Hahahaha! Detta har jag väntat på. Fast kanske inte att vindkraft är värre än kol och olja!

Hahahaha! Detta har jag väntat på. Fast kanske inte att vindkraft är värre än kol och olja! Så här svarade jag med bara några förändringar i det redan förberedda svaret Ditt resonemang innehåller flera påståenden som behöver underbyggas. För att kunna föra en seriös diskussion behövs källor. Kan du därför ange vilka studier eller rapporter som visar följande: Vilken analys ligger bakom siffran att över 500 miljarder kronor måste investeras enbart på grund av vindkraft?

Svenska kraftnät gör regelbundet nätutvecklingsplaner och där framgår att investeringar i transmissionsnätet behövs av flera skäl samtidigt. Elektrifiering av industri, nya industrier i norr, ökad elanvändning i transportsektorn och åldrande nät är alla faktorer. Att isolera en enda teknik som förklaring kräver väldigt tydliga källor. Varifrån kommer uppgiften om att nya ledningsgator skulle vara 50 till 100 meter breda och över 100 mil långa ENBART för vindkraft?

Bredden på transmissionsgator beror på spänningsnivå och säkerhetsavstånd. För en 400 kV-ledning ligger den typiska röjda korridoren ofta omkring 40 till 70 meter. Men även detta gäller all elproduktion eftersom el måste transporteras oavsett energislag. Det är också viktigt att sätta markanvändningen i proportion till andra energisystem. En luftledning kräver en röjd korridor men den faktiska markförlusten är begränsad. Skogsbruk kan ofta fortsätta utanför själva stolpplatserna och i vissa fall även mellan stolparna med lägre vegetation.

Den permanenta markyta som verkligen tas ur produktion är i praktiken främst stolpfundament och servicevägar. Om man jämför med pipelines för energi blir markpåverkan ofta ännu mindre. En större gas- eller måhända vätgasledning har normalt en servitutszon på omkring 10 till 30 meter. För jämförelse: Nordstream 1 och 2 levererade tillsammans 1.000 TWh på ett år. Vår största export som går till Finland via två ledningar skickar 15 TWh per år.

Pipeline som är 1m i diameter rymmer lika mkt kWh som en kraftledningsgata på 100m.. (Vid 400 kV transmissionsledning). Efter byggskedet kan marken i många fall åter användas för jordbruk eller skogsbruk ovanför ledningen. Den långsiktiga visuella påverkan är i regel betydligt mindre än för luftledningar eftersom infrastrukturen ligger under mark. Det innebär att om man argumenterar för vätgas som energibärare måste man också acceptera omfattande rörledningssystem. Storskalig vätgasdistribution kräver i praktiken ett helt nytt pipeline-nät genom Europa och Sverige.

Markintrånget per kilometer är dock i regel mindre än för luftledningar eftersom det mesta ligger under mark och den permanenta servitutsbredden är smalare. Samtidigt behöver man vara konsekvent och erkänna att alla energisystem påverkar miljön. Vindkraft kräver fundament, vägar och anslutningsledningar. Vattenkraft förändrar flodsystem. Kärnkraft innebär brytning av uran, transporter av kärnbränsle och behov av slutförvar under mycket lång tid. Fossila bränslen innebär enorma utsläpp.

Det är det fossila som måste bort. Och du vill i likhet med Herrey öka kolatomerna från den långa kolcykeln till den korta! Totalt hål i huvudet! Uranbrytning är en reell miljöfråga. I Sverige finns tydliga historiska exempel, bland annat i Ransta där brytning skedde på 1960-talet. Internationellt sker stora delar av brytningen i öppna dagbrott eller genom kemisk urlakning i berggrunden. Det innebär markpåverkan, vattenhantering och långsiktigt avfall som måste kontrolleras.

Utöver detta finns frågan om slutförvar. Kärnbränsleavfall planeras att isoleras i upp till 100.000 år. Det är en tidsrymd som är tio gånger längre än hela den mänskliga civilisationens historia, som brukar räknas till ungefär 10.000 år sedan jordbrukets genombrott. Om man dessutom lyfter naturkatastrofer i resonemanget är det relevant att komma ihåg att stora geologiska förändringar faktiskt har inträffat under den tid som gått sedan den senaste istiden.

När de stora ismassorna drog sig tillbaka skedde omfattande landhöjning och stora isdämda sjöar tömdes i plötsliga flöden. I Nordamerika finns exempel som Missoulafloderna där enorma vattenmassor frigjordes när isbarriärer brast. Även i Skandinavien finns spår av kraftiga flöden när isen smälte och landskapet omformades. Det visar att mycket långa tidsperioder alltid innehåller osäkerheter. Det betyder inte att kraftledningar saknar miljöpåverkan.

Ledningsgator innebär avverkning och kontinuerlig röjning. De kan fragmentera skog och påverka landskapsbilden. Men när man jämför olika energislag behöver hela systemet analyseras. Gruvor, bränsletransporter, pipelines, kraftverk, kraftledningar och avfall är alla delar av samma energikedja. Du behöver diskussionen bygga på jämförbara data. Om man menar att kraftledningar är det stora problemet krävs källor som visar att just den infrastrukturen har större miljöpåverkan än alternativen.

Samtidigt innebär varje energisystem någon form av markintrång. Den relevanta frågan är därför inte om påverkan finns utan hur stor den är i relation till alternativen och vilka risker som uppstår på mycket lång sikt. Och om man samtidigt förespråkar ett energisystem baserat på vätgas innebär det i praktiken att man också måste acceptera ett omfattande nät av pipelines genom landskapet. Energiföretagen Sverige. (2023). Uran och kärnbränsle.

https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/karnkraft/uran/ Ethical Council for the Swedish National Pension Funds. (2020). Mining and the environment: A review of environmental impacts and challenges in mining. https://etikradet.se/wp-content/uploads/2020/05/Minereport090223english1.pdf Mindat.org. (n.d.). Ranstad uranium mine, Västergötland, Sweden. https://www.mindat.org/loc-455467.html Mistra Electrification. (2023). The future role of large-scale hydrogen transport. https://mistraelectrification.com/app/uploads/2023/05/The-future-role-of-large-scale-hydrogen-transport.pdf Nordic Hydrogen Route. (2024). Project overview. https://nordichydrogenroute.com/project/ Oxford Institute for Energy Studies.

(2023). Hydrogen pipelines vs. HVDC lines: Infrastructure choices in future energy systems. https://oxfordenergy.org/wpcms/wp-content/uploads/2023/11/ET27-Hydrogen-pipelines-vs.-HVDC-lines.pdf Platåbergens Geopark. (n.d.). Ranstadsverket – Sweden’s uranium history. https://www.platabergensgeopark.se/en/portfolio/ranstadsverket-en/ Svenska kraftnät. (2024). Grid development plan 2024–2033. https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2024/grid_development_plan_2024-2033.pdf