Miljö

Behöver skriva av mej lite. Lite i mitt fall tenderar att bli långt. Men jag är inte uppgiven.

Publicerat: 21.10.2022
AI-Sammanfattning Skribenten ser fram emot sitt första politiska möte med Miljöpartiet de gröna och uttrycker en positiv syn på de ekonomiska fördelarna av regeringens politik, som gynnar höginkomsttagare genom höjda skatter och bidrag för solpaneler och elbilar. Samtidigt påpekar hen att omställningen till en mer hållbar framtid missgynnar låginkomsttagare, som inte har råd att investera i grön teknologi. För att motverka detta föreslår skribenten statliga omställningslån och leasingalternativ för elfordon via arbetsgivare.

Behöver skriva av mej lite. Lite i mitt fall tenderar att bli långt. Men jag är inte uppgiven. Snarare är jag väldigt bestämd. Mitt livs första politiska möte blir på söndag. Miljöpartiet de gröna. Naturligtvis. De kommande fyra åren kommer att gynna min plånbok som hyfsat höginkomsttagare. Den höjda gränsen för statsskatt, 5.000kr, ger mej 1.000kr mer i månaden, den höjda reseersättningen från 18,50kr till 25 gynnar mej med elbil o eget bolag än mer då jag använder elbilen till mina uppdrag.

Att regeringen höjer bidraget från 15% till 20% för solpaneler gör att jag tjänar in investeringen snabbare. Min anläggning kostar utan bidrag 309.000kr. 5% är drygt 15.000kr mer i bidrag. Tack. (Vilken tur att komponenter fattas som gör att installationen hamnar efter årsskiftet.) Smolken är att det är vi som haft råd att investera i ex solpaneler o elbilar som gynnas. De med lägre inkomster halkar efter i omställningen. Därför anser jag att vi bör ha ett statligt omställningslån med låg ränta som ska göra det möjligt för gemene man att köpa elbil, luftvärmepumpar, isolering o annat som gynnar omställningen.

Jag anser oxå att arbetstagare ska kunna leasa elcyklar o elbilar via sina jobb. Ungefär som det var med hemdatorer en gång i tiden. Gick det då, går det nu. För min privatekonomi är de blåbrunas politik lysande. För Sveriges omställning till ett cirkulärt fossilfritt samhälle är politiken en väldig belastning. De ämnar sänka priset på fossilt till alla. De riktar inte in sej på att ge bidrag till de som verkligen behöver bilen för att kunna arbeta.

Istället tillfaller sänkningen i precis lika hög grad, om inte högre, de med törstiga motorer i båtar, husbilar, fyrhjulingar o vräkiga bilar. Istället för att få folk att om möjligt välja andra transportsätt än egen bil pushar de för att fortsätta använda egen bil med höjd bilersättning. Dessutom - de höjer bidraget till solpaneler. Det när mkn är snudd på överhettad redan.

Kommer bara leda till högre priser tippar jag. Tidöpartiernas övergripande agerande mot klimatkrisen (om den ens finns enligt klimatkrisförnekare i SD, KD o M) är att bygga ny kärnkraft. Jag letade febrilt efter biobränslen i tidöavtalet. Finns öht ingenting om skogen i avtalet vad jag kan se. Väldigt lite om jordbruk. Än mindre om det biobränsle som framtidens förbränningsmotorer kan gå på - kolsänkan alger. Istället premierar de minskad inblandning av bio motsvarande 40-50 Karlshamnsverk som kör som verket gjorde 2021.

Ju mer jag läser om tidölagets politik desto mer bedrövad blir jag. De blåbruna kommer cementera fast Sverige i fossiltragiken. Det är självfallet inte det de vill, men min analys landar i att det blir resultatet av deras politik. Ett resultat som inte blir enkelt att vända. Det när Sverige hade chansen att ta konkurrensfördelar som tillverkare o exportör av teknik för förnybart. Tack o lov är det inte bara politiker som för Sverige in i framtiden.

