Helgläsning från Villa Hagas utredningsinstitut!

Helgläsning från Villa Hagas utredningsinstitut! Återigen svämmar nätet över med besserwissrar som säger att Sveriges elsystem havererar om vi inte bygger ny kärnkraft. De har helt enkelt fel. Jag gjorde som jag alltid gör när jag vill veta. Jag vände mej till akademin. Jag har därför läst många universitetskurser om el- och energisystem på många av våra lärosäten. System. Alltså inte enskilt kraftslag utan jag har examinerats av experter på hela system, med alla dess komponenter.

Fått lära mej samma sak på alla kurser: Sverige kan bygga kärnkraft, men det är inte nödvändig för ett stabilt och robust elsystem. Ett förnybart system med vind, sol, vattenkraft, lagring, flexibilitet och sektorkoppling levererar både tillräcklig effekt och hög försörjningstrygghet. Dessutom mycket billigare. Dvs vi får pengar att investera i välfärden. Även om kärnkraft byggs i stor skala kvarstår behovet av massiv vindkraftsutbyggnad, vilket tydligt visar att framtidens energisystem i praktiken är och måste vara förnybart vad än Tidöligan hävdar.

Deras politik är bara ett gupp på vägen mot det förnybara. Men det guppet kan komma stå Sverige dyrt om inte politiken läggs om och det snabbt. Ny kk står färdig om ca 15 år. Det är för sent. Industrin behöver mer el innan dess. Vind på land går snabbast att bygga. Men Tidöligan har med sin politik sett till att inga bolag vill bygga vind i Sverige. De bygger i andra länder.

Det inkluderar Vattenfall. Värt att notera är att Sveriges ökade elbehov kommer av industrin. Inte av hushållen. Väljer industrier bort Sverige eftersom vi inte bygger vind som kan leverera el om några år kvittar utbyggnaden sen. Företagen lär välja andra länder där vind byggs. Det som de brunblå vägrar ta in är att ett modernt elsystem inte uppbyggt kring ett enskilt kraftslag (i deras fall hänger ALLT på kärnkraft), utan kring hur hela systemet fungerar tillsammans.

I ett förnybart elsystem är utgångspunkten att elproduktion, lagring, flexibilitet och användning samordnas i realtid. Det är därför kärnkraft inte behövs för att systemet ska fungera. Kärnkraft tillför mycket begränsad nytta i relation till kostnad, risk och inlåsning. Vatten-, vind - och solkraft utgör den huvudsakliga energitillförseln. Vind och sol kan byggas snabbt, skalas stegvis och placeras geografiskt spritt, vilket minskar sårbarheten och gör systemet mer robust.

Produktionen varierar, men variationen är i hög grad förutsägbar och hanteras på systemnivå snarare än genom att varje enskilt kraftverk ska leverera konstant effekt. Vattenkraften fungerar som systemets ryggrad. Den står för frekvenshållning, effektbalans och kort- till medellång lagring och levererar exakt de systemtjänster som ofta felaktigt tillskrivs kärnkraft. Tillsammans med batterier, värmelager och andra lagringsformer kan variationer i vind och sol balanseras över olika tidsskalor, från sekunder till säsonger.

En central komponent är flexibilitet på användarsidan. Industriprocesser, elfordon, vätgasproduktion, värmepumpar och fjärrvärmesystem kan anpassa sin elanvändning efter tillgången i systemet. Detta är betydligt billigare och snabbare än att bygga ny planerbar baskraft och minskar behovet av överdimensionerad produktion. Visste du till exempel att Sveriges alla kyl- och frysskåp kan hjälpa till?! När el integreras med värme, transporter och industri uppstår ett sammanhängande energisystem där överskottsel kan användas för värme, lagring eller bränslen, samtidigt som elektrifiering kraftigt sänker den totala energianvändningen.

