållande torka samt bränder i dess spår. Inte hårdare stormar. Men utan tjäle i marken blir konsekvenserna värre. Vartennivåhöjning. Särskilt när isen smälter på Antarktis påverkar västkusten. Försäkringar tecknas på ett år.

Vad händer med fastighetsvärden när försäkringsbolag vägrar förlänga försäkringar? Hur många har råd att utöver vanlig försäkring teckna ytterligare en svindyr som täcker klimatrelaterat? Vet du hur stor andel av världens pengar som finns i fastigheter? Urholka det värdet - vad händer? Läs gärna direkt i state of the art själv. Vilken trend ser ni? Vad ska vi göra åt det?

https://www.ametsoc.org/index.cfm/ams/publications/journals/journal-of-climate/ https://www.nature.com/nclimate/ https://www.sciencemag.org Vetenskapliga artiklar är rätt komplexa att läsa om man inte är van. Här är en lättare text. En varmare värld - naturvårdsverkets sammanfattning. Ca 180 sidor. https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/1300/en-varmare-varld--tredje-upplagan Var det för långt? Sammanfattningen till Nobelpriset 2021 är kortare. https://www.nobelprize.org/uploads/2021/10/sciback_fy_en_21.pdf Den riktigt korta sammanfattningen av Kungliga vetenskapsakademin.

https://www.kva.se/sv/publicerat/vetenskapen-sager-om-klimatet Det finns oxå många bra grundkurser i klimatvetenskap (och energisystem på över 80% av energin som används i världen är av fossil art) på våra universitet o högskolor. Har själv gått/går kurser på Linneuniversitetet, Chalmers, Stockholm, Umeå, LTH, BTH, Gävle, Borås och Karlstad universitet. Kunskapen finns. Dessutom på distans. Rekommenderas. Det är ditt ansvar att bilda dej. För de verksamma inom klimatvetenskapens resultat ligger alla i linje med state of the art.

En siffra som nämns är att 3% av vetenskapsmännen inte är av samma uppfattning som trenden. Hade du kört över en bro över mörka, stormade vatten med spetsiga klippor och hungriga krokodiler om 3% säger att den håller? Vill du chansa på att 97% av klimatforskarna eventuellt har fel?! https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/8/2/024024/pdf https://www.ucsusa.org/global-warming/science-and-impacts/science/scientists-agree-global-warming-happening-humans-primary-cause O i Svedala oxå? Lär inte minskat sedan 2010 då state of the art är så tydlig.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forkrossande-majoritet-enig-om-klimatforandringarna Vi har oxå alla som backade Greta https://www.dn.se/debatt/vi-klimatforskare-stodjer-greta-och-skolungdomarna/ Några studier till. Samma sak. Oreskes, N. (2004). The scientific consensus on climate change. Science, 306(5702), 1686-1686. Doran, P. T., & Zimmerman, M. K. (2009). Examining the scientific consensus on climate change. Eos, Transactions American Geophysical Union, 90(3), 22-23. Anderegg, W. R., Prall, J. W., Harold, J., & Schneider, S. H. (2010). Expert credibility in climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences, 107(27), 12107-12109. Rosenberg, S., Vedlitz, A., Cowman, D.

F., & Zahran, S. (2010). Climate change: a profile of US climate scientists’ perspectives. Climatic Change, 101(3-4), 311-329. Stenhouse, N., Maibach, E., Cobb, S., Ban, R., Bleistein, A., Croft, P., ... & Leiserowitz, A. (2014). Meteorologists' views about global warming: A survey of American Meteorological Society professional members. Bulletin of the American Meteorological Society, 95(7), 1029-1040. Verheggen, B., Strengers, B., Cook, J., van Dorland, R., Vringer, K., Peters, J., ... & Meyer, L. (2014). Scientists’ views about attribution of global warming. Environmental science & technology, 48(16), 8963-8971. Carlton J S, Perry-Hill R, Huber M and Prokopy L S 2015 The climate change consensus extends beyond climate scientists.

