Miljö

Beslut om slutförvar av kärnkraftsverkens strålande komponenter kommer snart enligt den nya klimatministern.

Publicerat: 01.12.2021
AI-Sammanfattning Den nya klimatministern meddelar att beslut om slutförvar av kärnkraftsavfall kommer att fattas snart. Det är viktigt att förvaret är säkert i 100.000 år, vilket är den tid det tar för uran att halveras, och att även kontaminerat material från kärnkraftverk beaktas. Det finns farhågor kring säkerheten, särskilt med tanke på historiska geologiska händelser som Storeggaskredet, vilket väcker frågor om huruvida det är bättre att bygga ut mellanlager tills mer kunskap finns.

Beslut om slutförvar av kärnkraftsverkens strålande komponenter kommer snart enligt den nya klimatministern. Jag har ingen bestämd uppfattning eftersom jag inte kan ämnet nog. Däremot vill jag att det utreds ordentligt o att beslutet håller i 100.000 år. Det är så lång tid det tar för uranet att halveras i strålning. 7% av bränslet är kvar när det plockas upp ur reaktorn. De 7% ska förvaras säkert i 100.000 år. O efter det. Dessutom måste allt som funnits i kkverk o som kontaminerats förvaras. Enorma volymer.

100.000 år är länge. Mänsklig civilisation har funnits i 10.000 år. Människosläktet är ca 300.000 år gammalt. Tidigare har vi trott 200.000. Den ”moderna” människan har funnits i 115.000 år. Vi ska förvara avfallet från kärnkraften i 100.000 år. Det är sisådär 1.250 generationer framåt om vi tänker att en generation är 80 år. Det är oerhört viktigt att detta blir bra, utan minsta lilla, lilla farhåga någonstans. Efter att ha läst Birger Schlaugs inlägg häromdagen undrar jag om det inte är bättre att bygga ut mellanlager tills vi verkligen, verkligen vet helt säkert. På ett plan begriper jag inte att mänskligheten började med kärnkraft i stor skala innan vi verkligen, verkligen visste vad vi skulle göra med avfallet.

För sisådär 10.000 år sedan var Skandinavien ett av de seismiskt aktivaste områdena på planeten. Är vi helt säkra på att inget händer med avfallet om liknande Storeggaskredet händer igen? För lite mer än 8.000 år sedan inträffade det gigantiska jordskredet Storeggaskredet på havsbotten utanför den norska västkusten. Efter skredet följde den största Tsunami vetenskapen känner till. Vågen svepte bl.a. bort det som kallas Doggerland. Lämningar från det som då skedde finns flera mil upp i det skotska höglandet o 80-100 meter upp på bergen utefter den norska kusten.

Anledningen till jordskredet var de geologiska förändringar som skedde när de stora landisarna drog sig tillbaks från Skandinavien i slutet på förra istiden. Med tanke på vad som sker nu på Grönland o med de kvarvarande Skandinaviska glaciärerna i och med de accelererande klimatförändringarna så skulle jag vilja att geologerna enade kan garantera att en liknande händelser inte skulle kunna inträffa under de kommande 100.000 åren som kan påverka lagringen.

Birger Schlaug skrev om lagring av uttjänt bränsle från kärnkraftverk på sin fb 211115. Har han fel????? Har han rätt borde vi fortsätta uteda. Några år, el decennier, till när perspektivet är 100.000 år är inte lång tid alls. Han skrev följande:

Kärnkraftsavfall. 11 000 ton skall placeras någonstans. Helst avskilt från allt liv i 100.000 år. En marig fråga. En del politiker – främst Ebba Busch och Nyamko Sabuni - anser att miljöminister Bolund drar ut på frågan för att slippa ta beslut. Bolund försvarar att frågan dras i långbänk.

Mycket påstås i debatten. Ibland med ohederliga retoriska glidningar från alla möjliga håll.

Hur är det egentligen? Jo, så här:

1. För tio år sedan ansökte bolaget Svensk KärnBränslehantering (SKB) om tillstånd att få förvara upp till 6000 kopparkapslar, omgivna av lera, i bergstunnlar straxt norr om Öregrund.