Det gör systemet både effektivare och mer motståndskraftigt än det nuvarande energisystemet. Även i ett scenario där mycket ny kärnkraft byggs förändras inte denna grundläggande logik. Industrins ökande elbehov, särskilt vid elektrifiering av stål, kemi och transporter, kräver mycket stora mängder ny elproduktion. Kärnkraft kan inte byggas i den takt eller skala som krävs hur gärna de brunblå än önskar det. Det innebär att även med kärnkraftsutbyggnad måste därför mycket stora mängder vindkraft byggas för att möta efterfrågan från industrin.

Kärnkraft ersätter alltså inte behovet av vindkraft, den kommer ovanpå, till en mycket galet hög kostnad. Och helt i onödan. Till detta kommer att kärnkraft innebär urangruvdrift med betydande miljö- och sociala konsekvenser samt ett avfallsansvar som sträcker sig upp till 100.000 år. Att slippa miljövidriga urangruvor och osäkert slutförvar över geologiska tidsrymder är i sej en tydlig fördel med ett helt förnybart system. Byggtider på 15–20 år och tekniska livslängder på runt 80 år skapar dessutom en långsiktig inlåsning i ett system som måste vara snabbt anpassningsbart.

Att bygga ny kärnkraft är ett riktigt stort hål i huvudet! Många hävdar att vi måste ha kärnkraft för att balansera nätet. Det är så fel. Svaret är nej. Och åter nej. Vi har annat teknik. Mer tillförlitlig. Och mkt billigare. Jag lär ha glömt tekniker. Fyll gärna på i kommentarerna. 1. Flexibel produktion: Snabbstartande kraftverk: Kraftverk som kan öka eller minska sin produktion snabbt, som gasturbiner och vattenkraftverk, används för att balansera efterfrågan.

De första vätgasturbinerna finns nu. Förnybar energi med lagring: Sol- o vindkraft kombinerade med batterilagring kan justera sin produktion beroende på efterfrågan o väderförhållanden. Alla moderna vindkraftverk kan vara med o balansera. Men svk köper ej in tjänsten ännu. 2. Efterfrågeflexibilitet: Konsumenter o ftg frivilligt eller automatiskt justerar sin elförbrukning i respons till elpriser eller signaler från nätoperatörer. Tidsstyrd användning: Konsumenter kan uppmuntras att använda el under lågbelastningstider genom prissignaler eller incitament, vilket minskar trycket under höglastperioder.

3. Energilagring: Vatten: Först o främst våra vattenmagasin. De nordiska magasinen rymmer 121 TWh. De svenska 34. Norska 85. Vatten är kung! Men det finns så många fler tekniker. De använda var det passar samt i olika kombinationer. Kemisk Energilagring Batterier: Energi lagras i kemiska föreningar och omvandlas till elektrisk energi vid behov. Exempel är litiumjonbatterier, blybatterier, och nickel-metallhybridbatterier. Vätgas: Energi lagras genom att elektrolysera vatten för att producera vätgas, som sedan kan förbrännas eller användas i en bränslecell för att producera elektricitet.

(Edit 240816 15:00 Vätgas kan oxå användas där el tidigare använts dvs kan avlasta elsystemet vid behov.) Mekanisk Energilagring Pumplagring: Överskottsenergi används för att pumpa vatten upp till en högre höjd. När energin behövs, släpps vattnet tillbaka och driver en turbin för att generera elektricitet. Tryckluftslagring (CAES - Compressed Air Energy Storage): Luft komprimeras och lagras under högt tryck, ofta i underjordiska håligheter. När energi behövs, expanderar luften och driver en turbin.

Svänghjul: Energi lagras som rörelseenergi i ett roterande hjul, och kan återvinnas genom att omvandla rörelseenergin tillbaka till elektricitet. Termisk Energilagring Sensible Heat Storage: Energi lagras genom att värma upp ett material (som vatten) o frigörs genom att materialet svalnar. Latent Heat Storage: Energi lagras genom fasomvandling, till exempel när ett material smälter eller stelnar. Smält salt är ett vanligt exempel där energin lagras när saltet smälter och frigörs när det stelnar.

