Har på senare tid gång på gång (igen) fått bemöta att det uttjänta bränslet från kärnkraftverk inte alls är så farligt.

Har på senare tid gång på gång (igen) fått bemöta att det uttjänta bränslet från kärnkraftverk inte alls är så farligt. Flera skrev att 100 år räcker och några skrev 1.000 år, men absolut inte att det behöver förvaras i 100.000 år. En hävdade att det räckte att låta det använda bränslet vara i 10-20 år för att det skulle bli ofarligt. Det innebär att vi redan borde ha ofarligt avfall från våra kärnkraftverk.

Så. Dammade av mitt svar från några år sedan. Använd det om du behöver.

Om man tittar i "Handbook of chemistry and physics" (CRC), finns det en tabell över isotoper. Tabellen börjar på sidan B253 o slutar på B336 - drygt 80 sidor. Där finns 14 uranisotoper men sedan är det ju det där att under sönderfallet bildas det nya grundämnen. Man skulle behöva följa upp med thorium o allt vad det är dessutom.……

I det använda kärnbränslet har man en helt annorlunda sammansättning än man hade från början, aktiviteten är någon/några miljoner gånger högre än den var i det ursprungliga bränslet, så man skulle dessutom behöva veta isotopsammansättningen mera i detalj för att kunna göra upp någon förenklad beskrivning av halveringstider.

Vad man enkelt kan konstatera är att U233 har en halveringstid på 162.000 år med alfasönderfall, U234 har en halveringstid på 247.000 år, återigen alfasönderfall, U235 finns i två isomerer, en med angiven halveringstid 710 miljoner år och en med halveringstiden 26 minuter, U238 anges till 4.5 miljarder år (alfasönderfall). Övriga har kortare halveringstider. Thorium230 hamnar på ungefär 80.000 år, återigen med alfasönderfall. Övriga elva thoriumisotoper har kortare tider...

"Handbook" brukar anses vara en av de mest trovärdiga källor som finns vad gäller kemiska och fysikaliska data och är ett standardverk som används över hela världen. Men hur man landat i 100.000 års förvaring begriper inte jag. Får helt enkelt lita på experterna.

100.000 år är länge. Mänsklig civilisation har funnits i 10.000 år. Människosläktet är ca 300.000 år gammalt. Tidigare har vi trott 200.000. Den ”moderna” människan har funnits i 115.000 år. Vi ska förvara avfallet från kärnkraften i 100.000 år. Det är sisådär 1.250 generationer framåt om vi tänker att en generation är 80 år. Om vi räknar 40 år 2.500 generationer. 20 år - 5.000 generationer. Det är oerhört viktigt att detta blir bra, utan minsta lilla, lilla farhåga någonstans. Jag undrar om det inte är bättre att bygga ut mellanlager tills vi verkligen, verkligen vet helt säkert. Eller i väntan på teknik som minskar förvaringen till 1.000 år. På ett plan begriper jag inte att mänskligheten började med kärnkraft i stor skala innan vi verkligen, verkligen visste vad vi skulle göra med avfallet.

För sisådär 10.000 år sedan var Skandinavien ett av de seismiskt aktivaste områdena på planeten. Är vi helt säkra på att inget händer med avfallet om liknande Storeggaskredet händer igen? För lite mer än 8.000 år sedan inträffade det gigantiska jordskredet Storeggaskredet på havsbotten utanför den norska västkusten. Efter skredet följde den största Tsunami vetenskapen känner till i Europa. Vågen svepte bl.a. över det som kallas Doggerland. Lämningar från det som då skedde finns flera mil upp i det skotska höglandet o 80-100 meter upp på bergen utefter den norska kusten.

Anledningen till jordskredet var de geologiska förändringar som skedde när de stora landisarna drog sig tillbaks från Skandinavien i slutet på förra istiden. Med tanke på vad som sker nu på Grönland o med de kvarvarande Skandinaviska glaciärerna i och med de accelererande klimatförändringarna så skulle jag vilja att geologerna enade kan garantera att en liknande händelser inte skulle kunna inträffa under de kommande 100.000 åren som kan påverka lagringen.

Vad håller vi på med?