Herre Jissus, vilken skillnad det blir i plånboken med jobbskatteavdraget 2026!

Herre Jissus, vilken skillnad det blir i plånboken med jobbskatteavdraget 2026!

Tidigare trappades avdraget av vid inkomster på 600.000–700.000 kronor, vilket innebar att vi höginkomsttagare fick en betydligt mindre del av förmånen. Vid en årslön på exempelvis 960.000 kronor hamnade avdraget på runt 10.000 kronor.

Nu är situationen helt förändrad. Från och med 2025 har regeringen tagit bort avtrappningen helt, vilket gör att även den som tjänar 80.000 kronor i månaden får ta del av det fulla jobbskatteavdraget. Det motsvarar ungefär 36.000 kronor per år. Utöver detta införs ett nytt extra jobbskatteavdrag på cirka 4.700 kronor årligen. Tillsammans ger det alltså runt 40.700 kronor, ungefär 3.390 kronor i månaden om jag räknat rätt. För egen del betyder det mer pengar direkt till sparandet och investeringar i huset.

Det intressanta är dock att den stora skillnaden inte främst beror på det nya extra avdraget, utan på att avtrappningen har försvunnit. Det gör att vi höginkomsttagare nu får fullt jobbskatteavdrag precis som alla andra. Frågan är om det verkligen är smart användning av statens resurser?

Enligt höstbudgeten den 8 september 2025 införs ett tionde jobbskatteavdrag. Regeringen avsätter omkring 21,4 miljarder kronor för ändringen. Sammantaget innebär detta att jobbskatteavdraget, som från början infördes 2007, nu är en av de mest omfattande skattereformerna i modern tid.

Kostnaden har ökat kraftigt sedan starten: från cirka 40 miljarder 2007 till ungefär 150 miljarder 2025.

2007 ca 402008 ca 512009 ca 662010 ca 762011 ca 882012 ca 902013 ca 922014 ca 952015 ca 962016 ca 982017 ca 992018 ca 1002019 ca 1102020 ca 1122021 ca 1222022 ca 1242023 ca 1262024 ca 1282025 ca 1502026 ca 171,4. Det räknar jag ej in nedan.

Som andel av statsbudgeten låg reformen länge stabilt kring 6–8 %, men 2025 sticker ut då den slopade avtrappningen och det nya tionde steget gör att kostnaden närmar sig 10 % av hela budgeten. Totalt har jobbskatteavdragen sedan starten och fram tills 2025 kostat staten omkring 1.864 miljarder kronor nominellt. När vi justerar för inflation med SCB:s KPI och räknar om alla belopp till 2025 års penningvärde blir summan ännu tydligare: cirka 2.790 miljarder kronor. Det är alltså nästan två hela statsbudgetar i dagens nivåer som i stället för att finansiera skola, vård, äldreomsorg eller beredskap har gått till skattesänkningar.

Jag använde SCB:s konsumentprisindex (CPI) enligt “Ekonomi of Sweden”-tabellen med basår 1980 och indextal för 2007–2025:

År CPI-index2007 382.12008 387.62009 373.22010 400.22011 421.52012 432.52013 444.62014 457.52015 481.32016 500.42017 530.42018 553.72019 574.82020 569.12021 622.82022 684.52023 707.92024 738.22025 769.4

De ursprungliga kostnaderna (i mdkr) per år:

40,52,66,76,88,90,92,95,96,98,99,100,110,112,122,124,126,128,150

Efter omräkning.

80.5, 103.2, 136.1, 130.9, 160.5, 151.3, 159.2, 161.3, 162.9, 151.1, 146.8, 143.7, 155.9, 143.9, 138.2, 135.3, 137.1, 140.0, 150.0

Vi har alltså på jobbskatteavdragen lagt ca 2.790 miljarder kronor i 2025 års penningvärde. Det är mkt mer än de sammanlagda årens 1.864 mdkr. De miljarderna är borta från välfärden. Undra om det märks? Vi pratar att snudd på två hela års budgetar har ryckts bort från välfärden på på 14 år. Ett år borta vart 7e år!!!!

Diagrammen visar utvecklingen tydligt: jobbskatteavdragens kostnader i 2025 års penningvärde ökar brant i början när flera steg infördes (2007–2011), planar ut något, men skjuter i höjden igen efter 2019 och särskilt 2025 när både ett nytt avdrag tillkommer och avtrappningen tas bort. Jämförelsen med statsbudgetens omslutning gör dimensionerna på reformen begripliga: det som började på runt 5 % av budgeten har vuxit till närmare 10 %.

Jag tog hjälp av chat för att göra diagrammen och för att för egen del räkna ut att det handlar om drygt 57.600 kr/år kronor om året i minskad skatt 2026 jämfört med 2006 om jag då tjänat som nu. En ensamstående som jag får alltså en skattesänkning motsvarande en låginkomsttagares två månadslöner. Ett par med höga inkomster får det dubbla. Tror du det paret lägger pengarna på konsumtion i Sverige eller sparar de dem, investerar och åker utomlands?

Regeringen försvarar reformen med att sänkta skatter ska få människor att arbeta mer, men för många av oss som redan arbetar heltid är det svårt att öka arbetsinsatsen. Effekten blir snarare en ytterligare förstärkning av skillnaderna mellan olika grupper i samhället. Klyftorna växer.

Jobbskatteavdragen är bara en del av en större skattepolitik som gynnar de redan välbärgade: höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, lägre marginalskatt på högre inkomster, bibehållet ränteavdrag för bostadslån men borttaget för konsumtionslån. Förstärkt ROT och RUT. Resultatet blir ett tydligt mönster där höginkomsttagare och fastighetsägare får mest, medan resurser dras bort från vår gemensamma välfärd.

Frågan vi måste ställa oss är om detta verkligen är den väg Sverige ska gå. Ska jag ha en skattesänkning via jobbskatteavdrag på 4.800kr/månad jämfört med 2006? Är det rimligt att lägga nästan två statsbudgetar på skattesänkningar, utan att sysselsättningen ökar, utan att välfärden stärks, men med tydligt ökade klyftor som resultat?