Så blev jag då mäkta irriterad på SD igen. Och det gick inte att skriva något kort och snärtigt på Jomshofs sida.

Så blev jag då mäkta irriterad på SD igen. Och det gick inte att skriva något kort och snärtigt på Jomshofs sida. Så det får bli långt på min.

Ja, utsatta områden ska bort. Men SD:s metod – massdeportationer, kollektiv bestraffning och ett urholkat rättssamhälle – är som ett litet fladdrigt plåster på ett skitigt sår. Såret behöver rengöras och sys. Vill man lösa gängkriminaliteten lyssnar man på forskning, inte på populism.

Alla partier vill självfallet få bort utsatta områden och gängkriminalitet. Gängen hotar vår välfärd. Men SD:s idé att ”lösa” problemet med hårdare straff och kollektiv bestraffning är både oseriös och kontraproduktiv. Straff behövs naturligtvis men för gängmän funkar de inte att avskräcka. De som redan vet att de eller deras familjemedlemmar kan mördas när som helst skräms inte av fängelse. Straffens funktion blir att ta bort dem från gatorna och bryta gängens struktur, inte att få dem att ”skärpa sig” inför hotet om fängelsestraff.

Vill vi få bort gängen måste vi strypa rekryteringen och slå mot marknaden. Svenskar måste sluta köpa av kriminella, försvinner efterfrågan dör gängen. Gå till systemet istället.

Det finns inga genvägar. Det krävs långsiktiga, kostsamma och forskningsbaserade insatser. Men att inte göra det kommer kosta oerhört mycket mer. Så vad säger då forskningen? Jag läste på väldigt när jag blev invald i IU och jag märkte att åldrarna när barn rekryteras blir yngre och yngre samt att det går bort att hamna i gängens klor. På måndag kan inga varningsklockor ringa, på onsdagen några och på fredagen är det öronbedövande. Vi måste agera oerhört snabbt. Så vad funkar?

1. Skola som bryter segregationenSpråkförskola, mindre klasser, högre lärarlöner där behoven är störst och stopp för skolval som ökar segregationen. Blandade skolor minskar kriminalitet på sikt. Bra ideer sprids över världen. Det finns anledningar till att inget land har efterapat Sveriges friskolor.

2. Tidiga sociala insatserRiktat stöd till familjer långt innan problemen blir polisiära. Korta väntetider till BUP. Förebyggande är mångdubbelt billigare än att försöka straffa bort kriminalitet. Även att det är stor post i årets budget.

3. Social närvaro + förtroendebyggande polisarbeteCommunity policing, trygghetsvärdar, nattvandrare, aktiva föreningar. Testat i ex Glasgow, Köpenhamn och Amsterdam – det fungerar.

4. Ekonomisk och fysisk upprustningRenoverade bostäder, bättre belysning, grönområden, kommunala arbetsplatser i området, blandade boendeformer. Bygg inte fler hyreshus utan bostadsrätter och villor. När miljön förbättras minskar brotten.

5. Stoppa rekryteringenUngdomskontrakt, obligatoriska avhopparprogram, hårda slag mot gängens ekonomi och logistik – inte bara mot 15-åriga springpojkar. Rekrytering avgör snudd på precis allt.

6. Satsa på kvinnorKvinnors etablering är ett av de mest brottsförebyggande verktygen som finns. Se till så att mödrarna lär sej språket och landar ett arbete = tryggare områden och färre gäng.

7. Hälsa, psykologi och beroendevårdNPF, trauma och missbruk måste behandlas. Gängen rekryterar barn blixtsnabbt, ofta redan splittrade av tidigare svårigheter. Är som om gängen letar efter dessa mer sårbara individer.

8. Föreningsliv och kulturIdrott, kultur och öppna skolor på kvällar och helger är extremt effektiva skyddsfaktorer – och billiga om man jämför.

9. Stabilitet och långsiktighetLångsiktiga investeringar, respekt för befolkningen och stabil politisk inriktning. Trygghet byggs inte på en mandatperiod. Det är för jävligt att inte alla Riksdagens partier kan jobba tillsammans om detta. Gängkriminaliteten är för hotande för att göra partipolitik av det.

10. Kollektiv förmåga – community cohesionForskningen (t.ex. Sampson, Morenoff & Earls; Chicago-projekten; europeiska studier av “collective efficacy”) visar att områden lyfter när grannar känner varandra, litar på varandra och vågar ingripa. Det är inte SDs förslag som ger långvarig förändring utan för det hjälper social kontroll och gemensamt ansvar mer. It takes a village to raise a kid”.

Ovan är inte ”snällhetsflum”, utan en av de mest robusta prediktorerna för minskad kriminalitet som finns. Stadsdelar där föräldrar organiserar sig, där lokala föreningar samarbetar och där människor känner gemenskap får lägre våldsnivåer även vid samma socioekonomi.Att bygga sådan gemenskap kräver:– lokala mötesplatser,– långsiktigt stöd till civilsamhället,– dialogpoliser och relationsbyggande arbete,– lokala råd där boende får makt över utvecklingen.När människor upplever att de har inflytande över sin stadsdel ökar förtroendet – och kriminaliteten faller.

Utsatta områden ska bort. Och de försvinner med kunskap, skola, sociala reformer, jobb, bostadspolitik, vård, civilsamhälle och långsiktighet – inte med SD:s förenklade populistiska fantasier. Att försöka lösa Sverige med SD:s strategi är som att navigera i Sverige med en karta över Ungern.

Några källor att börja läsa in er på. Förvånad att SDs sakkunniga och politiker helt verkat missat dessa. Och så många, många fler finns. Bara att bjuda in ämnets experter på ett seminarium för att få en översyn. Själv läste jag på väldigt när jag hamnade i IU. Viktigast är att bryta rekryteringen.

Andersson, R., Bråmå, Å., & Holmqvist, E. (2010). Counteracting segregation: Swedish policies and experiences. Housing Studies, 25(2), 237–256.

Brå. (2021). Kriminella nätverk och utsatta områden. Brottsförebyggande rådet.

Bäckman, O., & Nilsson, A. (2011). Pathways to adulthood and crime. British Journal of Criminology, 51(3), 405–424.

Chetty, R., Hendren, N., & Katz, L. (2016). The effects of exposure to better neighborhoods on children. American Economic Review, 106(4), 855–902.

Esbensen, F.-A., & Carson, D. (2012). Programs for youth gangs: A review of the literature. Journal of Crime and Justice, 35(3), 347–367.

Sampson, R. J. (2012). Great American City: Chicago and the Enduring Neighborhood Effect. University of Chicago Press.

Wiklund, M., & Wall, E. (2022). Utsatta områden i Sverige – orsaker och åtgärder. Göteborgs universitet.

SKR. (2023). Så skapas trygghet – vägledning för kommuner. Sveriges Kommuner och Regioner.