Kolla bilden. Enligt IEA installerades globalt cirka 1GW solcellskapacitet…

Kolla bilden. Enligt IEA installerades globalt cirka 1GW solcellskapacitet varje dag under 2023 – vilket är ungefär 365GW under året. Oskarshamn 3 är Sveriges största kärnkraftsreaktor. Sisådär var tionde dag kommer en 03a ut på nätet i världen! Effekt för Oskarshamn 3: Termisk effekt: ca 3.900 MW (3,9 GW). Termisk effekt är hur mycket värmeenergi reaktorn producerar. Elektrisk effekt är hur mycket el som faktiskt kan användas. Elektrisk nettoeffekt: ca 1.450 MW (1,45 GW). 2.450MW värmer vi vatten till fiskar med!Det är alltså den elektriska nettoeffekten som är relevant när vi pratar om elproduktion i gigawatt.

Men: Solpanelers kapacitetsfaktor (hur mycket el de faktiskt producerar i snitt jämfört med sin maxkapacitet) ligger globalt på 10–25% beroende på plats och teknik. I Sverige är det runt 10–12%. Vi tar ett snitt på låga 15%. Så här mycket el producerar då 1GW solpaneler på ett år: GW × 8.760 timmar × 15 % kapacitetsfaktor ≈ 1.314 GWh per år Oskarshamn 3 - ”stabil” kärnkraft med oplanerade stopp samt planerade stopp som oplanerat förlängs. Kk behöver oxå balanskraft. Mkt balanskraft snabbt. Installerad elektrisk effekt: ca 1,45 GW Kapacitetsfaktor: kärnkraft 90–95%, jag är snäll!

Årsproduktion: 1,45 GW × 8760 timmar × 92 % kapacitetsfaktor ≈ 11.700 GWh per år På inte ens tio dagar byggs det motsvarande 1 Oskarshamn 3 i världen! 2023. Hur många dagar tar det 2025 att bygga motsvarande en Oskarshamn 3? Kostnaden då? För sol- och vind krävs lagring, backup och nätstöd för stabilitet. Notera att kostnaden för dessa tekniker är i en stadig trend nedåt. Dessa tillägg ökar kostnaderna och de finns med i IEA:s vi använder VALCOE. – Value-Adjusted LCOE.

Vissa av kostnaderna måste oxå tillföras kk pga dess oplanerade stopp. IEA:s mer kompletta mått VALCOE justerar LCOE för tre viktiga faktorer: 1. Värde av tillgänglighet (firmness) 2. Flexibilitet (förmåga att leverera vid behov) 3. Systemintegration (kostnad eller nytta för nätet) VALCOE försöker alltså spegla den faktiska nyttan av elen i elsystemet – inte bara dess pris/kWh. Det som de som förordar kärnkraft är galet dyrt. Så hur dyrt är det när det läggs på byggen?

Kraftslag LCOE (€/MWh) VALCOE (€/MWh) Kapacitetsfaktor Byggtid Kommentar Sol (PV) 25–55 55–70 10–20 % (Norden) 3–12 månader Billigt, snabbt, men låg dygns- och vinterproduktion Landvind 30–60 50–65 25–45 % 1–3 år Snabbt och billigt – beroende av plats och vindläge Havsvind 80–120 90–140 40–60 % 3–7 år Hög produktion & jämnare profil – men dyrt & lång byggtid Kärnkraft 90–120 90–110 >90 % 10–20 år Stabil baslast – men dyrt, långsamt och risk för förseningar Källor: IEA WEO 2023, IRENA 2023, Lazard 2023, BloombergNEF Kraftslag Investering per GW Totalkostnad för motsv. 1 GW stabil el Sol (PV) 10 Mrd kr/GW ~80–90 Mrd kr Landvind 12 Mrd kr/GW ~35–40 Mrd kr Havsvind 30–40 Mrd kr/GW ~60–80 Mrd kr Kärnkraft 90–110 Mrd kr/GW ~95–115 Mrd kr Fast kärnkraft behöver oxå batterier och andra balanstekniker då de oplanerat går ner.

Deras planerade stopp tenderas oxå att oplanerat förlängas. Det syns ej i siffrorna ovan. Så kärnkraftens kostnader är högre om vi inte vill göra Sverige svart varje gång kk går ner. Jämför vi kostnaden mellan ett helt förnybart elsystem med ett som förlitar den planerade 100% utbyggnaden på kärnkraft blir det en helt galen ekonomisk skillnad. Att bygga ny kärnkraft är ungefär lika smart som att försöka rädda Titanic genom att flytta runt stolarna ombord!

