Växthuseffekten är inte problemet. Den är en förutsättning för liv.

Växthuseffekten är inte problemet. Den är en förutsättning för liv. Utan växthusgaser som vattenånga, koldioxid, metan och lustgas skulle jorden vara en frusen planet. De fångar upp värmestrålning och gör Tellus beboelig.

Problemet är att vi har förstärkt växthuseffekten genom att elda kol, olja och fossil gas i enorm skala. Då stannar mer värme kvar i klimatsystemet. Haven värms, isar smälter, havsnivån stiger och vädret blir mer extremt.

En varmare planet är inte bara ”lite skönare väder”. Det rubbar livets grundvillkor. Värmeböljor blir farligare. Torka och skyfall blir vanligare. Skogar stressas av hetta, bränder, skadeinsekter och vattenbrist. Korallrev bleknar. Arter pressas bort från sina livsmiljöer snabbare än de hinner anpassa sig. Matproduktion, dricksvatten, hälsa, ekosystem och samhällens säkerhet påverkas.

Det är därför de fossila utsläppen måste minska mycket snabbt. Koldioxid är en väldigt beständig gas. Ju mer vi värmer planeten, desto större blir risken att naturens egna kolsänkor försvagas. Hav tar upp koldioxid sämre när de blir varmare. Skogar och marker kan vid torka, bränder och nedbrytning släppa tillbaka kol som tidigare varit bundet. Tinande permafrost kan dessutom frigöra både koldioxid och metan.

Då hjälper naturen oss mindre och uppvärmningen blir ännu svårare att bromsa.

Sveriges utsläpp finns framför allt i transporter, industrin, jordbruket samt markanvändningen och skogen. Transporterna är fortfarande starkt beroende av fossila bränslen. Industrin släpper ut både från bränslen och processer. Jordbruket ger utsläpp av metan och lustgas. Skogen och marken är avgörande eftersom de både kan binda och släppa ut kol.

Globalt är läget ännu tydligare: drygt 80 procent av världens energianvändning är fortfarande fossil. Det är därför omställningen inte kan vänta. Varje år med höga utsläpp gör jobbet svårare, dyrare och betydligt farligare för allt levande.

Några källor att börja med.

NASA beskriver växthuseffekten och klimatförändringarnas effekter, bland annat havsnivåhöjning, extremväder, värme, havsförsurning och påverkan på ekosystem.

https://science.nasa.gov/climate-change/effects/?utm

IPCC:s sjätte syntesrapport sammanfattar hur uppvärmningen redan orsakar omfattande påverkan på ekosystem, människor, hav, vatten, livsmedelssystem och extremväder.

https://www.ipcc.ch/report/ar6/syr/downloads/report/IPCC_AR6_SYR_SPM.pdf?

Naturvårdsverket redovisar Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser samt sektorer som industri, transporter, jordbruk och markanvändning/skogsbruk.

https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/

IEA anger att fossila bränslen stod för omkring 80 procent av den globala energiefterfrågan 2023.

iea.org