Miljö

Att gödsla skogen är så korkat så jag vet inte hur jag med ord kan beskriva hur korkat det är!

Publicerat: 14.02.2025
AI-Sammanfattning Gödsling av skog kan leda till allvarliga ekologiska, sociala och ekonomiska problem genom att förändra skogens sammansättning och minska den biologiska mångfalden. Det gynnar vissa trädarter på bekostnad av andra, vilket kan påverka både djurliv och människors möjlighet att vistas i skogen. Dessutom riskerar näringsämnen att läcka till vattendrag, vilket kan orsaka syrebrist och algblomning, samt att upprepad gödsling försämrar markens naturliga näringsbalans och ökar risken för skogsbränder.

Att gödsla skogen är så korkat så jag vet inte hur jag med ord kan beskriva hur korkat det är!

Men gör ett försök eftersom jag just nu går en universitetskurs om hållbart skogsbruk på Umeå universitet. Vi gick just igenom konsekvenserna av förra gången Sverige konstgödslade skogar.

Vi kan börja med att slå fast att gödsling av skog är riskfyllt. I specifika situationer, AVGRÄNSAT, där nyttan överväger riskerna så möjligtvis. Men vill vi verkligen skapa obalans i ekosystem? Gödsling leder till ekologiska, sociala o i förlängningen ekonomiska problem. Gödsling gynnar vissa trädarter på bekostnad av andra. Det förändrar skogens sammansättning o minskar den biologiska mångfalden, d.v.s. resiliencen förstörs. Även människors möjlighet till vistelse i skogen påverkas. Vem vill slå sej fram i sly när blåbären har lämnat?

Gödsel stannar där man vill o finner inte sin väg till bäckar, åar, floder o sjöar? Näringsämnen, särskilt kväve o fosfor, läcker till närliggande sjöar. Hej syrebrist o algblomning. Hej skador på vattenlevande djur o växter.

Vi fick oxå lära oss att upprepad gödsling förändrar markens naturliga näringsbalans o MINSKAR mängden organiskt material. Det gör jorden mer kompakt o ner går dess förmåga att binda vatten. Behöver träd vatten? Många skogsekosystem är dessutom naturligt näringsfattiga o har självklart arter anpassade till sådana förhållanden. Gödsling gynnar snabbväxande arter såsom även gräs o buskar. Mumma säger viltet. Mer sly o buskar kan kväva små plantor o förändra skogens naturliga föryngring. Dessutom frodas skogsbränder i sådana marker. Det kommer behövas mer folk som röjer i skogen. Vill det sej illa får invasiva arter fotfäste o sprider sej. Arbetskraft är inte gratis. När andra arter tar över de gödslade markerna trängs sällsynta eller redan hotade arter undan. Vill vi det?

Som lite grädde på moset; räcker inte värre barkborrsinvasioner (o andra virus, bakterier, svampar o skadedjur) i ett varmare klimat? Gödsling leder till att skogar blir ännu känsligare för skadedjur och sjukdomar. Varför? Gödsling gör att träd växer snabbare, o då får träd svagare ved o/el förändrad kemisk sammansättning. Gödsling påverkar mykorrhizasvampar, som har en väldigt viktig symbios med trädens rötter o hjälper dem att ta upp näring. Följden blir sämre rotsystem o minskad motståndskraft - skogar blir mer mottagliga för vissa sjukdomar o insektsangrepp.

När träd växer snabbare påverkar det självklart skogens mikroklimat. Det blir tätare skogar med mindre ljusinsläpp. Det påverkar undervegetationen o djurlivet. Träd som växer snabbt får ett svagare rotsystem. Vad händer då med stormars verkningar när inge tjäle finns i marken? En sak är säkert. Det blir ekonomiska förluster.

Absolut växer skog fortare om den gödslas. Men träd som växer snabbt får sämre vedstruktur. Det gör virket mindre hållbart o ibland t.o.m. oanvändbart inom byggsektorn, men även pappersindustrin för kartongtillverkning. Skogsägarna kommer få mer ved som är värd mindre. Gödsling är en dyr åtgärd o det är inte alls säkert att den ekonomiska vinsten i form av ökad virkesproduktion täcker kostnaderna.

Dessutom är syftet med gödslingen att få träd att växa snabbare för att binda mer koldioxid så Sverige slipper böter från EU. Bara det, gödsling kan ÖKA nedbrytningen av organiskt material i marken. Inser du följden? Koldioxid frigörs till luften istället för att lagras i jorden. Dessutom innebär produktionen av gödsel o spridningen av dem växthusgasutsläpp. Kvävet i gödslet kan omvandlas till lustgas. Är lustgas en växthusgas? Ja, en väldig kraftfull sådan. Ebba & co kan få mer koldioxidutsläpp istället för mindre!

Sen skrämmer mej följande. Gödsling av skog är en relativt ny metod om man betänker de 12.000 åren som gått sedan senaste istiden. Vi har slutat med gödsling av skog tidigare, varför börja igen? Det kan mycket väl finnas långsiktiga effekter på ekosystemet som vetenskapen ännu inte är helt införstådda med. Dessutom räcker inte allt ovan till att låta bli? Varför inte betala skogsägare för att inte avverka skog istället? Låta den stå o binda kol både i träden o i marken? Då klarar vi EU-målen.

På kursen har vi oxå lärt oss följande:

Om vi återgår till hur vi brukade de svenska skogarna 2015, skulle vi klara EUs klimatmål med råge. Det går galet mkt skog åt idag för att tillverka kartong. Tänk till så du köper produkter på ett sätt där emballage ej behövs. För vi gör kartonger av våra skogar när vi borde göra möbler o hus som binder kol i decennier o sekel. Kartonger blir snabbt till koldioxid i luften.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/politikerna-vill-godsla-skogen-trots-varning-fran-ledande-forskare

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-langt-ifran-att-klara-klimatmal-om-skogen-valdigt-langt-borta

← Tillbaka till Miljö

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.