Environ. Res. Lett. 10 094025 Samt här: https://www.theguardian.com/science/2019/jul/24/scientific-consensus-on-humans-causing-global-warming-passes-99 Förlåt, det är inte 97%. 99,99% av forskarna som är publicerade. Dvs de vars forskning klarat kvalitetskraven. Kör du över bron om 0,01% säger att den kommer hålla? https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0270467616634958?fbclid=IwAR2uI5Q2-7LfTQ5VuimEV4LLHZdJWS2z0D4hHyj37u3s8J2lB-QXOpdqKvs&journalCode=bsta Det var oxå fel. 100% 2019. Kör du över bron om alla säger att du blir krokodilmat?

https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0270467619886266 Finns gott om studier. https://www.natursidan.se/nyheter/9994-av-klimatforskare-ar-overens-manskligheten-orsakar-klimatforandringar/ Det är jordens ekosystem vi talar om. När det står på spel borde vi på fullaste allvar hantera en minimal risk att klimatkatastrofen inträffar. Risken gör att vi faktiskt inte har råd att chansa. Detta är naturvetenskap. Ingen vetenskap som är öppen för tolkningar o allmänt tyckande. Rönen vilar på hårda empiriska data. Men metoderna är mycket komplexa.

Gemene man har inte en chans att förstå det komplexa ämnesområdets alla teorier, modeller o mätmetoder. Miljövetenskapen är kunskaper inom olika discipliner inom fysiken och meteorologi. Samt angränsande områden som oceanografi, biologi, kemi etc. Det är ett komplext problem men modellerna blir mer och mer omfattande där mer och mer information matas in. Reliabiliteten och validiteten på studierna är centrala. Vetenskapen vet. Upp till politiker, företag och konsumenter att avgöra om de litar på vetenskapen och rätta sej efter den.

Det är fö oxå vetenskapen som kommit fram till att rökning utsätter människan för risker. Helt hundra på att gemene man inte förstår sej på det som ligger bakom de rönen heller, men litar på vetenskapens budskap. El när någon blir sjuk - visst litar vi på den beprövade vetenskapen istället för att hoppa baklänges på ett ben runt flaggstången iklädd vita kläder medans vi visslar sjutton minuter i tre mitt i natten?!

Sen finns det forskning som inte ligger i linje med state of the art. Men dessa studier är om lite allt möjligt o ger ingen bild tillsammans. Dessutom dessa få forskarna - vid närmare granskning; Felaktigt genomförd forskning. De har ex använt felaktiga mätmetoder o kört datan på felaktigt sätt. https://link.springer.com/article/10.1007/s00704-015-1597-5 https://qz.com/1069298/the-3-of-scientific-papers-that-deny-climate-change-are-all-flawed/ https://www.theguardian.com/environment/climate-consensus-97-per-cent/2017/may/11/more-errors-identified-in-contrarian-climate-scientists-temperature-estimates Om inte min text får dej att inse att Tellus följer naturlagarna och bryr sej inte alls om människors lagar som delar in jorden i länder kanske Raffen Hanssons sätt att göra det på får dej att inse.

Sverige är för litet för att vi här kan påverka miljö, natur, hälsa, klimat eller framtida generationer. Frågan är väl bara, hur många invånare behöver egentligen ett landområde för att det de där gör skall ses som meningsfullt? 10 miljoner som Sverige är verkar vara alldeles för litet land och troligen gäller detsamma även 20 miljoner. Men låt oss ändå utgå från att gränsen går vid 20 miljoner invånare inom ett specifikt landområde.

Då spelar de roll. I USA är det då bara tre av de 50 staterna de behöver bry sig (Florida, Kalifornien och Texas). De som bor i de andra kan använda argument att där bor för få och att de därför att inte göra ett dyft för miljö, natur, hälsa, klimat eller framtida generationer. Skulle man följa den något udda argumentation globalt så skulle det dessutom innebära att det inte spelar någon som helst roll vad någon i följande länder, områden, regioner, stater, kommuner, städer eller län gör.

