Filip Johnssons och Lisa Göranssons debattartikel om möjliga framtida elsystem…

Filip Johnssons och Lisa Göranssons debattartikel om möjliga framtida elsystem ligger öppen på DN så jag delar den i sin helhet. https://www.dn.se/debatt/vaderberoende-ar-inget-problem-for-elproduktionen/ Notera att kärnkraft är med i scenarior. Dvs notera att ämnets experter analyserar system med alla möjliga produktslag. Det innebär dock inte att alla nödvändigtvis måste byggas. Scenarior avgör. Kvittar vad man har får magkänsla, bygger vi kärnkraft kommer investeringar i förnybart välja bort Sverige vilket innebär att vi får förlita oss på import då utbyggnad av kärnkraft kräver väldig utbyggnad oxå av förnybart.

Efterfrågan på el ökar så snabbt även i närtid. Långt innan några kärnkraftverk står klara. Filip och Lisa skriver det inte rakt ut, men en självklar slutledning av texten är att Tidölagets väldigt fokusering på kärnkraft är att spela högt med Sveriges konkurrenskraft - och redan från början veta att man kommer förlora. Sverige KAN bygga kärnkraft. Men scenario efter scenario visar att vi inte behöver bygga ny kärnkraft samt att kärnkraft ör dyrt.

Elsystemet klarar betydligt större andel förnybart än vad nät-experter på sociala medier inbillar sej. Teknikerna finns och fungerar för en volatil produktion. Energimyndigheten, SVK, Vattenfall, konsultföretag och akademin - alla landar i samma. Regeringen, med dess tydliga kopplingar till kärnkraftsindustrin har kommit fram till raka motsatsen - Sverige MÅSTE bygga kärnkraft. Jag undrar när Regeringen kommer redogöra för sitt underlag som kommit fram till det? För inte är det väl magkänsla?

Tyvärr talar alla övriga scenarior för att regeringen bygger på önsketänkande om kärnkraft. Jag noterar att Regeringen inte har uttalat sej om Unipers nej till att bygga ny kärnkraft. Det trots att Uniper är delägare i samtliga svenska kärnkraftverk. Inte ett ljud heller om vilka exakt som ska finansiera kärnkraft. De har inte heller kombinerat det faktum att byggs kärnkraft i Sverige påverkas investeringar i förnybart. Hur ska regeringen förhindra att investeringar i förnybart hamnar i andra länder?

Denna regering verkar sakna konsekvenstänk - fler, hårdare o längre straff, men utan behövda resurser till polis via rättsväsendet till fångvården. Räkmacka för kärnkraft, men utan att ta hänsyn till beslutets konsekvenser. Rapporten som debattartikeln bygger på. https://research.chalmers.se/publication/536840/file/536840_Fulltext.pdf DN DEBATT 7/8. Det går att klara elektrifieringen med en stor andel vind- och solkraft, om systemet kombineras med åtgärder för flexibilitet.

Och det gäller både med och utan kärnkraft. Samtliga våra tre fossilfria scenarier är kostnadseffektiva. Den politiska polariseringen måste upphöra, skriver Filip Johnsson och Lisa Göransson, forskare på Chalmers. Under 90-talet hade vi jämförelsevis stabila och låga elpriser. Sedan dess har elmarknaden avreglerats och kostnaderna för vind- och solkraft sjunkit rejält. Det investeras därför stort i dessa kraftslag runt om i världen. Vi har i en ny rapport undersökt tre olika framtida fossilfria elsystem i Sverige, som kan möta ett kraftigt ökat elbehov: ● Ett kostnadsoptimalt system som innebär att det inte blir någon kärnkraft, vilket ger något lägre kostnader än de två övriga systemen.

● Ett system där vi i modellen ”tvingat in” 22 gigawatt (GW) ny havsbaserad vindkraft, för vilket det heller inte blir någon kärnkraft. ● Ett system där vi ”tvingat in” kärnkraft till totalt 9 GW, ungefär samma nivå som Sverige hade på 90-talet. Rapporten baseras på en modell med detaljerade data för vind- och soltillgång, en mängd elproduktionstekniker, överföringsförbindelser inom Sverige och mellan Sverige och omgivande länder samt olika flexibilitetsåtgärder (till exempel batterier och vätgaslager för stålindustrin).

Ingen vet vilket av de tre undersökta systemen som det framtida svenska elsystemet kommer att likna mest, och som forskare tar vi inte heller ställning till vilka energislag som ska byggas ut. Men vi konstaterar att samtliga tre system kommer innehålla en stor andel väderberoende elproduktion, främst vindkraft men även en del solel. Elsystemen i våra grannregioner kommer innehålla stora mängder väderberoende elproduktion. Det innebär att hela elsystemet behöver bli mer flexibelt, även i fallet med kärnkraft, eftersom ländernas elsystem är sammankopplade.