Termokemisk Lagring: Energi lagras genom kemiska reaktioner som är endoterma vid lagring o exoterma vid energibehov. Elektromagnetisk Energilagring Superkondensatorer: Lagrar energi i ett elektriskt fält mellan två plattor. De kan laddas o laddas ur mycket snabbt, men lagrar mindre energi än traditionella batterier. Superledare: Lagrar energi i magnetiska fält genererade av elektrisk ström i en superledare. Dessa system har mycket låg energiförlust men är dyra o tekniskt utmanande. Ännu. Gravitationsbaserad Energilagring Gravitationskraftverk: Energi lagras genom att höja tunga föremål (som block av betong) till en högre höjd med hjälp av överskottsenergi.

När energi behövs, släpps blocken ned igen o driver generatorer som omvandlar rörelseenergin tillbaka till elektricitet. Elektrokemisk Energilagring Flödesbatterier: En typ av batteri där energi lagras i vätskeformiga elektrolyter som pumpas genom en reaktionscell. Flödesbatterier erbjuder flexibel kapacitet o lång livslängd, vilket gör dem lämpliga för storskalig energilagring. Magnetisk Energilagring SMES (Superconducting Magnetic Energy Storage): Energi lagras i magnetfält genererat av ström i superledande material.

Det ger snabb tillgång till energi med minimal förlust men kräver extremt låga temperaturer för att upprätthålla superledning. Kapacitiv Energilagring Elektrostatiska lagringssystem: Kapacitorer o superkapacitorer (ultrakapacitorer) lagrar energi i ett elektriskt fält mellan två plattor. Dessa system kan snabbt ladda o ladda ur, vilket gör dem idealiska för tillämpningar som kräver hög effektdensitet. Geotermisk Energilagring Geotermisk lagring: Energi lagras genom att värma upp eller kyla marken under markytan och sedan använda denna termiska energi för uppvärmning eller kylning av byggnader.

Detta system använder jordens naturliga temperaturstabilitet för att lagra energi. Smart va?! Hydrogeologisk Energilagring Akviferlagring: Vatten pumpas in i underjordiska akviferer under tider av överskott o tas upp igen när energibehovet ökar. (Om jag fattat det rätt används denna teknik i kombination med termisk lagring för att reglera temperaturer i byggnader. Då frigör det andra resurser som inte behöver användas.) Flytande Luft Energilagring (LAES - Liquid Air Energy Storage) Flytande luft: Luft kyls ner till en flytande form vid mycket låga temperaturer o lagras.

När energi behövs, förångas luften. Då blir det högt tryck o trycket kan driva en turbin för att generera elektricitet. Termoelektrisk Lagring Peltier-element: Genom att använda termoelektriska material kan värme omvandlas direkt till elektricitet o vice versa. Dessa material kan användas för att både lagra o frigöra energi genom att utnyttja temperaturskillnader. Flywheel Kinetic Energy Storage (FKES) Gyroenergilagring: Ett system som använder ett svänghjul med hög rotationshastighet för att lagra kinetisk energi.

Systemet kan snabbt ladda och ladda ur energi, och används ofta för att stabilisera elnätet eller som reservkraft. Havs- o Tidvattenlagring Pumptidvattenkraft: Liknar pumplagring men använder tidvatten eller vågkraft för att pumpa vatten till en högre nivå under högvatten. Låter sedan vattnet flöda tillbaka genom turbiner under lågvatten. Termoelektriska Generatorer TEG (Thermoelectric Generators): Lagrar energi genom att omvandla temperaturdifferenser direkt till elektrisk energi. Dessa används främst i nischapplikationer där små mängder elektricitet behövs kontinuerligt.

