Nog med tågkaos nu – Nog med tomt prat. Sverige måste investera i järnvägen!

Nog med tågkaos nu – Nog med tomt prat. Sverige måste investera i järnvägen! Denna gång satt jag och många, många andra stilla i en timme en bit utanför Alvesta på väg till Linköping med snabbtåg.

Förseningar, inställda avgångar och krångliga resor har blivit vardag för många. Företag förlorar pengar när godståg fastnar, människor missar viktiga möten och hela Sverige tappar i konkurrenskraft. Vi sitter fast. Både bokstavligen och bildligt. Nog med det nu!

För skillnaden i investeringar är talande. Under de senaste decennierna har Sverige satsat enorma summor på nya motorvägar och vägbyggen, medan järnvägen gång på gång fått stå tillbaka. Resultatet är ett eftersatt underhåll och en kapacitet som inte räcker till, varken för dagens resande eller framtidens behov.

För 15 år sedan slogs Vägverket och Banverket ihop till Trafikverket. Tanken var att skapa en effektiv organisation. I praktiken har det blivit tvärtom: vägarna har prioriterats, medan järnvägen har fått stå tillbaka. En myndighet som ska ansvara för allt från motorvägar till höghastighetståg klarar inte att ge järnvägen det fokus som krävs.

Därför presenterar Miljöpartiet det självklara och helt nödvändiga systemskiftet:

Lägg ner Trafikverket. Skapa en ny myndighet med fullt fokus på järnvägen, och en separat myndighet för vägarna. Det ger järnvägen den prioritet och den kompetens som krävs för att bygga ikapp decennier av eftersatt underhåll.

Och börja asp med att bygga ut och modernisera järnvägsnätet så att tågen kan bli punktliga, tillförlitliga och konkurrenskraftiga både för människor och gods. Det går i andra länder. Varför är Sverige så mkt sämre?

Men investeringar i räls räcker inte. Vi behöver också göra det enkelt och billigt att resa hållbart. Därför vill Miljöpartiet härma efter andra länder och införa ett Sverigekort för kollektivtrafiken. Detcfumkar förträffligt utomlands, så varför skulle det inte funka i vårt land? För 499 kr i månaden (249 kr för barn, studenter och pensionärer) kan man resa fritt i hela landet. Från västkustens havsvindar till Skånes stränder, genom Mälardalens städer och ända upp till Norrlands älvar och fjäll. Reformen kostar inte mer än Tidölagets sänkning av reduktionsplikten, men MPs förslag minskar på utsläppen. De brunblås politik ökade utsläppen förfärligt förskräckligt mycket. Utsläppen från transporter är nu Sveriges största utsläppskälla. Otack till Tidölaget för det!

Sverigekortet är en reform som skulle öppna Sverige för så många. I dag är kollektivtrafiken splittrad i olika regioner med olika biljettsystem. Resor över länsgränser blir krångliga och dyra. Med Sverigekortet skapas en enkelhet och tillgänglighet som kan få fler att välja tåget och bussen framför bilen och inrikesflyget. Att det ska vara så svårt att genomföra ett lysande förslag!

Vi vet att framtiden måste vara hållbar. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Samtidigt är järnvägen det mest energieffektiva sättet att resa på land, och eldrivna tåg ger nästan inga utsläpp alls. Att investera i järnvägen är därför inte bara en fråga om bekvämlighet, det är en fråga om klimatet, rättvisa och Sveriges konkurrenskraft. Och våra barn och barnbarns framtid.

Miljöpartiet. (2023, 14 april). MP vill införa ”Sverigekort”. Miljöpartiet.

Miljöpartiet. (2025, 27 augusti). Lägg ner Trafikverket – fokus på järnvägen krävs. Miljöpartiet.

Riksdagen. (2024, 12 december). Major investment in Sweden’s roads and railways. Sveriges riksdag.

Euroconstruct (via Prognoscentret). (2023). Bright prospects for Swedish infrastructure. Prognoscentret.

Riksrevisionen. (2023). Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än den kan hålla. Riksrevisionen. 

Regeringen. (2024). Proposition 2024/25:28 – Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Regeringskansliet. 

Naturvårdsverket. (2025, 18 juni). Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser [Preliminär klimatstatistik 2024]. Naturvårdsverket. 

Naturvårdsverket. (2025). Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp. Naturvårdsverket. 

Naturvårdsverket. (2025). Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser. Naturvårdsverket.