En snubbes helt galna syn på klimatet råkade landa i mitt flöde. Så jag skrev svar.

En snubbes helt galna syn på klimatet råkade landa i mitt flöde. Så jag skrev svar. Väldigt korta svar (helt galet korta för att vara mig) på alla punkter. Så här svarade jag. Hans privata klimatteorier finns efteråt.

1. Ja, diagrammet är precis problemet.

Man kan få nästan vad som helst att se ut som nästan vad som helst om man väljer kort tidsskala, fel variabel och sedan låtsas att korrelation är orsak. Ett diagram över 12-månadersvariationer i CO₂-ökning visar främst kortsiktig variation i kolcykeln, inte vad som orsakar den långsiktiga ökningen från cirka 280 ppm till över 430 ppm. NOAA visar att Mauna Loa låg på 432,34 ppm i maj 2026, mot 430,51 ppm året innan. Den långa kurvan går inte ned. Den fortsätter upp.

gml.noaa.gov

2. Du blandar ihop variation med trend.

Ingen seriös klimatforskare förnekar att temperatur, El Niño, torka, bränder och biosfär påverkar hur snabbt CO₂ ökar från månad till månad och år till år. Men det är inte samma sak som att temperaturen driver den långsiktiga ökningen. Den långsiktiga ökningen följer massbalansen: mänskliga utsläpp in, upptag i land och hav ut, resten blir kvar i atmosfären. Global Carbon Budget visar just detta: 2023 var mänskliga CO₂-utsläpp cirka 40,6 miljarder ton, medan atmosfären ökade med cirka 21,6 miljarder ton CO₂; resten togs netto upp av hav och land.

essd.copernicus.org

3. ”Du har fel” är inte ett argument.

Att skriva ”du har fel” och sedan rita egna kurvor är inte vetenskap. Vetenskap kräver massbalans, isotoper, strålningsfysik, havsvärme, syredata och testbara modeller. På alla dessa punkter faller ditt resonemang.

4. Var tar de 40 miljarder ton CO₂ vägen? Inte dit du påstår. Ungefär hälften blir kvar i atmosfären och ungefär hälften tas upp av land och hav. Det betyder att naturen just nu är en nettosänka, inte en nettokälla. Om havet vore den stora källan till ökningen skulle atmosfären öka mer än våra utsläpp. Den gör tvärtom: den ökar mindre än våra utsläpp. Det är hela massbalansen.

essd.copernicus.org

5. Påståendet att havet ”fyller på” när utsläppen minskar är ren fantasi. Det finns ingen fysisk mekanism där havet skulle känna av våra utsläppsminskningar och kompensera genom att släppa ut precis lagom mycket CO₂ för att hålla ökningen stabil. Det är inte klimatvetenskap. Det är magiskt tänkande. Haven tar netto upp CO₂ därför att halten i atmosfären har höjts av våra utsläpp. Global Carbon Budget redovisar havet som en nettosänka, inte som den dolda motor du försöker uppfinna.

essd.copernicus.org

6. Isotoperna knäcker ditt resonemang.

Fossila bränslen har en tydlig isotopsignatur: de är utarmade på kol-13 och saknar kol-14. NOAA beskriver att den observerade minskningen av δ¹³C och Δ¹⁴C i atmosfären är just Suess-effekten: resultatet av fossila utsläpp. Att säga ”utsläppen blandas med luften” är inget motargument. Isotoper fungerar som spårämnen. Blandningen syns i luften.

gml.noaa.gov

7. Ditt syreargument är (ursäkta) ett haveri. Först räknar du fel. CO₂ har molmassan 44 (45,01), inte 62. Reaktionen C + O₂ → CO₂ innebär att 32 gram syre går åt för 44 gram CO₂, inte för 62 gram. Dessutom varierar syreförbrukningen per CO₂-molekyl beroende på bränsle, eftersom kol, olja och gas har olika kemisk sammansättning. Scripps O₂-program visar att atmosfärens syrehalt minskar globalt på grund av fossil förbränning; minskningen är liten för hälsa men viktig som klimat- och kolcykelbevis.