Kanske långsökt. Men denna tas upp. Biologisk Energilagring Biomassa: Organiskt material som träd, växter eller avfall lagrar solenergi som kan omvandlas till värme, elektricitet eller bränsle genom förbränning eller annan behandling. 4. Smarta nät: Automatisk belastningshantering: Ett smart nät kan automatiskt balansera belastningen genom att justera strömflöden, omdirigera el, o hantera störningar snabbt. Integration av förnybara källor: Smarta nät kan bättre integrera o hantera varierande produktion från förnybara källor som vind o sol.

Åk på ett studiebesök så fattar folk hur. Gjorde jag. Intressant. 5. Export o import av el: Internationell handel: Genom att handla el över gränserna kan länder utnyttja skillnader i efterfrågan o produktionskapacitet. Detta sker ofta genom sammankopplingar mellan olika nationella elnät. Samt genom pipelines med vätgas i framtiden. 6. Frekvensreglering: Primärfrekvensreglering: Kraftverk o batterier används för att snabbt reglera frekvensen genom att justera produktionen inom sekunder eller minuter. Sekundär o tertiär frekvensreglering: Dessa är långsammare reaktioner som involverar fler resurser o används för att återställa balansen efter en initial störning.

7. Virtuella kraftverk: Superintressant om du frågar mej! Samordning av småskaliga enheter: Genom att kombinera många små produktionsenheter och förbrukningspunkter (som solpaneler o smarta apparater (kylskåp!) i ett virtuellt kraftverk kan dessa enheter styras som en enda enhet för att bidra till nätets stabilitet. 8. Stödjande tjänster: Spänningsreglering: Att upprätthålla rätt spänning i nätet är också en del av balansarbetet, och detta görs genom att reglera reaktiva effekter o andra parametrar.

Svartstart: Vissa kraftverk måste kunna starta upp utan extern strömförsörjning för att återställa nätet efter ett större avbrott. Självfallet kan de ovan (o fler jag inte kommer på just nu) kombineras på olika sätt beroende på nätets specifika behov o de tillgängliga resurserna. Sen har vi det där med kraftelektronik. Den spelar en avgörande roll för att balansera elnätet, särskilt i moderna elsystem där en växande andel el kommer från väderberoende och decentraliserade energikällor som vind- och solkraft.

Här är en kort översikt av hur kraftelektronik används för att stabilisera och balansera elnätet. Men först, vad är kraftelektronik utifall någon som läser ej vet. Kraftelektronik är teknik som styr, omvandlar och reglerar elektrisk energi med hjälp av halvledarkomponenter som transistorer, tyristorer och dioder. Den används för att kontrollera spänning, ström och frekvens i olika delar av elnätet. Kraftelektronik används för att balansera elnätet.

1. Frekvensreglering (balans mellan produktion och förbrukning) Kraftelektronik i t.ex. omriktare (inverters) gör det möjligt att: • Snabbt öka eller minska effekt från batterier eller andra resurser när frekvensen avviker från 50 Hz. • Reagera inom millisekunder, vilket är mycket snabbare än traditionella kraftverk. Exempel: Batterilager med kraftelektronik används för sekund- och primärreglering i elnätet, där de stöder stabil frekvens. 2. Spänningsstabilisering och reaktiv effekt Kraftelektronik kan: • Mata in eller dra ut reaktiv effekt (blindström) för att stabilisera spänningen.

• Fungera som STATCOM (Static Synchronous Compensator) eller SVC (Static Var Compensator). Dessa är viktiga nära stora industrier eller där elnätsinfrastrukturen är svag, t.ex. vid mycket vindkraft i glesbygd. 3. Koppla in och styra förnybara energikällor Vindkraftverk och solceller matar in el via kraftelektroniska omriktare. Dessa: • Gör att produktionen blir kontrollerbar och kompatibel med nätet, trots att sol och vind är ojämna. • Kan programmeras för att ge nätstöd (t.ex.

spänningsreglering, frekvensstöd). 4. DC-nät och HVDC-länkar (till vardags kallad likström) Kraftelektronik möjliggör överföring av stora mängder el över långa avstånd med HVDC (High Voltage Direct Current): • Minskar förluster. • Möjliggör elhandel mellan länder (ex. Sverige–Tyskland). • Kan användas för att styra effektflöden mer exakt. HVDC-terminaler innehåller avancerad kraftelektronik för att omvandla mellan AC och DC och för att reglera effektöverföring.

