Helvete. Helvete. Helvete. Helvete.

Helvete. Helvete. Helvete. Helvete.

1. Tre fjärdedelar av de tropiska skogarna drabbades av långvarig samtidig hetta och torka 2023–2024

En studie kombinerar satellitdata, återanalyser och väderstationer för perioden 2000–2024. Under El Niño 2023–2024 utsattes omkring 75 procent av världens tropiska skogar för i genomsnitt sex månader med samtidig extrem värme och torka.

I 24 klimatmodeller blir temperaturer som 2023–2024 mycket vanligare. I de flesta tropiska skogsregioner och scenarier med mindre kraftiga utsläppsminskningar än SSP1-2.6 når modellerna från omkring 2043 i praktiken årlig sannolikhet för sådana temperaturer. Liknande torka kan bli upp till nio gånger vanligare i Amazonas till 2100 i de två högsta utsläppsscenarierna. Nederbördsprojektionerna är dock betydligt osäkrare än temperaturprojektionerna.

Varsågod och läs själv.

https://doi.org/10.1029/2026EF008071

2. Bränder försvagarAmazonas kolsänka även genom ozon

Marknära ozon bildas när ämnen i brandrök reagerar i atmosfären. Ozonet kan tränga in genom bladens klyvöppningar och skada fotosyntesen.

En modellstudie för 1997–2024 uppskattar att den minskade kolinlagringen genom brandbildat ozon motsvarade omkring 24 procent av brändernas direkta koldioxidutsläpp, med ett intervall på 18–35 procent. Bränder kan alltså orsaka både direkta utsläpp och en indirekt försvagning av kvarvarande skogs kolupptag. Under södra Amazonas torrperiod var ozonskadan under torkår i modellen omkring 10–30 miljoner ton kol per månad större än under andra år.

Det finns få kontinuerliga ozonmätningar i Amazonas, och växternas ozonkänslighet är osäker. Men det bådar inte gott. Vi vet att brandutsläpp höjer ozonhalten, och ozon skadar fotosyntesen.

Varsågod och läs själv.

https://doi.org/10.1038/s43247-026-04047-0

3. Ytnära klorofyll minskar i Medelhavet

En analys av 27 års satellitdata, 1998–2024, finner en statistiskt säkerställd minskning av ytnära klorofyll-a i hela Medelhavet: cirka 0,0049 milligram per kubikmeter och årtionde. Samtidigt steg havsytans temperatur med omkring 0,32 °C per årtionde under 1982–2024.

Klorofyll används som indikator på växtplankton, men är inte ett direkt mått på vare sig total biomassa eller primärproduktion. En del av minskningen kan bero på att planktonceller innehåller mindre klorofyll vid starkt ljus. Studien stöder ändå bilden av ökad skiktning, svagare näringstillförsel till ytan och mindre intensiva blomningar.

Varsågod och läs själv.

https://doi.org/10.1029/2025JC023779

4. Renare luft kan blottlägga en klimatrisk som växthusgaserna förstärker

En studie baserad på flera observationsprodukter och stora modellensembler finner att minskade aerosolhalter bidrar till snabbare utveckling av plötslig torka genom högre temperatur och mer inkommande solstrålning. Aerosolernas samband med torkans utvecklingshastighet förstärktes i 69,2 procent av de analyserade regionerna. I aerosoldrivna framtidssimuleringar ökade arealen med förhöjd risk med 11,7 procent 2070–2099 jämfört med 1990–2019.

Det betyder inte att luftföroreningar bör behållas. Aerosoler orsakar stora hälso- och miljöskador (död!) och stannar kort tid i atmosfären. Resultatet visar i stället varför minskade aerosolutsläpp behöver kombineras med snabba minskningar av långlivade växthusgaser.

Varsågod och läs själv.

https://doi.org/10.1038/s41467-026-78230-4

Helvete. Helvete. Helvete. Helvete.