Det finns två nivåer till. Företag och individer. De svenska företagen har gjort ett makalöst arbete. Så synd att inte politiken fortsätter stödja det förnybara utan lägger om mot kärnkraft o då i praktiken fossilt eftersom globala investerare av förnybart lär välja att investera i andra länder. Ska fö bli intressant att se hur många som är intresserade av att bygga kk i UK. De har ungefär samma kkprogram som de blåbruna.

https://www.gov.uk/government/news/fund-to-secure-our-energy-supply-and-boost-cutting-edge-nuclear-projects-opens-for-business Ansökningstiden för att få extra stöd för att bygga kk i UK skulle öppnat i somras, men öppnade 2 sept o gick ut 14 okt. Undrar hur många som kom in med förslag? Den 4 november vet vi. https://www.grantfinder.co.uk/government-invites-bids-for-120m-future-nuclear-enabling-fund/ Redan nu vet vi att det förnybara är galet mkt bättre ekonomiskt än kärnkraft. Finns väldigt mkt pengar över för att ex investera i lagring, nät samt teknik som balanserar nätet.

Inget sådant nämner Tidöpartierna. Bara kärnkraft. Samt ibland värmekraft. Det när det finns vätgas men även snart bio från alger. Samt mängder med lagringstekniker. Men, men. Måtte företag fortsätta välja det förnybara. Måtta investerare fortsatt tro på företagen o svenska folket. Väljer vi fossilfritt dvs kärnkraft istället för förnybart är risken väldigt hög att priset på kärnkraftsel kommer eroderar Sveriges konkurrenskraft.

Tänk solel från Afrika. I nät färdas el med upp till ljusets hastighet. Billig el som tillverkas i överflöd. Verkar inte smart att stänga in Sverige så vi inte får tillgång till sol från sydliga breddgrader utan får nöja oss med kärnkraft o vatten. I soliga länder kommer el produceras till sånt överskott att förluster på vägen är sak samma. Men säg att företagen följer regeringen o tar en väg som forskare i energisystem på samtliga lärosäten jag tagit kurser på säger att vi inte ska ta - ny kärnkraft.

Med brasklappen att OM SMR o/el fjärde gen kkverk kommer fram i tid är de mkt intressanta alternativ. Återstår en nivå: customers. Mina medmänniskor o landsmän. Jag skulle vilja hävda att Sveriges omställning nu hänger på oss. I varje val vi gör. Alla vi 10,5 miljoner svenskar. Om man litar på vetenskapen som väger att växthusgaser värmer jorden o att 1/3 av växthusgaserna i atmosfären är ditförda av människan måste man ställa om för framtida generationers skull.

Moral ställs mot egoism. Kortsiktig ekonomisk vinning ställt mot långsiktig hållbarhet. Jag har ställt om. Finns ett jättepedagogiskt o enkelt sätt att tänka på gällande hur man som privatperson kan minska utsläppen; de fem B:ena som ska ta oss in i det fossilfria cirkulära samhället. Biffen, Bostaden, Bilen, Butiken o Börsen. Ursprungligen kommer B:ena från Stefan Edmans utredning från 2005 borde få mycket större spridning än den fått.

https://www.regeringen.se/49bb8a/contentassets/b45b24cd21144e3193749b9b278d661c/bilen-biffen-bostaden---hallbara-laster-smartare-konsumtion Vi måste ändra värt beteende i alla B:n som ska ta oss in i det fossilfria. Att det ska vara så svårt för folk att inse? De vill hela tiden ha det till nåt o någon annan som ska förändras. Inte jag. Tom statsminister Kristersson sa att ingen av oss skulle behöva förändra hur vi lever.

Han har helt enkelt fel. Nu släpper varje svensk ut 7,5ton om vi mäter konsumtionsbaserat. Vi ska ner till 2ton. Helst 1. https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-andra-lander/ De konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp i Sverige skiljer sej väldigt mellan individer i Sverige beroende på inkomst. 47 ton per år o per person för de som tjänar mest. Den hälft av befolkningen som tjänar minst - 4 ton per år. En skillnad på hisnande 43 ton. Vi ska alla ner till 2ton per år.