Rapportens slutsatser kan sammanfattas i tre punkter: 1. Det är fullt möjligt att möta det ökade elbehovet med en stor andel väderberoende elproduktion. I samtliga studerade fall visar vi att elsystemet kan möta efterfrågan på ett kostnadseffektivt sätt, genom att kombinera olika åtgärder för flexibilitet: ● Stora avvikelser i både elproduktion och elkonsumtion är kortvariga och inträffar sällan. Den typen av variationer kan hanteras med åtgärder med låg investeringskostnad för att bidra med effekt, exempelvis gasturbiner som eldas med biogas.

● Små variationer som inträffar ofta kan i stället hanteras med hjälp av batterier, som har en hög verkningsgrad men är dyra när det gäller att flytta stora mängder energi. ● Variationer med lång varaktighet kan hanteras med vattenkraft, produktion av vätgas som lagras under mark, och produktion av värme med värmepumpar i fjärrvärmesystem med storskalig lagring. Vatten, vätgas och värme kan lagras i stora volymer till relativt låg kostnad.

2. Elpriset styr investeringar på ett kostnadseffektivt sätt. I ett elsystem med hög andel vindkraft är priset lågt när det blåser mycket och högre när det blåser mindre. Dessa prisvariationer stimulerar investeringar i flexibla åtgärder, som kompletterar vindkraftens variabla produktion. På motsvarande sätt görs investeringar i planerbar elproduktion – men bara om kostnaden blir lägre än väderberoende produktion inklusive nödvändiga flexibilitetsåtgärder. I ett modernt elsystem bidrar dessutom batterier till frekvenshållningen och behovet av rotationsenergi (svängmassa) blir mindre än i dagens system.

Det minskar därmed motiven för styrmedel som särskilt stöttar planerbar produktion. 3. Samtliga undersökta elsystem klarar att möta klimatmålen och industrins elektrifiering. Vi visar att de tre undersökta elsystemen – det kostnadsoptimala, det med 9 GW kärnkraft och det med 22 GW havsbaserad vindkraft – inte ger några stora skillnader varken i elpris eller i förmåga att möta efterfrågan. Sverige riskerar alltså att bli nettoimportör av el trots en storskalig satsning på kärnkraft om inte en parallell satsning görs på vindkraft.

Det kostnadsoptimala systemet innehåller ingen ny kärnkraft och inte heller havsvind i den omfattning som skulle behövas för att möta efterfrågan på el på årsbasis, vilket betyder att en del av förbrukningen täcks av import. El importeras framför allt från Finland, med högre ekonomiska incitament för landbaserad vindkraft, och Danmark, med något bättre förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Om man subventionerar in 9 GW ny kärnkraft, till samma nivå som Sverige hade 2015, minskar investeringarna i havsbaserad vindkraft ytterligare.

Sverige riskerar alltså att bli nettoimportör av el trots en storskalig satsning på kärnkraft om inte en parallell satsning görs på vindkraft. Vår slutsats är att politikerna måste sluta ställa vindkraft mot kärnkraft, och i stället undanröja olika barriärer för att bygga ut ny elproduktion oberoende av kraftslag. Om regeringen väljer ett ensidigt fokus på att underlätta för kärnkraft riskerar elektrifieringen att senareläggas, eftersom elbehovet ökar snabbt och det tar tid för kärnkraften att byggas.

Samtidigt finns en risk att investeringar i vindkraft – där det nu finns ett stort investeringsintresse – uteblir och i stället hamnar i övriga Europa. Det skulle betyda att investeringar i elproduktion halkar efter och Sverige blir nettoimportör av el. Som forskare upplever vi den polariserade energidebatten som mycket frustrerande. Vi känner inte igen detta när vi diskuterar med näringslivet och andra forskare. Där är det fokus på de verkliga utmaningarna för omställningen: snabb utbyggnad av elproduktion, effektivare tillståndsprocesser, kompetensförsörjning, effektivisering och nya smarta energitjänster.

Vår förhoppning är att politiken kan möta dessa behov och enas om en ny, långsiktig och teknikneutral energiöverenskommelse. Filip Johnsson, professor i energisystem och programchef, Mistra Electrification, Chalmers.� Lisa Göransson, docent i energisystem, Chalmers. https://www.nrel.gov/news/program/2020/inertia-and-the-power-grid-a-guide-without-the-spin.html