Helvete. Helvete. Helvete. Helvete. Helvete. Helvete.

Helvete. Helvete. Helvete. Helvete. Helvete. Helvete.

WMO har publicerat 2025 års globala halter av de tre viktigaste långlivade växthusgaserna.

Koldioxid: 426,8 ppm.

Metan: 1.948 ppb.

Lustgas: 339,1 ppb.

Alla tre ligger på de högsta nivåer som har uppmätts. Koldioxidhalten är nu 53 procent högre än före industrialiseringen. Metanhalten är 167 procent högre.

Det här handlar inte om ett enstaka varmt år. Det handlar om gaser som samlas i atmosfären och fortsätter att förändra jordens strålningsbalans. År efter år. Årtionde efter årtionde. Sekel eller sekel. Millennium efter millennium. Sedan 1990 har de långlivade växthusgasernas uppvärmande effekt ökat med 56 procent.

Helvete.

https://public.wmo.int/resources/publication-series/greenhouse-gas-bulletin/no-22

Sedan kommer koldioxidbudgeten.

Flera av de klimatmodeller som används för att uppskatta hur mycket mer koldioxid vi kan släppa ut saknar viktiga landprocesser. Det gäller bland annat kvävebegränsning av fotosyntesen och samspelet mellan bränder och vegetation.

När forskarna efterliknade sex sådana processer ökade uppvärmningen per utsläppt mängd koldioxid med i genomsnitt 21,4 procent. Modellernas koldioxidbudget för uppvärmningsintervallet 1,5 till 2 grader minskade med 16,0 ± 0,8 procent.

Det är inte en ny officiell återstående koldioxidbudget. Det är en modellstudie. Men den visar att vissa beräkningar lär vara för optimistiska eftersom viktiga processer på land inte finns med.

Helvete.

https://doi.org/10.1038/s43247-026-04111-9

I Södra oceanen har utvecklingen vänt.

Under flera årtionden ökade tillförseln av smältvatten från Antarktis havsis. Efter 2015 har upprepade år med mycket liten havsis vänt trenden. Vattenmassan Antarctic Intermediate Water blir nu saltare och tätare.

Mätningar från Argo-bojar, satelliter och återanalyser visar att förändringen redan påverkar en vattenmassa på hemisfärisk skala.

Helvete.

https://doi.org/10.1038/s41558-026-02758-y

Och i Barents hav har vårens primärproduktion i iszonen minskat med 45 procent mellan 1998 och 2023.

Mindre våris kan ge en längre produktiv säsong. Men det betyder inte automatiskt mer plankton under alla delar av året. På våren finns nu mindre nitrat tillgängligt samtidigt som ett djupare omblandat ytskikt minskar tillgången till ljus.

När planktonblomningens styrka och tidpunkt förändras kan det påverka hela den arktiska näringsväven. Studien visar inte exakt vad som kommer att hända med varje fisk- eller fågelart. Den visar att en central grund för ekosystemet redan förändras.

Helvete.

https://doi.org/10.1038/s41467-026-79272-4

Satellitmätningar visar också att Sydasiens metanutsläpp varierar mycket mer mellan torr- och regnperiod än många inventeringar fångar.

Mänskliga verksamheter stod för omkring 77 procent av utsläppen. Boskap var den största källan, följd av risodling och avfall. Under den våta säsongen var den annualiserade utsläppstakten nästan dubbelt så hög som under torrperioden. Forskarna bedömer att Indiens rapporterade metanutsläpp är för låga, bland annat därför att säsongsvariationen missas.

Helvete.

https://doi.org/10.1038/s41612-026-01586-3

Och så de snabba kasten mellan extrem torka och mycket blöta förhållanden. En studie av nio stora händelser svarade den mänskligt orsakade klimatförändringen i genomsnitt för 9 procent av intensiteten. Men variationen var enorm: från −2 till 72 procent.

Det är alltså inte ett tal som kan klistras på varje översvämning eller torka. Osäkerheten är stor. Men modellerna visar att uppvärmningen redan förstärker dessa kast, framför allt genom ökad avdunstning som gör den torra fasen torrare.

Helvete.

https://doi.org/10.1038/s41612-026-01578-3

Vetenskapen säger inte att varje förändring är lika säker. Den skiljer observationer från modeller, redovisar osäkerhet och prövar sina egna slutsatser. Men den samlade riktningen är glasklar, bombsäker, ja vilket valfritt ord som helst med samma innebörd.

Växthusgaserna fortsätter att öka.

Koldioxidbudgetarna kan vara mindre än vi har räknat med.

Haven och ekosystemen förändras redan.

Det klimatpolitiska svaret kan inte vara att hoppas att nästa studie ska visa att allt ordnar sig och därmed kastar omkull state of the art. Utsläppen måste ner. Metanet måste ner. Avskogningen måste stoppas. Och varje tiondels grad som undviks spelar väldigt stor roll.