Då har jag skrivit ett nlägg om vindkraft på min privata sida.

Då har jag skrivit ett nlägg om vindkraft på min privata sida. Det är öppet för alla att kommentera, självklaet också för er som inte håller med. Men i mina kommentarstrådar sköter man sig.

https://www.facebook.com/share/p/1DQX4tWjeL/

Inga invektiv, inga personangrepp och inga hånskratt. Bemöt argument med argument och håll er till sakfrågan. Den som påstår något ska också styrka det med trovärdiga källor, precis som jag gör i kommentaren till inlägget.

Den som inte klarar de enkla reglerna får lämna tråden genom en blockering. På min sida diskuterar vi sakligt och respektfullt. Förstått?!

Går det kommer jag ha min sida öppen hädanefter. Men jag kommer inte tveka att stänga den igen om många kommentarer är invektiv och påståenden utan belägg.

───

Att montera ned vindkraften som SD vill är att montera ned Sveriges framtid

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt har sagt att partiet vill stoppa utbyggnaden av ny vindkraft och att han helst skulle vilja plocka bort även de verk som redan är byggda. Partiets aktuella webbplats beskriver vindkraften som ett problem för Sverige.

Det är en märklig energipolitik för ett land som behöver betydligt mer el inom en inte alltför avlägsen framtid. Ansökningarna att få bygga måste komma in nu om verken ska hinna bli klara i tid.

Vindkraften producerade 38,4 terawattimmar el i Sverige under 2025. Att börja montera ned denna produktion skulle alltså inte vara en symbolisk markering. Det skulle skapa ett mycket stort hål i elförsörjningen som måste fyllas med annan produktion, ökad import eller minskad elanvändning. SD och resten av Tidöligan måste kunna förklara var den ersättande elen ska komma ifrån, när den ska vara färdig och vem som ska betala.

Samtidigt växer behovet av el. Industrin behöver elektrifiera produktionen. Transporterna ska ställas om. Stål, kemi, gruvor, datacenter, värmepumpar och nya företag kräver mer el. Det efterfrågade elbehov som Svenska kraftnät ser framför sig är redan mer än dubbelt så stort som Sveriges nuvarande topplast.

Då vill SD börja med att riva fungerande elproduktion. En stor del av Sveriges elproduktion.

MP vill istället bygga ut. Först lndbaserad vindkraft. Den behövs eftersom den kan tillföra stora mängder fossilfri el betydligt snabbare än nästan alla andra storskaliga alternativ. Den kan planeras, finansieras och byggas medan diskussionen om andra kraftslag fortfarande pågår. Snabbt kan vi också byta ut äldre vindkraftverk mot nya betydligt bättre.

Landvinden finns med i alla seriösa svenska scenarier för det kommande årtiondet. Chalmers har analyserat tre framtida svenska elsystem, både med och utan ny kärnkraft. I samtliga fall möts den ökande efterfrågan fram till 2035 framför allt med landbaserad vindkraft, kompletterad med solkraft. Även ett scenario med sex gigawatt ny kärnkraft behöver en omfattande vindkraftsutbyggnad.

Valet står därför inte mellan vindkraft och kärnkraft. Frågan är vad Sverige ska använda för att få fram mer el under de årtionden då eventuell ny kärnkraft ännu inte levererar.

Internationellt är landbaserad vindkraft fortfarande ett av de billigaste sätten att bygga ny elproduktion. Den kräver inget inköpt bränsle och påverkas inte av världsmarknadspriser på gas, kol eller uran. När anläggningen väl är byggd är själva vinden gratis.

Den landbaserade vindkraften kan dessutom spridas över olika delar av landet. Det minskar beroendet av enskilda stora produktionsanläggningar och gör det möjligt att placera ny produktion närmare industrier, företag och samhällen som behöver elen.

Havsbaserad vindkraft fyller delvis en annan funktion än den på land. Vindarna till havs är starkare och jämnare, vilket gör att havsbaserade verk kan producera under fler timmar och med en jämnare produktionsprofil än landbaserade verk. Havsvind har mer gemensamt med vattenkraft än med vind på land!

Havsbaserade parker ger mycket stora mängder el från ett begränsat antal projekt. För Sverige är detta särskilt viktigt i söder, där elanvändningen är stor men den regionala elproduktionen betydligt mindre. Mer produktion i södra Sverige kan minska beroendet av att all ny el ska transporteras långa sträckor från norr genom ett redan hårt belastat nät.

Sverige har goda havsvindresurser och en av Europas längsta kuststräckor. De områden som hittills pekats ut i havsplanerna bedöms kunna ge 20 till 30 terawattimmar om året. Ytterligare föreslagna områden har en potential på omkring 90 terawattimmar.

Landvind och havsvind är därför inte konkurrenter. De kompletterar varandra. Landvinden kan byggas snabbare och billigare. Havsvinden kan på längre sikt ge stora produktionsvolymer, högre utnyttjande och mer el i södra Sverige.

Den ständiga inändningen att det inte alltid blåser är helt korrekt men knappast någon ny upptäckt. Att vinden inte alltid blåser liks mycket och överallt är löst av andra förmågor i systemet. Ingen seriös energiforskare föreslår att varje vindkraftverk ensamt ska kunna garantera hela Sveriges elförsörjning varje timme.

Ett fungerande elsystem byggs av flera olika resurser. Sverige har vattenkraft som kan reglera produktionen. Vi har kärnkraft, kraftvärme, elhandel, batterier, värmelager, efterfrågeflexibilitet och reservkapacitet. Elnäten behöver förstärkas och modern kraftelektronik kan leverera flera av de tekniska förmågor som krävs för spänning och stabilitet.

