Den 13 september måste Sverige byta regeringsunderlag.

Den 13 september måste Sverige byta regeringsunderlag. Vi behöver en regering som förstår att elektrifieringen inte genomförs med presskonferenser, önsketänkande och ensidig kärnkraftspolitik. Vi behöver en regering som faktiskt låter ny elproduktion byggas och nätet utvecklas med stöd av ny teknik. Det Tidöligan ägnar sig åt, med SDs vilja i spetsen att inte bara stoppa ny vindkraft utan också att plocka ner fullt fungerande nuvarande, är att cementera fast Sverige i en svunnen tid.

Tidöpartierna säger att Sverige behöver mycket mer el. Ändå har regeringen och Sverigedemokraterna gjort det både svårare och dyrare att investera i den elproduktion som kan byggas snabbast. Det enda det vill investera i och det med hjälp av över 1.000 mdkr skattepengar är kärnkraft. Redo för produktion om 10-15-20 år. Då har investerare valt andra länder att anlägga fabriker i. I de svenska kan ha flyttat.

I november 2024 avslog regeringen 13 ansökningar om havsbaserad vindkraft. Den 16 juli 2026 kom nästa besked: två parker godkändes, men ytterligare elva fick nej. På mindre än två år har alltså 24 havsbaserade vindkraftsprojekt stoppats.

De elva projekt som nu avslagits hade enligt projektbolagens publicerade maxberäkningar kunnat producera sammanlagt omkring 120–125 TWh per år. De tretton projekt som stoppades 2024 angavs tillsammans kunna producera omkring 140 TWh. Det handlar alltså om en teoretisk potential på omkring 260 TWh per år. Sverige använder idag 140 TWh el. Enligt prognoser ska det fördubblas.

Naturligtvis hade inte alla projekten byggts fullt ut. Projektägarnas siffror är uppskattad maximal produktion, inte garantererad el. Men proportionerna är ändå närmast svindlande. Sveriges sex nuvarande kärnkraftsreaktorer producerade tillsammans 48,7 TWh under 2024. Under 2025 44,8 TWh. Lär bli mindre 2026 iom alla stopp. Hur som. De stoppade vindkraftsprojektens samlade potential motsvarar alltså mer än fem gånger hela den nuvarande svenska kärnkraftsproduktionen.

Fördelningen 2025 var ungefär:

Vattenkraft: 68,1 TWh

Kärnkraft: 44,8 TWh

Vindkraft: 39,0 TWh

Solkraft: 4,4 TWh

Värmekraft: 11,6 TWh

Svenska kraftnät anger 160,4 TWh, men då räknas inte hushållens och industrins elproduktion för egen konsumtion med. Därför är 167,9 TWh den lämpligaste siffran när man frågar efter Sveriges totala elproduktion, medan 160,4 TWh avser den produktion som fångas i Svenska kraftnäts nätstatistik.

Vattenfalls planerade tre små modulära reaktorer vid Ringhals skulle få en sammanlagd effekt på cirka 1.410 MW. Vid 90 procents kapacitetsfaktor motsvarar det omkring 11 TWh om året och den första reaktorn kan enligt Vattenfall tidigast tas i drift under andra halvan av 2030-talet. De vindprojekt som Tidöpartierna har stoppat motsvarar därmed mer än tjugo gånger de tre tänkta reaktorernas årsproduktion. Tidöligsns stödmodell för kärnkraft är avsedd för upp till cirka 5.000 MW ny kärnkraft. 45 TWh.

Det är detta som är så avslöjande. Tidöpartierna beskriver varje nedlagd gammal kärnreaktor som en nationell katastrof, samtidigt som de meddelar avslag på vindkraft motsvarande många gånger mer elproduktion och gör det som om avslagen vore en energipolitisk framgång.

Försvarsmaktens bedömningar av enskilda platser måste tas på största allvar. FOI:s rapport kan inte användas för att underkänna Försvarsmaktens bedömning i varje enskilt ärende. Men FOI visar samtidigt att konflikten mellan vindkraft och försvar inte är någon naturlag. Rapporten redovisar 33 förslag om bland annat bättre planeringsprocesser, villkorade tillstånd, tekniska system och mer förutsägbara beslut. FOI har också kritiserat brister i den svenska processen och pekat på att andra länder arbetar med placering, sensorer och andra anpassningar för att förena försvarsintressen med vindkraft.

Saab har dessutom sagt att företagets moderna sensorer kan hantera störningar från vindkraftverk och ändå skapa en fungerande lägesbild. Blir snudd på att vindkraft stöttar försvaret. Det betyder inte att varje park kan byggas på varje plats. Det betyder att en ansvarstagande regering borde samla Försvarsmakten, FOI, Saab, energibranschen och ansvariga myndigheter för att hitta lösningar inte använda Försvaret som ett generellt stoppkort. Särskilt inte när andra länder bygger.