scrippso2.ucsd.edu

8. Kol-14-invändningen är pinsamt svag (sorry). Ja, kol-14 nybildas i atmosfären. Det vet forskarna. Det är redan inräknat. Poängen är att fossila bränslen är miljontals år gamla och därför i praktiken saknar kol-14. När vi eldar dem späds atmosfärens kol-14 ut. NOAA skriver uttryckligen att kol-14 används för att beräkna hur stor del av CO₂ i ett luftprov som kommer från fossila bränslen. Jösses!

gml.noaa.gov

9. Tidiga 2000-talet motbevisar inte klimatvetenskapen. Det motbevisar dig.

CO₂ fortsatte öka även när temperaturökningen tillfälligt gick långsammare. Det är precis vad man väntar sig om utsläpp driver CO₂-halten och naturlig variation påverkar temperaturen kortsiktigt. Ditt svar — att havet då automatiskt ökar sitt utflöde — är bara ett påstående utan mekanism, utan mätstöd och utan massbalans.

10. Massbalans betyder inte det du tror.

Massbalansen säger:

utsläpp – upptag i hav och land = ökning i atmosfären. Den säger inte: ”temperaturen bestämmer ökningen och havet levererar resten.” Om din teori stämde skulle man kunna minska utsläppen kraftigt och ändå få samma CO₂-ökning eftersom havet ”kompenserar”. Det är en självmotsägelse.

11. Det finns ingen försvunnen naturlig jättekälla. Du försöker uppfinna en naturlig källa för att slippa den uppenbara slutsatsen: vi släpper ut mer CO₂ än atmosfären ökar med. Det betyder att naturen bromsar ökningen, inte orsakar den. Land- och havssänkorna är stora, men de räcker inte för att svälja allt vi släpper ut.

essd.copernicus.org

12. Du säger samma sak om och om igen för att dölja grundfelet. Ja, varma år kan ge snabbare CO₂-ökning eftersom landbiosfär och havsupptag påverkas. Global Carbon Budget beskriver exempelvis hur El Niño och bränder kan försvaga landupptaget vissa år. Men detta är variation ovanpå en trend. Trenden drivs av våra utsläpp.

essd.copernicus.org

13. Flygplansliknelsen - yes!

Utsläppen är motorn. El Niño, La Niña, bränder och havsvariationer är vinden. Vinden kan få hastigheten att variera. Den driver inte flygplanet över Atlanten.

14. ”Vattenånga är viktigare” räddar inte ditt argument. Vattenånga är en stark växthusgas, står för ungefär 60%, av effekten. Men den är huvudsakligen en återkoppling. Den stannar kort tid i atmosfären och regleras av temperaturen. CO₂ däremot är en långlivad, icke-kondenserande gas och fungerar om en kontrollratt i klimatsystemet. Väl i atmosfären finns stor del av den där 10.000-tals år. NASA uttrycker detta mycket tydligt: när människor tillför CO₂ förstärks uppvärmningen genom mer vattenånga. Om ppm fördubblas innebär det ca 1 grad upp med vattenånga. Du kan oxå läsa om det inte Naturvårdsverkets en varmare värld.

15. Det finns direkta observationer av CO₂:s strålningseffekt. Detta är inte bara modeller. Satellitmätningar visar förändringar i jordens utgående långvågiga strålning i just CO₂:s absorptionsband, i linje med teorin. En studie från 2024 visar direkt observationsstöd från rymden för effekten av ökande CO₂ på jordens långvågiga strålningsspektrum.

acp.copernicus.org

Det du skriver är inte en alternativ klimatmodell. Det är en samling körsbärsplockade tidsperioder och missförstådd kemi. Du blandar ihop kortsiktig variation med långsiktig orsak, nettoupptag med utgasning, isotopbevis med tyckande och modeller med gissningar. IPCC:s samlade bedömning är att mänsklig påverkan otvetydigt har värmt atmosfär, hav och land. Den slutsatsen står på mätningar, fysik, massbalans, isotoper, havsvärme och strålningsdata — inte på en graf där man trollar bort 40 miljarder ton CO₂ per år.

ipcc.ch

Så här skrev han. Var som att vifta med ett rött skynke framför mina ögon.

Klimatdata 1 juni 2026.

