Om du bara ska dela ett enda av mina inlägg är det detta. Det är på min hemmaplan ekonomi.

Om du bara ska dela ett enda av mina inlägg är det detta. Det är på min hemmaplan ekonomi. För hur jag än vänder och vrider på det får jag det till att Sverige har prioriterat att jobbskatteavdragen har vuxit på bekostnad av att trygghetsavgifterna har krympt.

Det ska löna sig att arbeta. Men det betyder inte att varje nytt jobbskatteavdrag automatiskt är en effektiv reform för att få fler människor i arbete.

Jobbskatteavdraget infördes 2007 för att öka skillnaden mellan att arbeta och att leva på ersättningar. De första stegen kan ha haft tydligare effekt när de ekonomiska drivkrafterna var svagare. Men ju fler gånger avdraget förstärks, desto mindre blir den sannolika effekten på sysselsättningen. Människor tjänar redan betydligt mer på att arbeta än på att inte göra det. Vi som redan jobbar heltid kan inte jobba mer.

Ändå förstärktes jobbskatteavdraget ännu en gång den 1 januari 2026. Den senaste förstärkningen kostar 17,36 miljarder kronor per år. Tillsammans med det höjda grundavdraget för äldre handlar det om ungefär 21 miljarder kronor.

Regeringens egen beräkning är att reformen på lång sikt ska öka sysselsättningen med cirka 6.000 personer. Finanspolitiska rådet räknar ut att nettokostnaden därmed blir mer än 2,8 miljoner kronor per ytterligare sysselsatt – varje år. Det är hål i huvudet.

Rådet bedömer dessutom att regeringens beräkning sannolikt överskattar sysselsättningseffekten. Problemen på arbetsmarknaden handlar enligt rådet inte främst om att människor har för svaga ekonomiska incitament att arbeta. De handlar om utbildning, kompetens och bristande matchning mellan arbetssökande och de jobb som finns.

Riksrevisionens slutsats är mer nyanserad. De förändringar av inkomstskatten som granskades för perioden 2011–2022 bedöms på lång sikt motsvara omkring 30.000 fler årsarbetskrafter. Men skatteförändringarna kostade samtidigt nästan 100 miljarder kronor om året och självfinansieringsgraden beräknades till endast elva procent. Läs det en gång till.

Riksrevisionens övergripande slutsats var dessutom att regeringar hade gett riksdagen en ofullständig och delvis förskönad bild av hur skatteförändringarna påverkar sysselsättning, arbetade timmar och inkomstfördelning.

Jobbskatteavdraget beräknas under 2026 sammanlagt minska skatteintäkterna med 226,1 miljarder kronor.

Samtidigt har något annat hänt med skatten på arbete – något som betydligt mer sällan diskuteras.

Arbetsgivaravgifterna framställs ofta som om de i sin helhet finansierar pensioner och socialförsäkringar. Det gör de inte.

De egentliga socialavgifterna är avsedda att bidra till finansieringen av ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, efterlevandepension, arbetsskadeförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring och andra arbetsmarknadsåtgärder.

Utöver dessa betalar arbetsgivarna den allmänna löneavgiften. Trots namnet är det inte någon socialförsäkringsavgift. Det är en vanlig statlig skatt som inte är öronmärkt för pensioner, sjukförsäkring eller någon annan trygghet. Rakt in i stora skattebörsen för att finansiera statens verksamhet.

Och här har en dramatisk förskjutning skett.

År 2002 uppgick de egentliga socialavgifterna till sammanlagt 30,13 procent av lönen. Den allmänna löneavgiften var 2,69 procent.

År 2026 har de egentliga socialavgifterna minskat till sammanlagt 18,80 procent, medan den allmänna löneavgiften har vuxit till 12,62 procent. Hoppas jag fick siffrorna rätt.

Den totala avgiften har alltså knappt förändrats: från 32,82 procent år 2002 till 31,42 procent år 2026. Men innehållet har förändrats fullständigt.

En allt mindre del består av avgifter kopplade till våra socialförsäkringar. En allt större del är en generell skatt som staten får använda till vad som helst. Drygt 40 procent av den normala arbetsgivaravgiften är nu allmän löneavgift.

Här är det viktigt att vara exakt: själva ålderspensionsavgiften har inte sänkts. Den var 10,21 procent år 2002 och är fortfarande 10,21 procent år 2026.

Det som däremot har hänt är att pensionsavgiftens relativa tyngd har minskat kraftigt i förhållande till den allmänna löneavgiften. År 2002 var ålderspensionsavgiften nästan fyra gånger så stor som den allmänna löneavgiften. År 2026 är den allmänna löneavgiften större än ålderspensionsavgiften.

Under samma period har jobbskatteavdraget vuxit från noll till 226,1 miljarder kronor om året.