Det innebär att en hög koldioxidskatt som återgår lika mkt till varje medborgare är ett perfekt medel att minska utsläppen. Varför finns inte det med i tidöavtalet? Punktskatter på koldioxidutsläpp drabbar inte de fattiga utan de rika. Ett sådant skattesystem innebär oxå en enorm omfördelning av kapital. https://www.oxfam.se/sites/default/files/content-page/attachments/svensk_klimatojamlikhet-behovet_av_en_rattvis_omstallning.pdf https://citizensclimatelobby.org/basics-carbon-fee-dividend/ Vi MÅSTE alltså ner till 2.

Helst 1 ton 2050. Det går faktiskt o ställa om. Jag har gjort det. Var inte jättesvårt att komma ner en bra bit. Men det var elbilen som gjorde det sista till 2.1ton. Kan jag, kan faktiskt alla. Så svårt var det inte. Dessutom är jag mkt nöjdare med livet nu än innan. På bilden nedan är de längst till vänster en uppskattning om hur mitt hushåll levde på 90-talet (17ton) sen för något år sedan (4ton) och nu 2.1ton.

1,1ton kvar till det helt hållbara. Dit får jag kompensera. Jag ska sätta upp solceller på taket efter nyår. Eftersom jag är jag tänker jag oxå på Sverige. Det blir solceller på samtliga tak i sydlig, västlig och östlig riktning. Kommer producera mer el än jag använder. Att använda alla möjliga tak gynnas jag inte ekonomiskt av med de regler Sverige har just nu (60-öringen) - men det gynnas Tellus av.

För mej är Tellus viktigare än att maxa innehållet i min egen plånbok. Vill du kolla ditt avtryck? Här är länken till IVLs kalkylator. https://www.klimatkontot.se Så vad kan vi alla göra o varför? Vi börjar med Biffen Maten är vårt största avtryck. Drygt 1/3 av utsläppen hörrör från vår konsumtion av mat - hela kedjan från produktion till konsumtion. Köttproduktion står för 14% av alla utsläppen.

Vi äter numera väldigt mkt kött. Du överlever om du drar ned på köpen av särskilt nöt o gris till hälften! Den mängden åt vi tidigare. Byt gärna nöt, lamm o fläsk till andra köttsorter. När år du vilt senast? Köp efter säsong o närodlat för att slippa långa transporter. Dra ned på mejeriprodukter. Pannkakor går precis lika bra att göra på mjölk från växtriket.

Blir tom godare. O sluta släng mat! Matsvinnet skulle vara världens tredje största utsläppsland, efter Kina o USA, om man ser till hur mycket utsläpp den mat som förstörs o kastas bort har orsakat. https://www.wri.org/blog/2017/01/can-we-really-cut-food-waste-half Omkring en tredjedel av all mat som produceras på jorden kasseras. I Sverige rör det sig om 54 kilo ätbar mat per person o år. Varför? Köp inte mer än du äter upp.

https://special.aftonbladet.se/deras-planet/forsheda-sverige/ ”Den totala mängden brödsvinn är 80400 ton per år i Sverige. Detta inkluderar hela värdekedjan, det vill säga bagerier, livsmedelsbutiker, restauranger och hushåll med mera säger Pedro Brancoli, doktorand i resursåtervinning vid Högskolan i Borås." Ett av forskningsprojekten ska titta på om det går att skapa textilier från gammalt bröd. http://www.mynewsdesk.com/se/hogskolan_i_boras/pressreleases/tvaa-forskningsprojekt-tar-tag-i-broedsvinnsproblemet-288259 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-rapport-80-000-ton-brod-slangs-varje-ar https://www.svt.se/nyheter/inrikes/brodjattarna-oeniga-om-retursystemets-paverkan-pa-svinnet Ost - måste vi äta så mkt ost?

1 kg ost motsvarar ca 10-15 kg CO2. Till 1kg ost går det åt cirkus 10l mjölk. Till 1kg smör går det åt 20l mjölk. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2/agg-mjolk-och-ost Stor skillnad på kött o kött. Kg Co2 per kg kött är ungefär så här i Sverige Vilt = 0,5 kg Kyckling = 2,6 kg Fläsk = 4,1 kg Ost = 5,3-12 kg Lamm = 21 kg Nöt = 28 kg En liter mjölk släpper ut ett kilo koldioxid lite drygt.