Under maj 2026 steg den globala temperaturen med 0.14 K. Medeltemperaturen under maj var 0.53 grader över genomsnittet 1981-2010. För att få värdena jämförbara med dem som IPCC använder skall man addera 0.7 grader.

Under perioden april 2024 till juli 2025 sjönk temperaturen rejält (ca 0.7 K). Därefter stagnerade den och fluktuerade uppåt och nedåt under 9 månader. Nu ser det ut som om den kan vända uppåt igen.

Årsmedelvärdet (gul) fortsätter nedåt och femårsvärdet (röd) ökar fortfarande.

Mängden is i Arktis minskar ju den här delen av året. 580 km3 is smalt bort under maj. Det är mycket mindre än avsmältningen under maj 2025, då den var 1620 km3. 1 juni var det 720 km3 mindre än för ett år sedan. Den totala mängden är 17200 km3. Såväl årsmedelvärde (röd) som femårsmedelvärde (gul) fortsätter nedåt.

Totalhalten av CO2 i atmosfären ökar fortfarande, men troligen är den nu vid årets högsta värde. Det brukar inträffa under maj eller juni.

Eftersom CO2 styrs av temperaturen och inte av utsläppen, så har ökningen de senaste 12 månaderna ökat något, precis som temperaturen. Även det tyder på att vi kan vänta oss en fortsatt stigande global temperatur några månader framåt.

Slutligen har vi diagrammet där jag ställer samman förändringen av luftens CO2-mängd och utsläppen under 12 månader med medelvärdet av motsvarande förändringar samma månad under de föregående tio åren. På så vis kan man bättre jämföra utvecklingen under längre perioder.

Diagrammet visar även motsvarande för den globala temperaturen.

Där ser man tydligt att det är temperaturen, och inte utsläppen som styr luftens halt av CO2. I den mån utsläppen har någon som helst inverkan på ökningen av luftens CO2-halt, så är den iallafall så liten att den inte kan mätas.

Min senaste klimatuppdatering har kommenterats av många. En av dessa är Lars Kälvemark, vars kommentar sammanfattar så gott som alla invändningar. Så jag öppnar en ny tråd, där jag visar vad han och många andra har fått om bakfoten.

Diskussionen här skulle kunna bli totalt ohanterbar. Därför har jag delat upp det i numrerade punkter. Varje punkt kommer att startas som en egen tråd. Alla inlägg som handlar om något annat kommer att raderas.

Idag är punkt 1 öppen för diskussion fram till kl. 22.

Lars Kälvemark:

1.Det här är ett bra exempel på hur man kan få ett diagram att säga nästan vad som helst genom att välja fel variabel, fel tidsskala och fel slutsats.

Mitt svar:

Det är snarare ett exempel på hur du genom förutfattade meningar lyckas missförstå delar och bortse från fakta som talar emot din åsikt.

Lars Kälvemark:

2.Ingen klimatforskare påstår att den globala temperaturen stiger varje månad eller ens varje år. Klimatet påverkas kontinuerligt av El Niño, La Niña, havsströmmar, vulkaner och andra kortsiktiga variationer. Därför tittar forskare på trender över årtionden, inte på några få månader efter en extrem El Niño.

Mitt svar:

Du instämmer tydligen i att månadsvisa förändringar av CO2-halten styrs av temperaturen. Men du lyckas du bortse från en självklarhet: Förändringen under en längre tid, t.ex. 10 eller 20 år är summan av alla månadsvisa förändringar under perioden. Så om dessa styrs av temperaturen gäller även att hela periodens CO2-förändring styrs av temperaturen.

Lars Kälvemark:

3. Men det stora felet ligger i påståendet att "CO2 styrs av temperaturen och inte av utsläppen".

Om det vore sant har jag några enkla frågor.

Mitt svar:

Du har fel! Se mitt svar under B här ovan.

Lars Kälvemarks frågor:

4. Var tar de cirka 40 miljarder ton CO2 som mänskligheten släpper ut varje år vägen?

Mitt svar:

Det mesta går ner i havet.