2. Mark- och miljödomstolen lämnade 2018 ett långt och detaljrikt yttrande till regeringen.

3. I yttrandet slogs fast att regeringen inte kan godkänna SKB:s metod som den presenterats.

4. Domstolen pekade på att SKB inte visat att kopparkapslarna håller.

5. Fem olika processer kan bryta ner kopparen, meddelades av domstolen.

6. Regeringen kräver svar från SKB. Kompletterande svar inkom också.

7. De kompletterande svaren ansågs godtagbara av en del, men inte av alla.

8. Från Kungliga tekniska högskolan meddelades att SKB:s kompletterande svar inte alls var tillräckliga när det gäller kopparkapslarnas hållbarhet för att ge klartecken för avfallslagringen.

9. Som svar på detta redovisade SKB att de skulle inkomma med ytterligare kompletteringar. Detta skulle ske genom ”redovisa resultat från koppar som varit nedsänkt i berg i 20 år”.

10. Detta resultat härstammar från ett försök som i första hand var till för att ”undersöka om den lera som ska omge kopparkapslarna kommer att fungera som det är tänkt”.

11. I försöket fanns också kopparrör som värmdes upp till den temperatur som är aktuell då kapslar med radioaktivt avfall slutförvaras enligt den metod SKB valt.

12. För ett år sedan skickar SKB en rapport med redovisning om hur kopparen reagerat.

13. Strålsäkerhetsmyndigheten meddelar att den är nöjd med den rapporten.

14. Kritik från bland annat professorer vid KTH framkommer. De pekar på att ”det finns märkliga luckor i redovisningen” och pekar på att ”kopparytorna i försöket har korroderat i anmärkningsvärd omfattning”.

15. SKB hävdar att korrosionen i själva verkat avstannar efter relativt kort tidsperiod.

16. Kritikerna från bland annat KTH menar tvärtom att rapporten i själva verket på ”att de mest upphettade kopparytorna tvärtom verkat ha ökat med tiden”.

17. Genom att publicera en bild visar man att korrosionen är ”mycket omfattande”.

18. SKB:s rapport kritiseras nu för att inte ”tagit med några detaljerade korrosionsresultat med metallografiska tvärsnittsbilder och analys av korrosionsprodukter från de varmaste kopparytorna…”.

19. Detta är djupt problematiskt ur vetenskaplig praxis, meddelas i den hårda kritiken.

20. Nu kräver allt från professorer i korrosionslära till Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning att regeringen tvingar SKB att redovisa de saknade försöksresultaten.

21. Regeringens tvärpolitiska kärnavfallsråd anser också att det kvarstår osäkerheter på lång sikt.

22. Inget land i världen har ännu upprättat ett slutförvar för använt kärnbränsle. Finland har börjat bygga, men inget använt kärnbränsle har deponerats.

23. Att bygga och driva ett slutförvar är ett långsiktigt projekt, det kan ta upp till ett sekel. Slutförvaret ska dessutom vara säkert under minst 100.000 år.

Utifrån hur sakerna förhåller sig så tycks det mig närmast absurt hur främst Ebba Busch och Nyamko Saboni genom sin retorik fördummar debatten genom att kräva att regeringen ska godkänna SKB:s ansökan innan frågorna faktiskt fått svar.

Kom ihåg att en del partier velat godkänna även tidigare – nu förkastade eller reviderade – metoder som SKB föreslagit.

Deras oansvariga retorik och krav tycks bygga på något sorts ideologiskt ställningstagande – samma partier har under delar av sin historia förlöjligat vind och sol.

https://svt.se/nyheter/inrikes/strandhall-besked-om-slutforvar-kommer-inom-kort

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Utarmat_uran

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Uran

Det är många osäkerhetsmonent enligt ansvarig expert. Som frånsa sej uppdraget till slut. https://svt.se/nyheter/inrikes/kopparkapseln-kan-spricka-redan-om-100-ar

O några till:https://www.aftonbladet.se/a/1Oy3KW

Lite ytterligare info:7 % av bränslet U235 är kvar i reaktorstaven när den byts. 7 % som alltså inte klyvts alls. Av resterande 93% blir 1/3 el o 2/3 blir till värme som värmer havet till fiskarna! Av de 100% blir 30% el. 70% kokar detta dyra sätt att koka vatten bort.