Det betyder inte att pengar bokföringsmässigt har flyttats direkt från ålderspensionerna till jobbskatteavdraget. Pensionsavgiften och jobbskatteavdraget är olika delar av skattesystemet. Men den politiska utvecklingen är tydlig:

Samtidigt som staten har byggt ut en allt dyrare skattereduktion för människor som redan arbetar, har en allt större del av arbetsgivaravgifterna gjorts om från försäkringsanknutna avgifter till en helt generell skatt på arbete. Mao vi kunde prioriterat högre pensioner.

Under 2026 beräknas den allmänna löneavgiften ge staten drygt 313 miljarder kronor. Pengarna går rakt in i statsbudgeten och regeringen kan använda dem till försvar, vägar, myndigheter, bidrag, kärnkraftssubventioner eller nya skattesänkningar. De är inte reserverade för den anställdes pension eller sociala trygghet.

Det är därför missvisande att beskriva hela arbetsgivaravgiften som uppskjuten lön som går tillbaka till löntagaren genom pensioner och försäkringar. En stor och växande del är helt enkelt skatt.

Regeringen sänker alltså den synliga inkomstskatten genom nya jobbskatteavdrag, samtidigt som staten tar in hundratals miljarder genom en dold generell skatt på arbetsgivarnas lönesummor.

Vill man ge människor som arbetar mer pengar i plånboken kan man säga det. Det kan vara ett fördelningspolitiskt val. Men kalla inte varje nytt jobbskatteavdrag för effektiv jobbpolitik när Finanspolitiska rådet bedömer att de senaste avdragen skapar få jobb till en extremt hög kostnad.

Vill vi på allvar få fler människor i arbete krävs utbildning, språkundervisning, yrkesutbildning, fungerande arbetsmarknadsinsatser, bättre matchning och stöd till arbetsgivare som anställer människor som står långt från arbetsmarknaden. Inte fler jobbskatteavdrag.

Fast såna åtgärder är mindre slagkraftigt populistisks än ännu ett jobbskatteavdrag som innebär mer pengar till oss som jobbar. Men det angriper de verkliga problemen. Få fler människor i arbete.

Källor

Finanspolitiska rådet. (2026). Svensk finanspolitik 2026.

https://www.fpr.se/download/18.4ccc669119c47c5351b11345/1770968668135/Svensk%20finanspolitik%202026.pdf⁠

Rapporten redovisar regeringens beräkning om cirka 6.000 fler sysselsatta, en nettokostnad över 2,8 miljoner kronor per sysselsatt och rådets bedömning att effekten sannolikt är överskattad.

Riksrevisionen. (2023). Förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 – bristfällig redovisning till riksdagen.

https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2023/forandrade-inkomstskatteregler-2011-2023---bristfallig-redovisning-till-riksdagen.html

Granskningen redovisar omkring 30 000 årsarbetskrafter, en låg självfinansieringsgrad och slutsatsen att regeringens redovisning varit ofullständig och delvis förskönad.

Regeringen. (2025). Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning. Proposition 2025/26:32.https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/10/prop.-20252632

Propositionen anger att jobbskatteavdraget förstärks med 17,36 miljarder kronor från den 1 januari 2026.

Finansdepartementet. (2025). Beräkningskonventioner 2026.

https://www.regeringen.se/contentassets/1ed01e00001b42e5ad8d47433db63ece/berakningskonventioner_2026.pdf⁠

Regeringen. (2026, 13 april). Redovisning av skatteutgifter 2026 (Skr. 2025/26:98).

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2026/04/skr.-20252698

I tabell 2.8 på sidan 21 i PDF-dokumentet redovisas jobbskatteavdraget som en skatteutgift på 218,79 miljarder kronor 2026 och jobbskatteavdraget för äldre som ytterligare 6,25 miljarder kronor. Tillsammans blir det 225,04 miljarder kronor.

https://www.regeringen.se/contentassets/cbd3b12217a349e0b036cb872f2f0a6f/redovisning-av-skatteutgifter-2026-skr.-20252698.pdf

Skatteverket. (2026). Belopp och procent inkomstår 2026.https://www.skatteverket.se/privat/skatter/beloppochprocent/2026.4.1522bf3f19aea8075ba21.html

Här finns samtliga arbetsgivaravgifter för 2026: totalt 31,42 procent, varav ålderspensionsavgift 10,21 procent och allmän löneavgift 12,62 procent.

Skatteverket. (2002). Socialavgifter, kapitel 8.

https://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334ebe8bc8000114042/1708611991380/kap8.pdf⁠

Dokumentet anger arbetsgivaravgifterna 2002: 30,13 procent i egentliga socialavgifter, 2,69 procent i allmän löneavgift och totalt 32,82 procent. Ålderspensionsavgiften var 10,21 procent.

Statskontoret. (2026). Inkomster i statens budget – juni 2026.

https://www.statskontoret.se/analys-och-statistik/utfall/utfall-for-statens-budget/inkomster

Budgettabellen anger beräknade inkomster på drygt 313 miljarder kronor från den allmänna löneavgiften under 2026.