Det här är ingen skola i första hand.

Det här är ingen skola i första hand.

Framförallt är det en kapitalpress.

Läs Cedergrenskas egna ord i delårsrapporten. Inte mina. Deras. En skolas val av ordförande.

De skriver om ökade intäkter, förbättrat rörelseresultat, stärkt marginal, högre intjäning, effektiviseringspaket, systematiskt kostnadsfokus, realiserade synergier, förvärv och stärkt intjäningsförmåga. Under januari–mars 2026 ökade intäkterna till 413 miljoner kronor och rörelseresultatet, EBITA, blev 33,8 miljoner kronor. För juli–mars redovisar koncernen intäkter på 1 180,3 miljoner kronor och ett EBITA-resultat på 94,4 miljoner kronor.

Det är alltså skolpeng. Våra skattepengar. Pengar som är avsedda för undervisning, lärare, elevhälsa, specialpedagogik, skolbibliotek, trygghet, läromedel och stöd till barn som behöver mer.

När Cedergrenska själva beskriver framgången handlar det inte i första hand om hur utbildningsuppdraget har blivit bättre. Det handlar om att lönsamheten stärkts. De skriver att den förbättrade lönsamheten i hög grad är strukturell, att förvärv har högre marginal än koncernens historiska genomsnitt och att en ökning av skolpengen bidragit positivt till marginal och intjäning.

Läs det igen.

Ökad skolpeng bidrar positivt till marginal och intjäning.

Alltså: när kommunerna betalar mer per elev, då blir det inte bara mer resurser till skolan. Det blir också bättre marginal i koncernen. Och jag undrar: eleverna. De verkar mest vara sättet att nå vinsten. Elever är mer på skolan för att generera vinst än att lära sig att döma av VDns ord.

Sedan kommer snudd på kronan på verket: bolaget ser tydliga effekter av effektiviseringspaketet från 2023/24, där ett mer systematiskt kostnadsfokus har etablerats i organisationen. Tillsammans med synergier från förvärv stärker detta koncernens samlade intjäningsförmåga.

Systematiskt kostnadsfokus.

I en skola.

Vad betyder det i verkligheten? Lägre personalkostnader? Större grupper? Mindre stöd? Snålare organisation? Färre vuxna kring eleverna? Mindre luft i systemet? Mer standardisering? Mer centralisering? Mer press på rektorer, lärare och elevhälsa?

För i skolan är “kostnader” inte abstrakta poster i ett excelark. Kostnader är alltsom oftast människor. Lärare. Specialpedagoger. Kuratorer. Skolsköterskor. Elevassistenter. Läromedel. Lokaler. Tid. Trygghet. Vuxennärvaro.

Och “synergier” låter alltid så fint i en rapport. Men i verkligheten betyder det ofta att verksamheter ska pressas ihop, samordnas, effektiviseras och skalas. Färre funktioner ska bära mer. Mer ska göras billigare. Skolan blir koncernmaskin.

Detta är exakt problemet med vinstdrivande friskolor.

De talar som kapitalbolag eftersom de fungerar som kapitalbolag. De växer genom förvärv. De jämför marginaler. De pratar intjäningsförmåga. De använder skolpengen som intäktsbas. De omvandlar offentlig finansiering till koncernresultat.

Och samtidigt ska vi låtsas att detta bara handlar om “valfrihet”.

Nej.

Valfrihet är inte problemet. Pedagogisk mångfald är inte problemet. Idéburna skolor är inte problemet. Problemet är att Sverige har byggt ett skolsystem där offentliga pengar till barns utbildning kan bli affärsmodell, marginaljakt och utdelningsbar vinst.

Det är absurt.

Barn är inte intäktsbärare. Lärare är inte kostnadsposter. Skolpeng är inte riskkapital. Och utbildning är inte en marknad där koncerner ska pressa fram “intjäningsförmåga” ur klassrum.

Varje krona som betalas ut för ett barns utbildning ska användas till det barnets utbildning. Den ska inte försvinna in i koncernspråk om EBITA, marginalförbättringar, förvärvssynergier och systematiskt kostnadsfokus.

Det här är vad friskoledebatten handlar om.

Inte om rätten att välja skola. Inte om enskilda lärare som gör ett fantastiskt jobb. Inte om elever som trivs. Utan om ett system där skattefinansierad skola kan drivas som finansiell tillväxtmaskin.

Svensk skola ska bygga kunskap, jämlikhet, bildning och demokrati.

Inte utgöra en koncerners intjäningsförmåga.

https://www.cedergrenska.se/pressmeddelanden/cedergrenska-ab-publicerar-delarsrapport-januari-mars-2026/