De som bor där är för få för att de kan göra någon skillnad. Här är en lista med länder med mindre än 20 miljoner invånare. Rumänien, Malawi, Syrien, Mali, Kazakstan, Chile, Nederländerna, Zambia, Guatemala, Ecuador, Zimbabwe, Kambodja, Senegal, Tchad, Somalia, Sydsudan, Rwanda, Guinea, Tunisien, Benin, Belgien, Kuba, Bolivia, Haiti, Grekland, Tjeckien, Burundi, Förenade Arabemiraten , Portugal, Dominikanska republiken, Sverige, Jordanien, Azerbajdzjan, Ungern, Vitryssland, Honduras, Tadzjikistan, Israel, Österrike, Schweiz, Papua Nya Guinea, Togo, Sierra Leone, Hongkong (Kina), Bulgarien, Serbien, Laos, Paraguay, El Salvador, Libyen, Nicaragua, Libanon, Kirgizistan, Danmark, Turkmenistan, Singapore, Finland, Slovakien, Norge, Kongo-Brazzaville, Eritrea, Costa Rica, Nya Zeeland, Palestina, Irland, Liberia, Centralafrikanska republiken, Oman, Mauretanien, Kroatien, Panama, Kuwait, Georgien, Moldavien, Bosnien och Hercegovina, Uruguay, Puerto Rico, Mongoliet, Armenien, Albanien, Litauen, Jamaica, Qatar, Namibia, Botswana, Lesotho, Gambia, Nordmakedonien, Slovenien, Gabon, Lettland, Kosovo, Guinea-Bissau, Bahrain, Trinidad och Tobago, Swaziland, Estland, Östtimor, Ekvatorialguinea, Mauritius, Djibouti, Fiji, Cypern, Komorerna, Bhutan, Guyana, Macao, Montenegro, Salomonöarna, Luxemburg, Surinam, Västsahara, Kap Verde, Malta, Maldiverna, Brunei, Bahamas, Belize, Island, Barbados, Franska Polynesien, Vanuatu, Nya Kaledonien, São Tomé och Príncipe, Samoa, Saint Lucia, Guam, Curaçao, Aruba, Saint Vincent och Grenadinerna, Kiribati, Grenada, Amerikanska Jungfruöarna, Mikronesiens federerade stater, Jersey, Antigua och Barbuda, Tonga, Seychellerna, Isle of Man, Andorra, Dominica, Bermuda, Caymanöarna, Guernsey, Amerikanska Samoa, Grönland, Nordmarianerna, Saint Kitts och Nevis, Marshallöarna, Färöarna, Sint Maarten, Turks- och Caicosöarna, Monaco, Liechtenstein, Saint-Martin, Gibraltar, San Marino, Brittiska Jungfruöarna, Palau, Cooköarna, Anguilla, Wallis- och Futunaöarna, Nauru, Tuvalu, Saint-Barthélemy, Saint-Pierre och Miquelon, Sankta Helena, Ascension och Tristan da Cunha, Montserrat, Falklandsöarna, Niue, Tokelau, Vatikanstaten, Pitcairnöarna.