Något viktigt att komma ihåg är att regeringen godkänner vindparker som Tidöligan själv har gjort olönsamma. Mao de kommer inte att byggas. Vattenfalls VD konstaterar att det med dagens svenska villkor inte är lönsamt att investera i havsbaserad vindkraft. Även det andra projektbolaget efterlyser riskdelning, finansieringslösningar eller andra stabila spelregler. Ungefär som kärnkraft. Fast helt galet färre miljarder.

Tidöpartierna stoppade direkt vid tillträde Svenska kraftnäts tidigare uppdrag att bygga gemensamma anslutningspunkter till havs. Det som andra länder gör. Därmed vältrades en stor del av nätkostnaden tillbaka på varje enskilt vindkraftsprojekt. Det gör att bolagen väljer att bygga i andra länder. Ex bygger Vattenfall vind till havs. Men inte I Sverige.

Svenska kraftnäts plan omfattade sex anslutningspunkter som skulle kunna möjliggöra omkring 40 TWh ny elproduktion per år. Den preliminära investeringen beräknades till 30–42 miljarder kronor.

En mycket enkel kalkyl, utan finansiering, underhåll och nätförluster, ger en kapitalkostnad på ungefär 1,25–1,75 öre per överförd kilowattimme om infrastrukturen används för 40 TWh om året under 60 år. Moderaternas gamla påståenden om att anslutningen skulle kosta omkring en krona per kilowattimme låg alltså ungefär en faktor hundra fel. Det kommenterade öht inte Moderaterna. De fortsatte hävda en krona.

Gemensamt transmissionsnät är inte en gåva till ett enskilt vindkraftsbolag. Det är nationell infrastruktur precis som stamnätet på land och kablarna till Gotland och andra öar. Dessutom bör staten kontrollera de strategiska förbindelserna från stora produktionsanläggningar i svensk ekonomisk zon.

När staten erbjuder ny kärnkraft lån, statligt delägande, prissäkring och omfattande riskdelning, men samtidigt vägrar bygga det gemensamma nät som havsvinden behöver, är politiken inte teknikneutral. Den är extremt teknikstyrande.

Vattenfalls siffror i halvprsrapporten avslöjar också myten om den olönsamma vinden. Igen.

Under första halvåret 2026 redovisade Vattenfalls affärsområde Power Generation, där vattenkraft, kärnkraft, optimering och handel ingår, ett underliggande rörelseresultat på 10,991 miljarder kronor. Produktionen var 37,8 TWh.

Affärsområdet Wind redovisade samtidigt ett underliggande rörelseresultat på 4,009 miljarder kronor och en produktion på 9,5 TWh. Solkraften har inte försvunnit ur rapporten, utan redovisas tillsammans med vindkraften inom affärsområdet Wind och ingår även i produktionssiffran.

En grov division ger ett underliggande rörelseresultat på omkring 291 kronor per producerad MWh för Power Generation och 422 kronor per MWh för Wind. Drar man dessutom bort det redovisade handelsresultatet från Power Generation blir motsvarande siffra omkring 260 kronor per MWh. 422 kronor för vind och sol. 260 kronor för kärnkraft och vatten. Vattenfall skriver själva att kärnkraft drog ner resultatet. Vi vet inte med hur mycket. Men resultatet för kärnkraft kommer redovisas i det nya bolaget. Perfekt anser jag.

Sen ska jag vara ärligt och säga att detta inte är en fullständig lönsamhetsjämförelse eftersom affärsområdena innehåller olika verksamheter, och Vattenfall särredovisar inte resultatet för vattenkraft respektive kärnkraft. Men siffrorna visar mycket tydligt att vinden inte är något ekonomiskt sänke för Vattenfall. Tvärtom.

Winds underliggande rörelseresultat ökade med 75 procent under första halvåret. Under just andra kvartalet var det lägre kärnkraftsproduktion som drog ned resultatet för Power Generation. Det betyder inte att kärnkraften gick med förlust under hela halvåret, men det gör det direkt felaktigt att beskriva vindkraften som Vattenfalls problem. Problembarn är kärnkraft.

Och så skriver jag följande för vilken gång i ordningen vet jag inte. Sverige behöver ett elsystem med förmågor. Vi behöver inte ett favoritkraftslag.

Det här är inte en strid mellan kärnkraft och vindkraft. Jag anser att Sverige ska använda dagens säkra reaktorer under deras ekonomiska och tekniska livslängd. Livstidsförlängning ska diskuteras om annan elproduktion ej blir klar i tid. Ny kärnkraft kan möjligen bidra längre fram om den kan byggas till rimlig kostnad och utan att staten tar ungefär hela risken. Men först när förvaret är löst. Och urangruvor. Dess kostnader ska kärnkraft bära.

