ETANOL HVO BIOGAS VÄTGAS

ETANOL HVO BIOGAS VÄTGAS

Har fått många uppmuntrande meddelanden angående min text om elbilar. Många undrar varför jag inte kan tänka mej en biogasbil. Etanol o har oxå någon nämnt samt vätgas. Saken är den att jämföra olika alternativ låg steget före att ta reda på mer om elbil för mej. Jag har jämfört de olika bilarna o landat i att en elbil passar mitt behov bäst.

Men här är mina tankar om etanol, HVO, bio o vät. Kom gärna med synpkter. Detta är som jag har uppfattat det.

Men jag vill börja med o skriva att vi alla måste fundera på om vi verkligen behöver en egen bil. Skulle en annan lösning fungera o dessutom bli billigare? Vi får nämligen se upp så att inte förtjänsten av bränslesnålare o renare bilar äts upp av fler bilar. Men jag tänker att vi ska ha olika sortera bilar till olika funktioner. Jag har landat i att de tunga transporterna kan gå på vätgas. Flyget bio o privatbilism på el. Etanol o HVO ser jag som övergångslösningar.

Etanolen tog jag bort bums som möjlighet då 85% alkohol blandas med 15% bensin. Förvisso tror jag inte det finns en nyproducerad hybridbil som uppnår en lägre fossilbränsleförbrukning än etanolmotorn, men fossilt i tanken känns bara så fel. O Hybridbilar går för mej bort. Två parallella system som kan krångla. Dessutom - fossilt addar fossilt koldioxid till kolcykeln. Sen har vi elbilarna som lagrar energin i ett batteri. Tekniken är under stark utveckling o kan förväntas kapa allt större marknadsandelar framöver. Har skrivit ett helt inlägg tidigare om elbilar som finns här.

https://www.facebook.com/100000564457446/posts/3141678309194287/?d=n

Om HVO är jag egentligen inte så insatt gällande vad det får för konsekvenser för bilen. Vet inte vilken skala man mäter på el gränsvärden. Vet dock att vissa tillverkare av statusmärken avråder, men jag har inte brytt mej om det utan tankar alltid min dieselbil med HVO el diesel med tallolja. Har inte märkt ngt utan tror att HVO är utbytbar mot fossilt diesel i vardagen. Så absolut HVO i befintlig bilflotta, men när man byter bil bör man byta förbränningsmotorn mot ett batteri om jag dragit rätt slutsats i allt jag läst. Om man nu inte behöver en väldigt stark bil som går att köra mkt långt i köld.

Men HVO är diesel. Avgaser..... Det blir skadliga utsläpp från HVO 100. Dieslar arbetar under högt tryck o värme vilket tar bilen framåt men ger farliga partiklar samt kväveoxider. 7600 personer dör årligen av luftföroreningar. Dieseln är den stora boven. (56 miljarder kostar det sjukvården. Punktskatterna på fossilt drar in 23 miljarder.) Skulle inte säga att HVO lämpar sig i städer med ryckig körning utan bättre vid långa avstånd o jämn belastning.

Eftersom HVO kräver stora arealer anser jag att det ska användas för nuvarande fordon i trafik. I framtiden i de fordon som inte kan ha batterier (tänker bussar, lastbilar). Men skulle nog vilja hävda att det är slöseri att köpa nya personbilar med förbränningsmotorer o använda HVO i dem om man klarar att pendla i en elbil. Blir mkt billigare i längden dessutom. Förbränningsmotorn har varit typ oförändrad de senaste 75 åren.

Samma grundläggande konstruktion med en rätt usel verkningsgrad. Har för mej 25%. Kan ha fel på siffran. Men vet att merparten av bränslet blir till värme o CO2. Ska vi jämföra med elmotorn? Inget utsläpp av CO2. Verkningsgrad 90%. Det fick jag för mej är den verkliga vinsten när jag läste på. Effektiviteten. Där borde egentligen diskussionen vara klar. Varför vill folk åka runt i en jättestor brännugn som mest producerar värme???!!!!

Enda abert är batteriernas räckvidd i köld.... Men batterierna blir ständigt bättre. O batteriet i bilen samt det uttjänta kommer att fungera som extra energidepå. Många, många kommer tillverka sin egen el o kommer sälja el till nätet. Sverige har ett synnerligen väl utbyggt/starkt elnät. Det är enbart på ett fåtal platser, där nätägarna obegripligt nog, med tanke på rådande lönsamhet som nätägare, inte hängt med i utvecklingen.

O det kan naturligtvis finnas svårigheter inom vissa tätorter att få fram ledningar pga rent tekniska skäl. Men på det stora hela finns det inga som helst hinder för att snabbt som attan rulla ut ett snabbladdar-nät. Man ska beakta att Sveriges elförbrukning står i ett paradigm-skifte. Hela pappermasse-industrin är på väg utomlands eftersom vi inte längre läser dagstidningar. Vi bygger förvisso datacenter men inte i samma takt som nedläggning av pappersbruk.