Till de länderna kan vi ju då dessutom lägga följande regioner i Kina och Indien. Hefei, Anqing, Bengbu, Bozhou, Chizhou, Chuzhou, Fuyang, Huaibei, Huainan, Huangshan, Lu'an, Ma'anshan, Suzhou, Tongling, Wuhu, Xuancheng, Fuzhou, Xiamen, Longyan, Nanping, Ningde, Putian, Quanzhou, Sanming, Zhangzhou, Jiuquan, Jiayuguan, Zhangye, Jinchang, Wuwei, Baiyin, Lanzhou, Gannan, Dingxi, Linxia, Longnan, Tianshui, Pingliang, Qingyang, Qingyuan, Shaoguan, Heyuan, Meizhou, Chaozhou, Zhaoqing, Yunfu, Foshan, Guangzhou, Dongguan, Huizhou, Shanwei, Jieyang, Shantou, Zhanjiang, Maoming, Yangjiang, Jiangmen, Zhongshan, Zhuhai, Shenzhen, Baise, Hechi, Liuzhou, Guilin, Hezhou, Chongzuo, Nanning, Laibin, Guigang, Wuzhou, Fangchenggang, Qinzhou, Beihai, Yulin, Bijie, Zunyi, Tongren, Liupanshui, Anshun, Guiyang, Qianxinan, Qiannan, Qiandongnan, Danzhou, Haikou, Sanya, Sansha, Shijiazhuang, Baoding, Cangzhou, Chengde, Handan, Hengshui, Langfang, Qinhuangdao, Tangshan, Xingtai, Zhangjiakou, Harbin, Daqing, Hegang, Heihe, Jiamusi, Jixi, Mudanjiang, Qiqihar, Qitaihe, Shuangyashan, Suihua, Yichun, Daxing'anling, Zhengzhou, Jiyuan, Anyang, Hebi, Jiaozuo, Kaifeng, Luohe, Luoyang, Nanyang, Pingdingshan, Puyang, Sanmenxia, Shangqiu, Xinxiang, Xinyang, Xuchang, Zhoukou, Zhumadian, Wuhan, Xiantao, Qianjiang, Tianmen, Shennongjia, Ezhou, Huanggang, Huangshi, Jingmen, Jingzhou, Shiyan, Suizhou, Xiangyang, Xianning, Xiaogan, Yichang, Enshi, Changsha, Changde, Chenzhou, Hengyang, Huaihua, Loudi, Shaoyang, Xiangtan, Yiyang, Yongzhou, Yueyang, Zhangjiajie, Zhuzhou, Xiangxi, Alxa, Bayannur, Wuhai, Ordos, Baotou, Hohhot, Ulanqab, Xilingol, Chifeng, Tongliao, Hinggan, Hulunbuir, Nanjing, Changzhou, Huai'an, Lianyungang, Nantong, Suqian, Suzhou, Taizhou, Wuxi, Xuzhou, Yancheng, Yangzhou, Zhenjiang, Nanchang, Fuzhou, Ganzhou, Ji'an, Jingdezhen, Jiujiang, Pingxiang, Shangrao, Xinyu, Yichun, Yingtan, Changchun, Baicheng, Baishan, Jilin, Liaoyuan, Siping, Songyuan, Tonghua, Yanbian, Shenyang, Dalian, Anshan, Benxi, Chaoyang, Dandong, Fushun, Fuxin, Huludao, Jinzhou, Liaoyang, Panjin, Tieling, Yingkou, Yinchuan, Shizuishan, Wuzhong, Zhongwei, Guyuan, Haixi, Haibei, Xining, Haidong, Hainan, Huangnan, Yushu, Golog, Xi'an, Ankang, Baoji, Hanzhong, Shangluo, Tongchuan, Weinan, Xianyang, Yan'an, Yulin, Jinan, Qingdao, Binzhou, Dezhou, Dongying, Heze, Jining, Laiwu, Liaocheng, Linyi, Rizhao, Tai'an, Weifang, Weihai, Yantai, Zaozhuang, Zibo, Taiyuan, Changzhi, Datong, Jincheng, Jinzhong, Linfen, Lüliang, Shuozhou, Xinzhou, Yangquan, Yuncheng, Garzê, Ngawa, Mianyang, Guangyuan, Nanchong, Bazhong, Dazhou, Ya'an, Chengdu, Deyang, Suining, Guang'an, Meishan, Ziyang, Leshan, Neijiang, Zigong, Yibin, Luzhou, Liangshan, Panzhihua, Ngari, Nagqu, Qamdo, Xigazê, Lhasa, Lhoka, Nyingchi, Altay, Shihezi, Beitun, Tiemenguan, Tumxuk, Aral, Wujiaqu, Shuanghe, Kokdala, Bortala, Tarbaĝatay, Karamay, Changji, Ürümqi, Turpan, Kumul, Ili, Kizilsu, Kaxgar, Aksu, Hotan, Bayingolin, Kunming, Qujing, Yuxi, Baoshan, Zhaotong, Lijiang, Pu'er, Lincang, Dehong, Nujiang, Dêqên, Dali, Chuxiong, Honghe, Wenshan, Xishuangbanna, Hangzhou, Ningbo, Huzhou, Jiaxing, Jinhua, Lishui, Quzhou, Shaoxing, Taizhou, Wenzhou, Zhoushan Lohit, Anjaw, Tirap, Changlang, Lower Dibang Valley, Dibang Valley, East Siang, Upper Siang, Longding, Namsai, Siang, West Kameng, East Kameng, Papum Pare, Lower Subansiri, Kurung Kumey, Kra Daadi, Upper Subansiri, West Siang, Lower Siang and Itanagar Capital Complex, Dhemaji, Dibrugarh, Golaghat, Jorhat, Lakhimpur, Majuli, Sivasagar, and