Kan du ta den växtbaserade drycken istället till pannkakorna? PS: pannkakorna blir godare. Bönor släpper bara ut 0,5 kg o de allra flesta grönsaker o spannmål ligger under kilot. Så ät så mycket vego som möjligt. Köp vilt eller kyckling. Vill du väldigt gärna ha nötkött så finns naturbeteskött i endel lanthandlar. El köp direkt från bonde. Det är dåligt för klimatet, men bättre för den biologiska mångfalden än vanligt mataffärskött.

https://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf https://www.ri.se/sv/berattelser/klimatdatabas-smartare-matkonsumtion https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780128027783000020?fbclid=IwAR1P_vGW--tS9cFjKHwpS55_odpK8TQ47WduB3AnhwfO5a3MI_fdhkxE2YQ https://science.sciencemag.org/content/360/6392/987.full?fbclid=IwAR3VSVPvDdwOuDCB_Bk-QG2gUYVIoj7qz1jLNPcSO9HLNZUuqIzMJXTVA3k https://science.sciencemag.org/content/363/6429/eaaw9908 https://www.facebook.com/371791194529/posts/10157512746434530?sfns=mo Vi äter mkt mer kött nu än på 90-talet. Nu går köttätandet ned i Svedala.

Men från mkt höga nivåer. Genomsnittet på Tellus är 40kg. Vi äter mkt mer Behöver svenskar mer kött än andra? Du kan dra ned på köttet! Men vi ändrar vårt beteende. Vi äter mindre kött. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/ny-sifoundersokning-fler-vill-ata-mer-vegetariskt/ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rekordintresse-for-vegetarisk-mat https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-siffror-svenskarnas-kottatande-fortsatter-minska https://www.svt.se/nyheter/inrikes/unga-skippar-kottet-for-klimatet https://eatforum.org/eat-lancet-commission/ https://www.nature.com/articles/s41586-018-0594-0.epdf?referrer_access_token=4r5Bxbmi7LoAhSXlt4Kz9NRgN0jAjWel9jnR3ZoTv0M2ZckU8PFAjFp2beHrcOXhMGtzE8nzrDqubMx9ONW9ULCPsvUAirpVGdU1vMaRH53bvg6TzvLYwReg7QyUWciamXgRDeDFR7OqF97FfSvv_sunKuFp5Z1b59_AZmcj7WYaVAIf0rFtqE_CdkCR8J2l&tracking_referrer=www.svt.se Lyssna på Elin Röös Sommar 2022.

Hon forskar om mats klimatpåverkan. Visst är det bättre att veta även att det innebär att du bara kan äta en 200g hamburgare av nötkött i veckan. Den är svensk. https://sverigesradio.se/play/avsnitt/1952999 De globala utsläppen från konstgödseln är ungefär 3% av alla utsläpp - i samma storleksordning som flygets. Men dessa syns inte i redovisningen av jordbrukets utsläpp utan hamnar under flera olika rubriker. Här görs ett försök att beräkna de globala utsläppen.

http://gardenearth.blogspot.com/2019/06/beware-of-n-bomb.html Vi kan räkna lite. Varje svensk köpte för några år sedan 83 kg kött. 29% av det är nöt. Dvs vi gångar antal kilo koldioxidekvivalenter med antalet kilo kött. Nötköttet går om andra köttsorter med råge. Vi säger 80kg kött (istället för 83). 29% av det är nötkött. Min huvudräkning säger 23kg. Det ska sedan gångas med 26 enligt SLU.

Vi kör på 25 - lättare att räkna i huvudet. 575kg. Vi kan minska det till 250kg utifall det är olika vikter i olika studier. Då har jag enorm marginal. Kvittar liksom. Poängen når fram ändå. Vår budget är 2ton. Allra helst 1ton. 250/1000 - Ska vi lägga 25% av vår budget på nötkött??? Att äta nötkött som vanligt är urusel moral gentemot kommande generationer på Tellus. För nej. Vi kan inte räkna på utsläpp i förhållande till vad vi släpper ut nu.