Vindkraften bidrar framför allt med stora mängder el. Andra delar av systemet bidrar med reglering, lagring, effekt och stabilitet. Att kräva att varje kraftslag ensamt ska leverera alla dessa egenskaper är inte systemtänkande. Och i så fall får vi lägga ner kärnkraften då den behöver systemets förmågor när reaktorer oplanerat går ner.

Internationell forskning som analyserat flera årtionden av väderdata visar dessutom att problemen minskar när olika tekniker och geografiska områden kombineras. Landvind, havsvind och sol har olika produktionsmönster. När de byggs som en portfölj blir perioderna med låg samlad produktion kortare och mindre allvarliga. Överföring mellan regioner, lagring och flexibel användning minskar riskerna ytterligare.

Forskningen visar också att europeiska energisystem med mycket vind och sol kan göras robusta även mot ovanliga väderår. Men de måste planeras för verkligheten. Det kräver reservresurser, lagring, nät, styrbar förbrukning och beredskap för längre perioder med svaga vindar. Lösningen är att bygga ett komplett system, inte att avstå från den elproduktion som kan leverera huvuddelen av den nya energin.

Vindkraft ska inte byggas överallt. Det är helt självklart. Vindkraft påverkar landskap, närboende och natur. Havsvind påverkar fåglar, fisk, marina miljöer, sjöfart och försvarsintressen. Landvind påverka människor, djurliv, skogar och rennäring. Därför behövs genomtänkt lokalisering, ordentliga miljöprövningar, tidiga besked, skyddsavstånd, kontrollprogram och områden där vindkraft helt ska undvikas.

Kommuner och lokalsamhällen ska också få en rimlig ekonomisk del av de värden som skapas. Kickbacks från vindkraft stöttar upp den lokala välfärden. Även fastighetsägare ska få kompensation och husägare ska kunna bli utköpta om de inte vill bo nära en park.

Men slutsatsen av att vissa platser är olämpliga kan inte vara att all vindkraft är olämplig. Vi förbjuder inte bostäder för att vissa marker är olämpliga att bebygga. Vi avvecklar inte vattenkraften för att varje älv inte bör exploateras. Vi slutar inte bygga vägar för att vissa vägdragningar skadar naturen.

Vi planerar bättre.

Att avsiktligt montera ned fungerande vindkraft skulle däremot innebära att redan investerat kapital och redan använda material kastas bort. Sverige skulle förlora elproduktion, få ett större behov av import och göra elektrifieringen dyrare och långsammare. Gamla vindparker som inte längre är ekonomiskt försvarbara ska monteras ner och förhoppningsvis ersättas av nya verk.

SD:s linje är inte en plan för ett robustare elsystem. Det är en plan för att först minska tillgången på el och sedan klaga över att elen inte räcker. Och SD-lösningen lär bli mer kärnkraft. Och ännu mer kärnkraft. De dryga 1.000 miljarder kronorna Tidöligan öronmärkt för kärnkraft kommer inte räcka långt.

Sverige behöver vattenkraft, befintlig kärnkraft, kraftvärme, solenergi, lagring, flexibilitet och starkare elnät. Men Sverige behöver också mycket mer vindkraft, både på land och till havs.

Det går inte att elektrifiera Sverige genom att plocka ned elproduktionen.

Källor

Arenander, I. (2023, 30 mars). Sjöstedt: Plockar helst bort vindkraft. Svenska Dagbladet.

https://www.svd.se/a/EQKM4G/sd-toppen-oscar-sjostedt-sager-nej-till-att-bygga-ny-vindkraft

Energimyndigheten. (2025). Långsiktiga scenarier.

https://www.energimyndigheten.se/energisystem-och-analys/framtidens-energisystem/langsiktiga-scenarier/

Energimyndigheten. (2026). Produktion och utbyggnad.

https://www.energimyndigheten.se/energisystem-och-analys/elproduktion/vindkraft/produktion-och-utbyggnad/

Göransson, L., Johnsson, F., Öberg, S., Bertilsson, J., Kuhrmann, L., Mattsson, N., & Chen, P. (2025). Tre elsystem som kan möta omställningen av industri- och transportsektorerna. Chalmers tekniska högskola och Mistra Electrification.

https://research.chalmers.se/publication/546563

Gøtske, E. K., Andresen, G. B., Neumann, F., & Victoria, M. (2024). Designing a sector-coupled European energy system robust to 60 years of historical weather data. Nature Communications, 15, 10680.

https://doi.org/10.1038/s41467-024-54853-3

International Energy Agency. (2025). Renewables 2025: Analysis and forecasts to 2030.

https://www.iea.org/reports/renewables-2025

International Renewable Energy Agency. (2026). Renewable power generation costs in 2025.

https://www.irena.org/Publications/2026/Jul/Renewable-Power-Generation-Costs-in-2025

Johnsson, F., & Westander, H. (2026). Hur 19 olika faktorer samvarierat med kommunala beslut om landbaserad vindkraft. Chalmers tekniska högskola och Mistra Electrification.

https://research.chalmers.se/publication/553097

Kittel, M., & Schill, W. P. (2026). Multi-threshold time series analysis enables characterization of variable renewable energy droughts in Europe. Communications Earth & Environment, 7, 242.

https://doi.org/10.1038/s43247-026-03251-2

Svenska kraftnät. (2025). Nätutvecklingsplan 2026–2035: En plan för Sveriges samhällsbyggnad.

https://www.svk.se/om-oss/rapporter-och-remissvar/natutvecklingsplan/

Sverigedemokraterna. (2026). Vindkraft.

https://www.sd.se/a-till-o/vindkraft/