Tinsukia, Baksa, Barpeta, Bongaigaon, Chirang, Dhubri, Goalpara, Nalbari, Kamrup Metropolitan, Kamrup Rural, Kokrajhar, and South Salmara-Mankachar, Biswanath, Darrang, Sonitpur, and Udalguri, Hasao, Hojai, East Karbi Anglong, West Karbi Anglong, Morigaon, and Nagaon, Cachar, Hailakandi, and Karimganj, Patna, Nalanda, Bhojpur, Rohtas, Buxar and Kaimur, West Champaran, East Champaran, Muzaffarpur, Sitamarhi, Sheohar and Vaishali, Saran, Siwan and Gopalganj, Darbhanga, Madhubani and Samastipur, Saharsa, Madhepura and Supaul, Purnia, Katihar, Araria and Kishanganj, Bhagalpur and Banka, Munger, Jamui, Khagaria, Lakhisarai, Begusarai and Sheikhpura, Gaya, Nawada, Aurangabad, Jehanabad and Arwal, Koriya, Balrampur-Ramanujganj, Surajpur, Jashpur and Surguja, Bilaspur, Mungeli, Korba, Janjgir-Champa and Raigarh, Kabirdham (Kawardha), Bemetara, Durg, Balod and Rajnandgaon, Mahasamund, Baloda Bazar, Gariaband, Raipur and Dhamtari, Kanker (Uttar Bastar), Narayanpur, Kondagaon, Bastar, Dantewada (Dakshin Bastar), Bijapur and Sukma, Fatehabad, Jind, Hisar and Sirsa, Gurugram, Mahendragarh and Rewari, Ambala, Kurukshetra, Panchkula and Yamuna Nagar, Faridabad, Palwal and Nuh, Jhajjar, Charkhi Dadri, Rohtak, Sonipat and Bhiwani, Karnal, Panipat and Kaithal, Chamba, Kangra and Una, Bilaspur, Hamirpur, Kullu, Lahaul and Spiti and Mandi, Kinnaur, Shimla, Sirmaur and Solan, Doda, Kathua, Kishtwar, Poonch, Rajouri, Ramban, Reasi, Samba and Udhampur, Srinagar, Anantnag, Bandipora, Baramulla, Budgam, Ganderbal, Kulgam, Kupwara, Pulwama and Shopian, Kargil and Leh, Garhwa, Latehar and Palamu, Bokaro, Chatra, Dhanbad, Giridih, Hazaribagh, Koderma and Ramgarh, Gumla, Khunti, Lohardaga, Ranchi and Simdega, Singhbhum, Seraikela Kharsawan district, and West Singhbhum, Godda, Deoghar, Dumka, Jamtara, Sahibganj and Pakur, Bengaluru Urban, Bengaluru Rural, Ramanagara, Chikkaballapur, Chitradurga, Davanagere, Kolar, Shivamogga and Tumakuru, Chamarajanagar, Chikkamagaluru, Dakshina Kannada, Hassan, Kodagu, Mandya, Mysuru and Udupi, Bagalkot, Belagavi, Vijayapura, Dharwad, Gadag, Haveri and Uttara Kannada, Ballari, Bidar, Kalaburagi, Koppal, Raichur and Yadgir, Bhopal, Raisen, Rajgarh, Sehore and Vidisha, Alirajpur district Barwani, Burhanpur, Indore, Dhar, Jhabua, Khandwa and Khargone, Gwalior, Ashoknagar, Shivpuri, Datia and Guna, Chhindwara, Jabalpur, Katni, Mandla, Narsinghpur, Seoni and Dindori, Rewa, Satna, Sidhi and Singrauli, Chhatarpur, Damoh, Panna, Sagar, Tikamgarh and Niwari, Anuppur, Shahdol and Umaria, Agar Malwa, Dewas, Mandsaur, Neemuch, Ratlam and Shajapur, Morena, Sheopur and Bhind, Betul, Harda and Hoshangabad, Akola, Amravati, Buldana, Yavatmal and Washim, Aurangabad Beed, Jalna, Osmanabad, Nanded, Latur, Parbhani and Hingoli, Mumbai City, Mumbai Suburban, Thane, Palghar, Raigad, Ratnagiri and Sindhudurg, Bhandara, Chandrapur, Gadchiroli, Gondia, Nagpur and Wardha, Ahmednagar, Dhule, Jalgaon, Nandurbar and Nashik, Kolhapur, Pune, Sangli, Satara and Solapur, South West Garo Hills, West Garo Hills, North Garo Hills, East Garo Hills and South Garo Hills, West Khasi Hills, South West Khasi Hills, Ri-Bhoi, East Khasi Hills, West Jaintia Hills and East Jaintia Hills, Dimapur, Kiphire, Kohima, Longleng, Mokokchung, Mon, Peren, Phek, Tuensang, Wokha, Zunheboto and Noklak, Balasore, Bhadrak, Cuttack, Jagatsinghpur, Jajpur, Kendrapada, Khordha, Mayurbhanj, Nayagarh and Puri, Angul, Balangir, Bargarh, Deogarh, Dhenkanal, Jharsuguda, Kendujhar, Sambalpur, Subarnapur and Sundargarh, Boudh, Gajapati, Ganjam, Kalahandi, Kandhamal, Koraput, Malkangiri, Nabarangpur,...