Adekvat mått är det Tellus mäktar med att vi släpper ut. Vi kan minska vårt köttintag väldigt. Vi kan oxå producera så vi inte behöver importera alls. https://www.extrakt.se/kan-sverige-bli-sjalvforsorjande-pa-protein/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis Inget område är fredat. Inte ens maten. Vi måste minska alla utsläpp. Jag tror en koldioxidlapp på varje produkt skulle underlätta för oss konsumenter.

Vattenåtgång, arbetsförhållande, produktionssätt etc anser jag inköparna ska ha koll på. Visst ska konsumenter o särskilt media syna dem, men varje enskild kund kan inte ha koll på alla produkters kedjor från ax till limpa. Däremot kan vi ha koll på vår koldioxidbudget. Sen: Naturbetesmarker o mångfald. Borde inte resultatet av miljontals år av evolution vara bättre för naturen än vad våra förfäder av nöd tog sig för för att ge bete till djur?

Fast det ger enorma fördelar att ställa om till naturbete o ta bort allt annat. https://www.drawdown.org/solutions/food/silvopasture Räcker naturbetesköttet? Om vi använder 500.000ha (2017 hade vi 450.000ha) till naturbete kan vi producera 10-20kg kött per person. Men. För några år sedan köpte vi 87kg. Vi äter mkt mer kött nu än på 90-talet. Då köpte vi 60kg per person o år. Nu går köttätandet ned i Svedala.

Men från mkt höga nivåer. Genomsnittet på Tellus är som tidigare nämnts 40kg. Ska vi äta 40 kg kött per person o år får vi använda mellan 1-2miljoner ha till naturbete. Det är 2-4 gånger så mkt betesmark vi har. Ska vi äta 80kg - 2-4milj ha - 4-8 gånger dagens betesmark. Borde vi istället inte ändra vår matsedel? Fö 70% av vår åkermark går åt till köttdjur.

Där skulle vi kunna odla mat till människor om vi inte åt så mkt kött. Vi behöver naturligtvis mat. Men används jorden smart? Samtidigt måste vi använda jorden så den tar upp så mkt koldioxid som möjligt. Om jag förstått forskningen rätt är skogsmark vida överlägsen ängsmark i att binda kol. Savory uppfattning har spridits väldigt, men har tyvärr inte backats upp forskningsmässigt. För nej.

Djur hållning binder inte alls på samma sätt som skog o mark. Så snälla dra ned på kött o mejeri. https://www.pnas.org/content/pnas/suppl/2018/07/13/1711842115.DC1/1711842115.sapp.pdf https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/dokument/holisticmanagement_review.pdf https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2016/02/28/totalkonsumtion-forbrukning-av-kott-aren-1960-2015/ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rekordintresse-for-vegetarisk-mat https://pub.epsilon.slu.se/15649/11/sporndly_e_glimskar_a_180919.pdf https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/naturbeteskott/ Studie som jämför https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aa6cd5 Till djurfoder?!

https://svt.se/nyheter/vetenskap/mat-for-nastan-en-miljard-manniskor-blir-till-djurfoder 2. Bilen Transporter står för 1/3 av växthusgaserna. Det är dessutom i transporter Sveriges fossila utsläpp finns. Utsläppet från flyget går åt helt fel håll. ”Boven” är särskilt att lågprisflyget gjort att vi flyger oftare. Dieselbilar kan tankas med HVO. Gör det. O ni som har hyfsat nya bensinbilar. Fundera på om ni inte ska investera 30.000kr i bilen o bygga om den till att oxå gå på biogas.

100% förnybart är betydligt mkt bättre än 100% fossilt. Bensin o biogas kostar ungefär lika mkt - men biogasbilen drar ca 30% mindre. Men priset på fossilt kommer att öka. Mer o mer inblandning. EU RED ser till det. Åk kommunalt när det går. Ta cykeln el promenera kortare sträckor så länge du inte har en elbil. 50% av alla resor är under 5km. 70-80% av alla resor i tätort under fyra. Ställer du fossilbilen - Betydligt mindre avgaser.