Men kärnkraft som tidigast kan leverera på allvar under senare delen av 2030-talet löser inte Sveriges behov av mer el de närmaste åren. Vi behöver landbaserad vindkraft som kan byggas på några år, vi behöver byta ut gamla verk mot nya, havsbaserad vindkraft, solenergi, effektivare elanvändning, starkare elnät, batterier, värmelager, vätgas, efterfrågeflexibilitet och bättre samspel med vattenkraften. Vi behöver alla de förmågor som krävs för effektbalans, frekvenshållning, spänningsstabilitet och driftsäkerhet och dessa förmågor kan levereras av flera olika tekniker. Mycket billigare och säkrare än kärnkraft kan.

Politikens uppgift är att ställa krav på säkerhet, miljö och systemnytta och sedan skapa långsiktiga och begripliga spelregler. Politikens uppgift är inte att välja en enda vinnare, lova den hundratals miljarder och samtidigt sätta krokben för konkurrenterna.

Efter valet måste Sverige åter ge Svenska kraftnät ansvar för ett strategiskt nät till havs. Tillståndsprocesserna måste samordnas. Kommunerna ska få starka och långsiktiga ekonomiska incitament att säga ja till landbaserad vindkraft. Försvaret och energiplaneringen måste ske gemensamt från början. Och investerare måste kunna lita på att spelreglerna inte rivs upp efter varje val.

Tidöpartiernas politik har gjort Sverige till ett land där det pratas mer om elproduktion än det byggs elproduktion.

Den 13 september måste vi byta regeringsunderlag. Sverige har inte råd med ytterligare fyra år där förnybar el stoppas, försenas eller görs olönsam för att regeringen har låst fast sig vid ett enda kraftslag.

Så;

Tidöpartierna har stoppat eller försämrat villkoren för mycket stora mängder möjlig vindkraftsel.

Vattenfalls rapport visar inte att vinden är problemet; solkraften redovisas tillsammans med vind inom affärsområdet Wind, medan vattenkraft, kärnkraft och handel ligger ihop och därför inte kan delas upp exakt. Men problembarn är kärnkraften.

Regeringens politik är inte teknikneutral när staten tar stora ekonomiska risker för kärnkraft men vägrar bekosta strategiskt transmissionsnät till havs.

Vi kan inte säkert kan påstå exakt hur stort rörelseresultat kärnkraften respektive vattenkraften gav, eftersom Vattenfall inte särredovisar dem. Det kommer det nya kärnkraftsbolaget att göra. Däremot går det att visa att lägre kärnkraftsproduktion drog ned resultatet för Vattenfall och att affärsområdet Wind redovisade ett starkt resultat.

Och ett starkt resultat hoppas jag innerligt att mitt parti fakta och vetenskapspartiet de gröna får i september. Ett starkt Miljöparti behövs. Inte minst med tanke på hur ofta sossarna har röstat med de brunblå under mandatperioden.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/11/avslag-pa-13-havsbaserade-vindkraftparker-i-ostersjon/

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/nya-beslut-om-havsbaserad-vindkraft/

https://group.vattenfall.com/se/om-oss/finansiellt/finansiella-rapporter

https://www.sverigesradio.se/play/artikel/9260671

https://via.tt.se/pressmeddelande/3325128/svenska-kraftnat-bygger-ut-transmissionsnatet-till-havs?publisherId=3235391

https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/transmissionsnatet/anslutning-av-havsbaserad-vindkraft/

Allmänbildande källor. Ett urval. Säg till om fler behövs.

IEA. (2023). World Energy Outlook.

IEA. (2024). Electricity Grids and Secure Energy Transitions.

IEA. (2022). Flexibility in Power Systems.

IPCC. (2022). AR6 Working Group III: Mitigation of Climate Change.

ENTSO-E. (2023). Power System Flexibility Needs.

ENTSO-E. (2022). Nordic System Operation Report.

Bertling Tjernberg, L., et al. (2021). Power system stability with high shares of inverter-based resources.

Göransson, L., Johnsson, F. (2018). Dispatch modeling of future power systems with high shares of renewable energy.

Hirth, L., Ueckerdt, F., Edenhofer, O. (2015). Integration costs revisited.

Milligan, M., et al. (2020). Grid-forming inverters: A critical asset for renewable energy integration.

Lund, H., et al. (2015). Smart energy systems and sector coupling.

Schill, W.-P. (2014). Residual load, renewable surplus generation and storage requirements.

Energimyndigheten. (2023). Ett robust och flexibelt elsystem.

Svenska kraftnät. (2024). Långsiktig marknadsanalys.

Svenska kraftnät. (2023). Stödtjänster i ett förnybart elsystem