1. Hur kan atmosfärens CO2-halt öka år efter år om utsläppen inte är orsaken?

Mitt svar:

Halten ökar för att flödet upp ur havet plus utsläppen är större än flödet ner i havet. När utsläppen minskar så ökar havet sitt utflöde, så att ökningstakten upprätthålls. Och den bestäms av temperaturen.

2. Varför visar kolisotoperna att den ökande CO₂:n kommer från fossila bränslen?

Mitt svar:

Det förvånar mig att inte du själv kan inse det. Utsläppen från fossila bränslen blandas med luften.

a. Havet skiljer inte mellan CO2 som kommer från förbränning eller annan källa. Så när havet absorberar CO2, blir det i samma proportioner som det finns i luften. Eftersom bara en liten del av mängden CO2 i luften omsätts, gäller samma sak för CO2 från utsläppen. Så det mesta stannar i atmosfären och gammal CO2 är huvudmängden som absorberas.

b. När havet avger CO2 gäller samma sak. Det som avges är ny och gammal CO2 i ungefär samma proportioner som i havet.

3. Varför minskar syrehalten i atmosfären samtidigt som CO2-halten ökar, exakt som man förväntar sig vid förbränning av kol, olja och gas?

Mitt svar:

Det här är såpass komplicerat att jag skall ge detaljer i en särskild tråd.

Eftersom vi förbrukar mer O2 genom eldning än var biosfären släpper ut, bör mängden minska. Men här ligger en hund begraven. Syrgashalten minskar mycket mer än det går att förklara genom mänskliga utsläpp.

Bild 1 visar hur syrgashalten har minskat genom åren. Förbränning av kol sker genom reaktionen

C + O2 ==> CO2

Där går alltså åt en molekyl O2 för att bilda en molekyl CO2.

Under perioden 1990-2020 var utsläppen av CO2 890 Gton. För att bilda den mängden har det gått åt

890*32/62 = 445 Gton O2.

Men under samma tid har mängden O2 i atmosfären minskat med 2700 Gton.

Alltså 6 gånger så mycket.

OM förbränningen ens har bidragit till minskningen, så kan högst 1/4 av denna bero på mänsklig aktivitet.

Det handlar alltså i huvudsak om en naturlig process, som inte har ett dugg med mänsklig aktivitet att göra.

1. Varför kan forskare med isotopanalys skilja fossilt kol från kol som kommer från hav och biosfär?

Mitt svar:

Du tänker väl antagligen på halten av C14. Men då skall man minnas att C14 även nybildas i atmosfären och även i havet. Så det är inte givet att allt kol14 som man ser kommer just från den nutida biosfären.

2. Om temperaturen ensam styr CO2-halten, varför ökade CO2 även under perioder då den globala temperaturen stod relativt stilla, exempelvis under början av 2000-talet?

Mitt svar:

Här ligger det andra av dina stora missförstånd. Vad temperaturen primärt styr är flödena av CO2 ner i havet och upp ur havet. Minskar utsläppen, så ökar istället utflödet från havet, så att ökningstakten (nettoflödet) bibehålls oförändrad.

3. Om utsläppen inte driver ökningen av CO2, varför stämmer den observerade ökningen så väl med mänskliga utsläpp minus det som tas upp av hav och vegetation?

Mitt svar:

Det kallas massbalans. Temperaturen bestämmer hur snabbt halten skall ökas. Släpper vi ut för litet, så bidrar havet med det som saknas. Det har inträffat några gånger under de senaste decennierna. Exempelvis under några månader 2024.

4. Vi vet att mänskligheten släpper ut mer CO2 än den årliga ökningen i atmosfären. Vi vet också att haven och biosfären absorberar ungefär hälften av utsläppen. Massbalansen går ihop.

Det finns ingen "försvunnen" källa som måste uppfinnas.

Mitt svar:

Här upprepar du fråga 10 och svaret är detsamma.

5. Sedan blandar man ihop två olika saker.

Ja, temperaturvariationer påverkar hur snabbt CO2 ökar från år till år. Det syns tydligt under kraftiga El Niño-år då varmare hav och torka minskar upptaget av kol.

Men det är något helt annat än att temperaturen skulle vara orsaken till den långsiktiga ökningen från cirka 280 ppm före industrialismen till över 430 ppm idag.