5. Avbrottsfri kraft och reserv Kraftelektronik i kombination med energilager gör det möjligt att: • Fungera som syntetiska svängmassor (synthetic inertia). • Hålla nätet igång vid störningar (”grid-forming inverters”). • Säkerställa lokal nätstabilitet vid t.ex. ödrift. Och ändå har de brunblå tutat i många av mina landsmän att vi måste bygga svindyr kärnkraft för att åstadkomma något som kan lösas så mkt billigare med andra tekniker.

Väljer vi bort kärnkraft får vi pengar över att investera i välfärd och infrastruktur. Det är ett så enkelt val. Några studier om energi- och elsystem. Folk verkar inte behagat sätta sej in i state of the art. Systemstudier: hög andel förnybart är tekniskt möjlig och kostnadseffektiv Baik, E., Bistline, J., Blanford, G., Clarke, L., Johnston, J., Krishnan, V., & Zhao, X. (2021). What is different about different net-zero carbon electricity systems?

Joule, 5(5), 1027–1050. https://doi.org/10.1016/j.joule.2021.04.006 Nettonollsystem som domineras av vind, sol, flexibilitet och nät är generellt billigare än system som bygger tungt på ny kärnkraft. Kärnkraft minskar inte behovet av flexibilitet och ger begränsade systemfördelar. Clarke, L., Wei, Y.-M., De La Vega Navarro, A., Garg, A., Hahmann, A. N., Khennas, S., Löschel, A., Singh, A. K., Steg, L., Strbac, G., & Wada, K. (2022). Energy systems. I P. R. Shukla et al. (Red.), Climate change 2022: Mitigation of climate change (WGIII AR6, ss.

1045–1170). Cambridge University Press. https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg3/ Det finns ingen teknisk nödvändighet för kärnkraft i framtida elsystem. Kostnadsoptimala scenarier domineras av förnybart, energieffektivisering, flexibilitet och nätutbyggnad. Denholm, P., Arent, D. J., Baldwin, S. F., et al. (2022). 100% clean electricity by 2035 study. National Renewable Energy Laboratory. https://www.nrel.gov/docs/fy22osti/81644.pdf Ett helt fossilfritt elsystem kan byggas snabbt och till låg kostnad utan ny kärnkraft. Vind, sol, lagring och överföring räcker för både energibalans och effekt.

Göransson, L., Johnsson, F., Öberg, S., Bertilsson, J., Kuhrmann, L., Mattsson, N., & Chen, P. (2025). Tre elsystem som kan möta omställningen av industri- och transportsektorerna. Chalmers tekniska högskola. Alla analyserade system klarar omställningen, men system med hög andel förnybart är billigare och snabbare. Kärnkraft är ett möjligt men ekonomiskt sämre alternativ. Kan, X., Hedenus, F., Reichenberg, L., & Wirtén, J. (2020). The cost of a future low-carbon electricity system without nuclear power: The case of Sweden.

Energy, 195, 117015. https://doi.org/10.1016/j.energy.2020.117015 Ett helt kärnkraftsfritt svenskt elsystem är möjligt till låg merkostnad. Systemkostnaderna drivs främst av flexibilitet, inte av frånvaro av kärnkraft. Schlachtberger, D. P., Brown, T., Schäfer, M., Schramm, S., & Greiner, M. (2018). Cost optimal scenarios of a future highly renewable European electricity system. Energy, 163, 100–114. https://doi.org/10.1016/j.energy.2018.08.070 Nästan helt förnybara elsystem är kostnadsoptimala på europeisk nivå. Kärnkraft reducerar inte systemkostnaden nämnvärt.