Partiklar o avgaser ligger bakom 2.&00 dödsfall per år. Luftföroreningar kostar vården 56mdkr årligen. Koldioxidskatten drog häromåret in 23. Har du väl skaffat en elbil o laddar den med förnybar el kan du köra precis hur mkt du vill -Växthusgasutsläpp noll. Dock drar bilen resurser att tillverka. Resurser som kunde använts till annat. Måhända dela din bil med någon annan? För inte kör du 24/7?! Och måste du flyga, välj propellerplan.

Mkt lägre utsläpp än jetplan. Stanna dessutom på resmålet länge. Inga weekendresor med flyg alltså. Helst planerar du din tid så du kan ta tåget istället. 3. Bostaden 20% av utsläppen. Hur stort bor du? Hur varmt? Måste det verkligen renoveras igen? Måste inredningen bytas ut? Måste det byggas till? Har du kollat hur bostaden kan minska energin den använder? Tilläggsisolerat? Luftvärmepump? Köp o sälj secondhand om du kan för din bostad.

Låt saker användas länge. Kan du hyra ut del av bostaden? 4. Börsen Kapitalet - hur du investerar påverkar marknaden. Välj ftg som arbetar med förnybar energi. Det valet sänder en kraftig symbolisk signal till kapitalet om många gör det. Välj exempelvis alltid grön el i ditt elavtal. Varför inte flytta över dina PPM? https://www.klimatbytet.se/ 5. Butiken All övrig konsumtion. Varje svensk köper ex 14kg textilier varje år.

O slänger 8kg i soporna. Köp kläder som ögat inte tröttnar på. Köp o sälj kläder på secondhand. Upptäck HMs Sellpy om du inte redan gjort det. 2017 användes 215.000 ton plastförpackningar i Sverige. Välj alltid pappersförpackningar i affären för att påverka att tillverkarna agerar så att plastförpackningar fasas ut. Papper är oxå mkt vänare mot miljön än ex glas o aluminium som dessutom drar mer energi att tillverka.

O ta med dej påsar när du handlar. Även till frukten. Lösgodiset har påsar av papper. För några år sedan undrade jag varför inte fruktavdelningen har papperspåsar - det har de nu. Tänk till kring vad du köper. Behöver du en tröja till? Kan du köpa juicekoncentraten istället för den redan blandade på koncentrat? Det var B:ena. Dessa steg är oxå kloka att tänka efter: 1.

Minimera inköp: behöver jag verkligen detta? 2. Använd saker längre. Köp saker som håller för ögats slitage. Laga. Stå ut med skavanker. 3. Återanvändning. Kan jag använda det till något annat? Vill någon annan använda/köpa den? Både bytesekonomin samt secondhand ökar väldigt. 4. Återvinna mtrl. Lägg i rätt binge! 5. Återvinna som energi 6. Deponi På Klimatkontot.se får man en hint om hur ens fossila utsläpp ser ut.

Svala är ytterligare en spännande app. Vi kan alla bidra genom att förändra vårt B:eteende. Men jag gillar inte vissas kommentarer om att bara för att man försöker är man antingen en dryg miljömupp el så är man en svikare för mänskligheten för att man inte lever 100% förnybart. Detta svartvita vänder jag mej kraftfullt mot. Konsumenter ska bidra till omställningen efter sin förmåga.

Men vi har alla en skyldighet att försöka påverka organisationer o lagstiftning samt politik att fatta miljövänliga val. Vi ansvarar oxå för våra egna val. MTV VILKA SOM NU STYR SVERIGE HÄNGER SVERIGES OMSTÄLLNING TILL ETT FOSSILFRITT SVERIGE MKT MER PÅ DEJ O PÅ MEJ. PÅ ENSKILDA INDIVIDER TILLSAMMANS FIXAR VI DETTA. ❤️ PS: Hur miljövänlig är då jag? Jag gör så...

← Tillbaka till Miljö

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.