Man brukar säga att 73 % av primär energi från uranet samt att verkningsgraden för U235 är 27 %. Den siffran är tyvärr lägre. För du ska räkna in energiåtgång vid brytning av uran. U238 är den icke klyvbara uranisotopen. Bara 1-2 % av uranmalm är U235 - den vi använder. Till det kommer produktion av urankutsar till bränslestaven. Dessutom att det sen måste förvaras i 100.000 år. Drar en del resurser. Räntekostnaden. Kapitalbindningen.

Den stora förlusten är att KK är kondenskraft: 1/3 el + 2/3 värme.Kärnkraft är att koka vatten för att värma fiskarna. Finns ju inga badplatser kring kärnkraftverk. Undra varför? Det är ju (strålande) varmt vatten. Till fiskarna.

Det finns ännu inte ett enda kommersiellt gen 4 kärnkraftverk i drift på Tellus. De som byggs i England, Finland, Kina, USA är alla gen 3. Det gen4-verk som finns i Ryssland är ett test - 10 år senare har det inte fått något annat som följer i dess spår. Tyvärr. Kk-tekniken går inte framåt. Fortfarande är enormt stora förluster iom att KK är kondenskraft: 1/3 el + 2/3 värme. Vi använder inte uranet smart alls.

Frankrike, en ledande kärnkraftsnation använder återanvänt bränsle i sina gen3-verk - men dyr process så det använda bränslet motsvarar bara 17% av det uran landet behöver. https://www.iaea.org/newscenter/news/frances-efficiency-in-the-nuclear-fuel-cycle-what-can-oui-learn Men det är inte alla verk som kan använda det. Inte all uttjänt bränsle som kan återanvändas dessutom.

Generation 4. Denna dröm som ofta beskrivs som om den redan existerande. Frankrike la ned sitt forskningsprogram om gen 4. Jag, o många med mej, blev chockad när det hände då jag tillhör dem som tror att vissa länder på jorden kommer att behöva kk. Men de till betydligt lägre kostnad än vad den kostar att bygga idag. Samt använder avfallet från tidigare generationer. Enormt tekniksprång behövs. Men Frankrike la ned projektet helt o hållet. Kolla oxå på aktiemkn - i vilka branscher väljer folk att investera sina pengar? Det är inte i kärnkraft.

Inte ens de där små nätta verken är i närheten av kommersiell drift. Tänk dej oxå vilken enorm säkerhet som behövs kring alla verk o transporter. Riskerar bli terroristernas julafton året runt.

Fast det vore fantastiskt om vi hade teknik att återanvända uran. Men det är inte bara så att återanvända det bränsle vi redan använt. Det är faktiskt bränslet från tredje generationens reaktorer, alltså inte från de vi har, som KAN bli aktuellt för användning. När jag läste på handlar det om att man ska genomföra separation o transmutation för att kunna återanvända det i fjärde generationens reaktorer. (Eller i andra reaktorer med helt ny teknik längre fram i tid. När i tid? Ingen aning. Vi vet inte ens när 4e generationen är redo för kommersiell drift.)

Det var inte helt lätt att tekniskt förstå allt men jag är väldigt klar över att dessa processer, separation o transmutation, kräver stora anläggningar o att processerna är kostsamma. Dessutom är riskerna inte direkt försumbara om man säger så. Föreslår att du tar kontakt med SKB för att få deras syn på generation 4 o återanvändning av uttjänt bränsle. Enhetschef för miljö, borde veta.