Victoria, M., Zhu, K., Brown, T., Andresen, G. B., & Greiner, M. (2020). Early decarbonisation of the European energy system pays off. Nature Communications, 11, 6223. https://doi.org/10.1038/s41467-020-20015-4 Tidig utbyggnad av förnybart minskar total kostnad. Fördröjning – ofta kopplad till stora kärnkraftsprojekt – gör omställningen dyrare. Kostnadsjämförelser: förnybart billigast, ny kärnkraft dyrast Lazard. (2025). Lazard’s levelized cost of energy+ (LCOE+) (Version 18.0). https://www.lazard.com/research-insights/levelized-cost-of-energyplus/ Ny kärnkraft är det dyraste kraftslaget per kWh.

Vind och sol är billigast även när lagring och systemtjänster inkluderas. International Renewable Energy Agency. (2025). Renewable power generation costs in 2024. https://www.irena.org Kostnader för förnybart fortsätter att falla globalt. Kärnkraft uppvisar motsatt trend med ökande investeringskostnader. Fraunhofer-Institut für Solare Energiesysteme ISE. (2024). Levelized cost of electricity: Renewable energy technologies. https://www.ise.fraunhofer.de I Europa är ny sol- och vindkraft dramatiskt billigare än ny kärnkraft. Ingen realistisk kostnadskonvergens syns. International Energy Agency & Nuclear Energy Agency.

(2020). Projected costs of generating electricity 2020. OECD Publishing. https://www.iea.org/reports/projected-costs-of-generating-electricity-2020 Även under gynnsamma antaganden är kärnkraft dyr och extremt räntekänslig. Små förändringar i byggtid ger stora kostnadsökningar. Flexibilitet, nät och systemstabilitet – det som faktiskt håller elsystemet robust ENTSO-E. (2025). Flexibility from renewable energy sources. European Network of Transmission System Operators for Electricity. Systemstabilitet uppnås genom flexibilitet, efterfrågestyrning, lagring och nät – inte genom baskraft. ENTSO-E & ENTSOG. (2024). TYNDP 2024 scenario report.

Scenarier med hög förnybar andel är mest kostnadseffektiva. Kärnkraft minskar inte behovet av nätutbyggnad. International Energy Agency. (2025). Global energy review 2025. https://www.iea.org/reports/global-energy-review-2025 Nästan all ny global elproduktion kommer från förnybart. Kärnkraft bidrar marginellt och för långsamt. Kärnkraftens strukturella kostnads- och genomföranderisker Berggren, C. (2023). Are efficient nuclear power projects possible? Lessons from construction of Olkiluoto 3. Chalmers University of Technology. Kostnadsöverdrag är strukturella, inte tillfälliga.

Kärnkraftens komplexitet gör effektiv projektering extremt svår. Eash-Gates, P., Jain, R., Buongiorno, J., & Parsons, J. (2020). Sources of cost overrun in nuclear power plant construction projects. MIT. Kärnkraft har systematiskt högre risk för kostnadsöverdrag än andra kraftslag. World Nuclear Industry Status Report. (2024). World nuclear industry status report 2024. https://www.worldnuclearreport.org Kärnkraft byggs långsamt, dyrt och i liten skala globalt. Förnybart dominerar all faktisk ny kapacitet. Opportunitetskostnad och policyimplikationer Energiforsk. (2025). Så får industrin tillräckligt med el till 2035.

https://energiforsk.se Sveriges elbehov kan mötas utan ny kärnkraft. Förnybart och nät är snabbast och billigast. Satymov, R., et al. (2025). Who will foot the bill? Opportunity costs of prioritising nuclear power. Energy. Varje krona som binds i kärnkraft ger lägre klimatnytta än investeringar i förnybart. State of the art Den samlade forskningen visar entydigt att: • Förnybart + flexibilitet + nät är billigast, snabbast och mest robust. • Ny kärnkraft är dyr, långsam och kapitalkrävande.

• Kärnkraft löser...