Så de som vill bygga kärnkraft torde oxå vilja bygga förnybart. Men det finns en dimension till. En oerhört viktig dimension. Byggtid och klimatnytta i tidsperspektiv. Klimatkrisen kräver snabb CO₂-reduktion. Därför spelar byggtid minst lika stor roll som VALCOE i praktiken. Då går det ännu sämre för kärnkraft. Och då är inte lagringen av avfallet inräknat. Kraftslag Tid till effekt Kommentar Sol & landvind 0,5–3 år Kan skalas snabbt i de flesta länder Havsvind 4–7 år Längre tillstånds- och byggprocesser Kärnkraft 10–20 år Lång tid innan klimatnytta uppnås – trots stabilitet Min systemoptimering blir en mix av vattenkraft + havsvind + landvind och andra lagringstekniker + balans via många olika tekniker + livstidsförlängning av befintliga kärnkraftverk.

Den enda anledningen jag ser för att bygga nya kärnkraftverk i Sverige håller inte verken måttet för ännu. Och dessutom skall industrin själva betala för det utan skattepengar. Jag tänker på all förvaring. Men hur katten ska man räkna på den kostnaden? Jag diskonterade. Men slutförvaring av högaktivt avfall över extrema tidsperspektiv, där 100.000 år ofta anges som riktmärke för säkerhet är helt sjukt att räkna på.

För hur värderar man något som ligger så långt bort i framtiden att det är bortom mänsklig erfarenhet, politisk planeringshorisont? Doktorn i ekonomi informerar om att diskontering används för att jämföra värdet av pengar (eller kostnader) över tid. En krona idag är mer värd än en krona i framtiden. Det beror på: • Alternativkostnad (du kunde investerat pengen) • Osäkerhet • Preferens för närtid Formeln: PV = frac{FV}{(1 + r)^t} Där: • PV = nuvärde • FV = framtida värde • r = diskonteringsränta (ex.

3%) • t = antal år i framtiden Så vad händer vid 100 000 år? Vi räknar med en 3% diskonteringsränta, som är vanlig i ekonomiska analyser: • (1.03)^{100000} approx 1.1 times 10^{1300} → Alltså: en kostnad på en miljard kronor får för 100.000 år ett nuvärde nära noll. Med 5% ränta blir effekten ännu mer extrem. Ännu närmre noll. Ur strikt ekonomisk synvinkel spelar kostnader långt efter 1.000 år ingen roll alls i nuvärdeberäkningar. Det borde varenda en inse att det är fel.

Det är ett oetiskt och vilseledande sätt att räkna som inte tar något ansvar över generationer. Varför ska vi “nollställa” kostnader bara för att de drabbar framtida människor och inte oss? Sen har vi vad vi kan kalla för moralisk diskontering: Ska vi ens använda samma logik som för pengar när det gäller risk för katastrof? För osäkerheten gällande teknik, , geologi och samhällen förändras – vi vet inte ens vad som händer om 10.000 år!

Det är så lång tid mänsklig civilisation existerat. Det innebär att diskonteringsränta för oåterkalleliga miljörisker borde vara nöra noll. Det behövs en kvalitativ redovisning av långsiktiga konsekvenser snarare än att försöka “räkna bort” dem. För…. För sisådär 10.000 år sedan var Skandinavien ett av de seismiskt aktivaste områdena på planeten. Är vi helt säkra på att inget händer med avfallet om liknande Storeggaskredet händer igen?

För lite mer än 8.000 år sedan inträffade det gigantiska jordskredet Storeggaskredet på havsbotten utanför den norska västkusten. Efter skredet följde den största Tsunami vetenskapen känner till. Vågen svepte bl.a. över det som kallas Doggerland. Lämningar från det som då skedde finns flera mil upp i det skotska höglandet och 80-100 meter upp på bergen utefter den norska kusten. Anledningen till jordskredet var de geologiska förändringar som skedde när de stora landisarna drog sig tillbaks från Skandinavien i slutet på förra istiden.

Med tanke på vad som sker nu på Grönland och med de kvarvarande Skandinaviska glaciärerna i och med de accelererande klimatförändringarna så skulle jag vilja att geologerna enade kan garantera att en liknande händelser inte skulle kunna inträffa under de kommande 100.000 åren som kan påverka lagringen. Jag anser alltså att det borde investeras i forskning kring fjärde generationens kärnkraftverk så att lagringen för så mycket kärnavfall som möjligt kan minskas från 100.000 år till 1.000 år eller iaf 10.000 år.

Fö är det inte bara så att återanvända det bränsle vi redan använt. Det är faktiskt bränslet från tredje generationens reaktorer, alltså inte från alla verk vi haft, som KAN bli aktuellt för användning. När jag läste på handlar det om att man ska genomföra separation och transmutation för att kunna återanvända det i fjärde generationens reaktorer. (Eller i andra reaktorer med helt ny teknik längre fram i tid.

När i tid? Ingen aning. Vi vet inte ens när om om 4e generationen är redo för kommersiell drift.) Det var inte helt lätt att tekniskt förstå allt men jag är väldigt klar över att dessa processer, separation och transmutation, kräver stora anläggningar och att processerna är kostsamma. Dessutom är riskerna inte direkt försumbara om man säger så. Hade gärna hört SKB syn på generation 4 och återanvändning av uttjänt bränsle.

Men om det hörs nada från Ebba & co.