Visst kommer avfallsvolymerna o avfallets farlighet i tid sänkas på det sätt som artikeln säger, men det blir ändå avfall kvar som kräver slutförvaring. Den slutförvaringen kan faktiskt i vissa avseenden bli svårare att hantera än den idag. O även att 100.000 år blir 1.000 år är 1.000 år oxå väldigt länge. Vem var kung i Sverige 1021? För 1.000 år sedan var det 500 år tills kung knätofs skulle skapa det vi kallar för nationalstaten Sverige. Har hänt rätt mkt under de 500 åren gällande ex ägande - nu träts det ju om vem som ansvarar för att förpackningen för ngt decennium sedan blev fel. Vad blir det då om vi lägger på 100-tals år?

Det låter suveränt med att gen 4 hjälper till att få ned tiden för slutförvaring, men det är inte så enkelt som många vill påskina. Forskningen är inte omsatt till drift ännu. Vi vet inte om det ens kommer att gå. Vi vet inte heller när i tid det går el vad det kommer att kosta. Vi har inte en susning om vilka tekniska svårigheter som projektet kommer att stöta på efter hand. Vilka risker förfarandet verkligen innebär. Samt om det går att kommersialisera på en mkn. Kommer det finnas i kommersiell drift för att hjälpa oss vända klimatkrisen? Artikel i Nature från hösten 2020 landar ju i att kärnkraft försvårar för det förnybara.

https://www.nature.com/articles/s41560-020-00696-3

Kk har stora lönsamhetsproblem med ökande mängd vind. Vind är ett jätteproblem för kk. Så fort det blåser mer sjunker priserna o kk kan inte reglera ner. El de kan. Men tar tid o sliter väldigt. KK skulle kunna få mer betalt för svängmassa, men det blir enormt komplext, eftersom kk också är i behov av reglerkraft. Kk kan helt enkelt inte möta konsumtionsvariationer. Det är bra med baskraft, men faktiskt inte nödvändigt. Lyssnade på ett seminarium med Söder/Kåberger/Damsgaard i nov -21. Det borde alla göra. Energiforsk arrangerade.

https://youtu.be/Y35CXAx0dZU

Det är fö fritt fram att bygga nya kkverk på befintliga tomter. Men mkn avstår. Ska det bli skattebetalarna som får stå för notan om vi bygger? De blåbruna sa ju tydligt under partiledardebatten att mkn ska bekosta nybyggnation. Så varför går inte kk-folket ihop o bygger ett verk? Volvo fick ju in 20mdkr hösten 21 i en övertecknad börsintroduktion för att få in kapital för att ställa om till elbilar. Varför finns det inte ett bolag där folk kan investera pengar för att bygga kk? Själv investerar jag mina pengar i sol, vind, lagring, skog o mat. Det är den framtid jag tror på. Varför investerar inte de som tror på kk i kärnkraft?

Det är så galet långt.

Om man tittar i "Handbook of chemistry and physics" (CRC), finns det en tabell över isotoper. Tabellen börjar på sidan B253 o slutar på B336 - drygt 80 sidor. Där finns 14 uranisotoper men sedan är det ju det där att under sönderfallet bildas det nya grundämnen. Man skulle behöva följa upp med thorium o allt vad det är dessutom...

I det använda kärnbränslet har man en helt annorlunda sammansättning än man hade från början, aktiviteten är någon/några miljoner gånger högre än den var i det ursprungliga bränslet, så man skulle dessutom behöva veta isotopsammansättningen mera i detalj för att kunna göra upp någon förenklad beskrivning av halveringstider. Vad man enkelt kan konstatera är att U233 har en halveringstid på 162000 år med alfasönderfall, U234 har en halveringstid på 247000 år, återigen alfasönderfall, U235 finns i två isomerer, en med angiven halveringstid 710 miljoner år o en med halveringstiden 26 minuter, U238 anges till 4.5 miljarder år (alfasönderfall). Övriga har kortare halveringstider. Thorium230 hamnar på ungefär 80000 år, återigen med alfasönderfall. Övriga elva thoriumisotoper har kortare tider..."Handbook" brukar anses vara en av de mest trovärdiga källor som finns vad gäller kemiska och fysikaliska data och är ett standardverk som används över hela världen. Men hur man landat i 100.000 års förvaring begriper inte jag. Får helt enkelt lita på experterna.