Dvs vi har minskat förbrukningen under de senaste åren. Det finns massor av plats för laddning både ur effekt o energi-synpunkt. Elbilens infrastruktur är så mkt enklare än det var att dito för fossilbilarna på plats. Men för alla transporter fungerar inte el.

Pål Börjesson, prof i Lund, hävdar att bästa biodrivmedlet ur klimatsynpunkt är biogas från restprodukter som gödsel eller hushållsavfall o livsmedelsavfall. Där kan vi få en reduktion på över hundra procent växtgasutsläpp. Biogas är mkt smartare än HVO. Har man en hyfsad ny bensinbil kan man bygga om den. Kostar ca 30000. Biogas kostar som bensin, men man kommer 30% längre för pengarna! Avgaserna från biogasförbränningen är betydligt renare än vid bensin/dieseldrift.

Nätet med gaspumpar täcker i nuläget huvuddelen av landets bilpark ytmässigt, i vissa anläggningar blandas biogasen med en viss andel naturgas som är en fossilbaserad produkt. Skälet är att biogasproduktionen i landet ännu inte täcker Sveriges behov. Det finns ett flertal olika bilmodeller att välja bland. Utöver att biogas ersätter fossila bränslen ger den MINSKADE växthusgasutsläpp. När rötrester används som biogödsel o ersätter mineralgödsel binds mer kol in i marken.

Då undviks utsläpp från mineralgödselproduktionen.När gödsel används för att producera biogas istället för att spridas direkt på åkrarna minskar dessutom utsläppen av metan o lustgas. Med biogas blir det alltså dubbel vinst. Resurser utnyttjas smart. Avfall från avlopp, matrester o gödsel samt restprodukter från skog o industri tas om hand o blir samtidigt till produkter - förnybar energi o gödningsmedel. Inte helt fel. Så för mej är HVO ngt som gör ens nuvarande dieselbil till en något lite sämre miljöbov.

Men min nästa bil blir en el.

Trots våra stora skogar importerar Sverige 90% av vårt bio. (Vi eldar upp vårt skogsavfall.) Vet bara att man ska ta reda på varifrån råvaror kommer. Palmolja ska man undvika då den gör så att otrolig viktig grönska för att balansera CO2 försvinner. O allt elände med djur- o växtliv som följer i skövlingens spår.

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1116295?programid=3345

https://www.transportstyrelsen.se/sv/luftfart/Miljo-och-halsa/Klimat/Biobranslen/

Matavfall, avlopp o gödsel tycker jag är självklart vi ska göra bio av. Men frågan hur hårt vi kan utnyttja skogen. Skogsbränslen har stora fördelar. De är förnybara, finns nära, slipper beroende av olja från fjärran land o innebär stora klimatvinster mot fossilt. Men vi måste vara rädda om våra skogar. Biomassa neutraliserar utsläpp tack vare fotosyntesen? De binder 40 miljoner ton koldioxid årligen. Om vi räknar in svenskarnas utsläpp i utlandet släpper vi ut 90. Räknar vi in vår exportindustri oxå landar vi på 175 miljoner ton kolekvivalenter. Hemskt. Motsvarar att varje Svensk släpper ut drygt 17 ton. För att klara 1,5gradsmålet måste vi ner till 2, helst 1.

Avverkningsrester (grot) är det en möjlighet? Död ved = Substrat för olika arter. Riset skyddar organismer. Skalbaggar o andra insekter trivs där. Dvs mat till andra djur. Vi är inne o stör naturens näringskedjor. Människors möjlighet att resa kommer i konflikt med mångfald i naturen. Men det finns helt klart en potential. Vi kan ha det gröna bränsleguldet framför näsan.

Grotet, särskilt stubbar, är inte lönsamt idag. Hushållssopor är lönsammare. Men lyckas vi få till förädlingskedjan kan grot bli bränsle. Idag körs det till värmeverk inom 10 mils avstånd. Annars kostar det för mkt.

Det finns risker med att ta för mkt grot. Lövgrot ska vi helt låta vara. Sällsynta arter. Men forskning från SLU visar att vi i barrskog kan ta 20% av stubbarna o 50% av grot o göra ex biobränsle av. (Men aldrig från våtmarker o särskilda skogar.) Idag tar vi 20-25% av grotet. Ska vi göra bränsle av det el ska vi elda upp det?

Vilket som, men aska måste ersätta det vi tar. Men bara 1/3 av behövd asks återförs. På tok för lite. Vad håller vi på med? Vi kan ju inte utarma jorden? Beräkningar visar att rätt skött kan vi öka avkastningen på skogen med 10% över en tioårsperiod. Jag säger go! Vi behöver binda så mkt koldioxid vi bara kan. O samtidigt få råvara till energi. Antar att det återigen är våra politiker som måste styra tydligt. Våga fatta långsiktiga beslut. Kan ni inte prata över blockgränser o hjälpa Sverige in i det fossilfria tillsammans? Våra lagar på området är före vi gick med i EU.....