Mitt svar:

Ditt inlägg är inte särskilt strukturerat. Än en gång upprepar du en fråga som du redan har ställt tidigare. Och svaret är detsamma. Se avsnitt 2.

6. Det är samma logiska fel som att säga att eftersom vind påverkar hur snabbt ett flygplan rör sig vissa dagar så är det vinden som driver flygplanet.

Nej. Motorn driver flygplanet. Vinden påverkar variationerna.

På samma sätt driver utsläppen den långsiktiga ökningen av CO2. Naturliga variationer påverkar hur snabbt ökningen sker från år till år.

Mitt svar:

Här är samma fråga en gång till! Se avsnitt 2.

7. Och sedan har vi det verkligt besvärliga problemet för den här teorin.

Om temperaturen styr CO2 och inte tvärtom, hur förklarar man då att satelliter mäter minskad utgående värmestrålning i exakt CO₂:s absorptionsband?

Hur förklarar man ökad nedåtgående infraröd strålning mot jordytan?

Hur förklarar man att haven ackumulerar värme?

Hur förklarar man att troposfären värms samtidigt som stratosfären kyls?

Hur förklarar man jordens positiva energibalans?

Mitt svar:

Det är inte alls något besvärligt problem. Du har av någon anledning fått för dig att växthuseffekten, enligt min mening inte finns. Du behöver läsa innantill litet bättre!

Att CO2 är en växthusgas är väl inget konstigt. Dock inte den kraftigaste. Vattenånga är den viktigaste växthusgasen. Bild 2 visar IR-spektra för CO2 (grön) och vattenånga (blå). I bilden finns även jordytans emissionsspektrum (svart).

Hade inte vattenånga och CO2 funnits i atmosfären skulle jorden ha varit obeboelig.

Sedan mitten av 1700-talet befinner vi oss i en fas av jordens klimathistoria där vi har en positiv återkoppling.

Haven släpper ut CO2 och vattenånga, vilket ger ökad växthuseffekt, som höjer temperaturen.

Det gör att haven släpper ut mer, som höjer temperaturen mer osv. När människan började släppa ut med än havens temperatur tillät började havet istället absorbera överskottet, för att upprätthålla den temperaturstyrda tillväxt-takten.

1. Alla dessa observationer stämmer med växthusgasteorin.

De förklaras inte av att "temperaturen styr CO2".

Så frågan kvarstår:

Vilken kvantitativ modell förklarar temperaturutvecklingen, isotopsignaturen, havsvärmen, energibalansen, satellitmätningarna och CO₂-ökningen bättre än växthusgasteorin?

Inte ett diagram.

Inte en korrelation.

En faktisk modell.

Med beräkningar.

Med testbara förutsägelser.

Det är där argumentet faller sönder. Eller hur?

Om så e jär fallet räknar jag med att du svarar på mina frågor. Vetenskapligt.

Mitt svar:

Du har alltså inte ens förstått att det jag presenterar är aktuella mätningar. Klimatvetenskapen är full av modeller, vilka alla har en sak gemensamt. De gissar ett antal parametrar vars värden är okända. Följden har hela tiden blivit att de totalt misslyckas med förutsägelser om framtiden (bild 3).

Jag kan gissa framtida utveckling, t.ex. genom att jämföra den nuvarande situationen med den för 55 millioner år sedan, då temperatur och CO2 ökade på samma sätt som nu. Men det är bara en gissning. Om t.ex. solen skulle minska sin utstrålning, något som vissa teorier säger så kan den pågående processen stoppa. Vad observationerna visar är att det här handlar om krafter långt utöver vad människan kan påverka.

Att kämpa mot geologiska processer är lika korkat som Don Quiotes försök att strida mot väderkvarnar.

Nu till eventuella kommentarer

Kom nu ihåg att idag är ENDAST punkt 1 öppen för diskussion. Den stänger kl 22. Alltså:

Lars Kälvemark:

1.Det här är ett bra exempel på hur man kan få ett diagram att säga nästan vad som helst genom att välja fel variabel, fel tidsskala och fel slutsats.

Mitt svar:

Det är snarare ett exempel på hur du genom förutfattade meningar lyckas missförstå delar och bortse från fakta som talar emot din åsikt.