Dessutom. Ny kk beräknas ligga på 100-200 öre/kWh. Nu vind på 34 öre på väg ner. Vind i havet 40. Sol byggs nu för 10 öre. I den nya världen där billig el blir central för basindustrierna kommer ex Afrika ha en fantastisk möjlighet. Vad händer då med maktbalansen i världen? Kommer svensk framtida elintensiv basindustri ha möjlighet att konkurrera? 10öre mot 40öre är en inte helt lätt. 10öre mot 200öre - det är en omöjlighet.

Kärnkraft har inte blivit så billigt i vårt närområde. Läs om Hinkley point C så förstår du om utmaningarna för kärnkraft eller varför inte om Olkiluoto 3 som finnarna bygger. Ännu.

Hinkley Point C i västra England, som väntas börja leverera el någon gång efter 2025. Där är ftg lovade 1kr per kWh i 35 år.....https://www.bbc.com/news/uk-36925580

Vilken produktionskostnaden blir för det där ekonomiska haveriet i Olkiluoto i sydvästra Finland, vet man inte säkert ännu. Verkar bli 2kr/kWh. https://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1422919/FULLTEXT01.pdf

När sol kostar 40 öre i Finland. https://www.pv-magazine.com/2021/09/29/massive-solar-project-under-development-in-finland/?fbclid=IwAR1R9PnNJk0RGi8g4gYENlzf3iPyJB3FusuISdQ9zCF4KoFrBiGJqJJhdeM

Solceller 2019

https://www.nyteknik.se/energi/lista-har-kostar-solelen-under-25-dollar-per-mwh-6977379

2020 hade vi ca 10 GW från solpaneler, antagligen mer nu.

Solel ökar väldigthttps://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-anvandning-av-energi/manatlig-elstatistik-och-byten-av-elleverantor/pong/tabell-och-diagram/elforsorjning/?fbclid=IwAR2DNCOQauO1nuncXY3kuYuqnQpO4ufNXS46DVCXZOYDxr1jmfLIWegNGh8

Byggkostnaden för det finska kkverket har stigit avsevärt mer än rejält. Ftg som bygger fick fö räddas från konken.....https://www.nyteknik.se/energi/har-ar-modernaste-reaktorn-i-finland-6854677

Det börjades byggas 2005 o skulle tagits i drift 2009. Bidde inte så. Starten har skjutits på igen o igen. Nu är den satt till april 2022. Vi får väl se om det blir mer än 13 års försening. Kostnaden planerades till 3,2 miljarder Euro. Senaste kostnaden jag såg var 8,5 miljarder Euro. Det var 2018. Den kapitalkostnaden. Kalkylräntan. Hu!https://www.nyteknik.se/energi/kompensation-for-forsenad-jattereaktorn-olkiluoto-3-i-finland-6903404

https://svenska.yle.fi/artikel/2018/03/13/i-finland-finns-varldens-nast-dyraste-byggnad-med-sina-85-miljarder-ar-olkiluoto?fbclid=IwAR3uFGdqbhWxKvg2u8LNVzejZepWf5uTS8-lu3cJLyUO6orJTmYlhDzLtEQ

Jag vet inte hur det går med detta verk för finnarna. Hanhikivi i Norra Österbotten, Finland, som ska byggas av det ryska energibolaget Fennovoima. Ryska (!) Säkerhetspolitiska synpkter på det? Tyvärr - försenat det oxå. https://www.nyteknik.se/energi/forsenat-finskt-karnkraftverk-ytterligare-forsenat-6943471

https://energypost.eu/rosatom-signs-contract-build-nuclear-plant-fennovoima-finland/

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hanhikivi_kärnkraftverk

Fast jag vet hur trenderna gälland kostnader för elslag ser ut.

https://ourworldindata.org/uploads/2021/02/Price-of-electricity-new-renewables-vs-new-fossil-no-geo.png?fbclid=IwAR0tvL9S6yHkHwjII3vNU0B_9KUJP61bYLYXwRokJUSEaHR--3z3YCi4m-g

← Tillbaka till Miljö

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.