Björn Zethreus, professor i energiteknik, anser att vi redan använder det grot vi tar ut väldigt smart. Vid värmeproduktion har man nämligen en verkningsgrad på 85-95 %. Samma vid kraftvärmeproduktion. Varje koinverteringssteg innebär enegiförluster o det är mkt svårt att nå en total energiverkningsgrad från råvara till slutprodukt som är över 70-80 %. Så 85-95% vid värmeproduktion är väldigt bra.

Till ovanstående måste oxå råvaruproduktionens energianvändning samt transporter av slutprodukten tas i beaktan. De flesta energibärare hamnar på totala energiförluster från källa till slutanvändare omkring 5-15 % av den överförda energin. Det är ungefär där som grot från skog till värmeverk hamnar. Men då hamnar ju grot-till-konverteringsanläggning också där. Om då konverteringen har en verkningsgrad på 75 % medan värmeproduktionen har en verkningsgrad på 85 % så är valet - lätt. Om vi inte har ett överflöd av andra energislag.

Av våra knappt 380 TWh/år - förluster borträknade - så är de fasta biobränslena den största enskilda posten, följda av petroleumbränslen o på delad tredjeplats vattenkrafts- o urankondens-el. Mao vi använder verkligen groten jättesmart! Alla snackar om att transportsektorn gör av med ungefär en tredjedel av energi. Ja men det gör byggnader o service också. Det är dit groten går. Plus att groten försörjer industrin.

Vi skall därför inte använda groten för bilbränsle utan till värme anser jag. Men biogas från andra källor till till vissa transporter. Biogaspotentialen var 14 TWh/år innan man avvecklade jordbruket, nu är den nere på kanske tolv menar Björn.

Dessutom rent anspråksmässigt har jag fattat det som att skogen inte kommer räcka till om vi ska göra bränsle av den. Vi kan inte förlita oss på biobränslen överallt. Speciellt kommer vi att behöva det för flyget. Propellerplan kan redan idag flyga på 100% bio. Även förstått att det går ersätta jetbränsle. Men det finns ej att tillgå i behövda mängder o dessutom väldigt dyrt. Fast det är bra att öka bios andel i fossila bränslen för att få ned klimatpåverkan. Men samtidigt måste allt fossilt fasas ut. Fö i Sverige blir 50% sågade varor o 50% bio. 80% av allt biobränslen kommer från sågrester. O det eldas upp. I Piteå gör man tallolja av det som blandas i diesel. Kan vi göra av annat? Ja, pyrolysolja. Doftar dessutom ljuvligt. Man kör på skog i tanken.

MEN biogasen blandas med en viss andel naturgas som är en fossilbaserad produkt. Skälet är att biogasproduktionen helt enkelt inte räcker till. Dessutom borde det vara smartare att odla mat på jorden än bränsle. Men biogas kommer att vara ett viktigt ben. Särskilt för flyget tror jag. Så inte så säker på att det ska vara förstahandsvalet för bränsle i privatbilar. Det tror jag el kommer att vara. El så är jag bara egoistisk: jag vill kunna flyga igen.

Sen är jag nog löjlig. Tänker gas. Biogas - gas - pang! Men vätgas är oxå otroligt intressant.

Vätgas är i dagsläget inte tillgänglig för fler än ett fåtal, nordligaste stationen ligger i Sandviken och totalt har vi 5-10 stationer i Sverige efter en beslutad utbyggnadstid. Max körsträcka på fylld tank ligger kring 50 mil, och det finns endast två bilmodeller att välja bland.

Men det finns pionjärer. O jag tror på vätgas för tunga o långa transporter. O jag tror att oanvänd energi kan vi omvandla till vätgas. När alternativet är att exportera el till nästan nollpris är produktion o sedan lagring som vätgas ett bra alternativ. Som fordonsbränsle i personbilar tror jag dock varken på bio el vät pga batteritekniken. Verkningsgraden är för låg på dessa motorer o dessutom utvecklas batteritekniken enormt. Är fördel elbilen. Big time vad jag förstår.

https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2019/januari/mr.-vatgas-lagrar-solenergin-till-vintern/

https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2017/maj/skippar-elnatet--med-bransleceller-i-kallaren/.

https://www.op.se/artikel/debatt-batterier-och-biodiesel-fel-vag-for-fossilfria-transporter-satsa-pa-vatgas-i-stallet

http://www.vatgas.se/category/lastbilar/

https://www.scania.com/se/sv/home/experience-scania/news-and-events/News/archive/2018/12/scania-bygger-fler-vaetgasdrivna-lastbilar.html

https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20190623/vatgaslastbilen-nikola-ska-sla-diesellastbilar-i-alla-kategorier/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7347219