Lasse. SDs starke man i kulturnämnden i Halmstad.

Lasse. SDs starke man i kulturnämnden i Halmstad. Han visar tydligt vad SD anser är ett verkligt och stort problem som behöver oerhörda resurser för att lösas. Nu snackar vi prioriteringar. Det är invandrare och X som är Sveriges värsta problem enligt SD!

X är

Inte skolan.

Inte vården.

Inte äldreomsorgen.

Inte klimatet.

Inte arbetslösheten.

Nej. X är

Fiskmåsar.

SD som byggt hela sin politik på att hitta människor att skylla på har nu lyft blicken mot himlen och hittat nästa målgrupp att skylla på: störande fåglar.

Frågan är förstås vad åtgärdsplanen ska innehålla. Fantasin löper amok.

Ska fiskmåsarnas medborgarskap dras in?

Ska fiskmåsarna utvisas?

Till vilket land?

ANDorra? TysklAND? EnglAND eller bara till FinlAND?

Ska flyttfåglar stoppas vid gränsen eftersom de kommer hit, skränar, tar våra daggmaskar och vägrar anpassa sig till svensk tystnadskultur? Hur skapar vi ett stopp vid gränsen?

Och vad händer med de måsar som inte når upp till försörjningskravet? Ska de sitta i burförvar i 30 dagar? Ska vi inrätta Migrationsöverdomstolen för fjäderfän så de kan överklaga?

Det första som dök upp i huvudet på mig när jag såg detta var:

IQ som en fiskmås.

Men det är orättvist mot fiskmåsar.

Fiskmåsen hittar mat, samarbetar i flock, anpassar sig till stadsmiljöer och har begripit mer om cirkulär ekonomi än halva Tidöunderlaget. Den återbrukar spilld pommes, äter och dricker utan att fuska med partistöd och behöver ingen kommunal åtgärdsplan för att förstå sin plats i ekosystemet.

SD däremot lyckas göra kulturkamp av att naturen låter. Så ja, låt oss anta en åtgärdsplan.

Inte mot störande fåglar. Mot störande dumheter. IQ som en Sverigedemokrat borde talesättet lyda hädanefter!