Stort tack till Fakta och Vetenskap för två diagram och två tabeller.

Stort tack till Fakta och Vetenskap för två diagram och två tabeller. Jag kollar inte datan längre som sidan baserar inläggen på. De har varit korrekta varje gång jag kontrollerat dem tidigare.

Påståendet som ofta basuneras ut är att vindkraften inte tjänar pengar när det blåser mycket och elpriset är lågt, men inte heller när elpriset är högt eftersom det då är vindstilla. Det håller överhuvudtaget inte när man tittar på faktiska data från SE3 under 2025. Så var det med det.

Om man jämför de 200 timmarna med lägst spotpris med de 200 timmarna med högst spotpris i elområde SE3 under 2025, vad ser man då? För att göra jämförelsen begriplig utgås från att både vindkraft och kärnkraft får betalt enligt spotpris. Det är förstås en förenkling, eftersom båda kraftslagen också säljer delar av sin produktion via PPA-avtal, terminskontrakt och andra fasta upplägg. Men som jämförelse av hur de påverkas när spotpriset är extremt lågt eller extremt högt fungerar det ändå väl.

Under de 200 timmar då spotpriset var som lägst låg priset mellan minus 0,27 öre och minus 27 öre per kWh, med ett genomsnitt på minus 4,3 öre per kWh. Under dessa timmar producerade kärnkraften 1 008 GWh och fick i snitt minus 4,2 öre per kWh. Det motsvarar ett minus på 42,1 miljoner kronor. Vindkraften producerade under samma timmar 296 GWh och fick i snitt minus 3,4 öre per kWh, vilket motsvarar ett minus på 10 miljoner kronor.

Det betyder två saker.

För det första är det kärnkraften, inte vindkraften, som förlorar mest pengar när elpriserna blir negativa.

För det andra får kärnkraften till och med sämre betalt per producerad kWh än vindkraften under dessa timmar. En viktig förklaring är att många vindkraftverk kan regleras ned eller stängas av när priserna blir negativa, medan kärnkraften är betydligt trögare att anpassa.

Under de 200 timmar då spotpriset var som högst låg priset mellan 168 öre och 448 öre per kWh, med ett genomsnitt på 216,5 öre per kWh. Då producerade kärnkraften 1.110 GWh och fick i snitt 215,8 öre per kWh, vilket gav 2.395 miljoner kronor i intäkt. Vindkraften producerade samtidigt 119 GWh och fick i snitt 210,6 öre per kWh, vilket gav 250 miljoner kronor.

Skillnaden i ersättning per kWh mellan kärnkraft och vindkraft under de dyraste timmarna var alltså mycket liten. Vindkraften fick 210,6 öre per kWh mot kärnkraftens 215,8 öre. Det innebär att vindkraften fick 97,6 procent av kärnkraftens ersättning per kWh under årets dyraste timmar i SE3.

Påståendet att vindkraften inte tjänar något när priserna är höga stämmer alltså inte heller.

I SE3 under 2025 var det inte vindkraften som tog den största smällen vid minuspriser. Det var kärnkraften. Och när priserna var som högst fick vindkraften nästan samma betalt per kWh som kärnkraften för den el som faktiskt producerades.

Att en del vindkraft i norra Sverige i dag har svag lönsamhet är en annan fråga. Där handlar problemet framför allt om mycket låga spotpriser i SE1 och SE2, till följd av produktionsöverskott och begränsad överföringskapacitet. Det säger inte att vindkraften som teknik är dålig. Det säger att marknaden ger låga priser där det finns överskott och otillräcklig möjlighet att flytta elen dit den behövs.

Det blir därför bakvänt att använda kärnkraftens egna förluster vid minuspriser som ett argument mot vindkraft. Den rimliga slutsatsen är i stället att vi behöver ett smartare elsystem. Starkare elnät. Mer lagring. Mer efterfrågeflexibilitet. Mer lokal användning av överskott. Mer frekvenshållning. Mer korttidslagring. Mer styrning. Kort sagt vi behöver ett system med många komponenter.

Sverige är dessutom starkt sammankopplat med omvärlden. Det betyder att prisvolatilitet inte försvinner bara för att vi bygger mer kärnkraft. Därför behöver energidebatten bli mindre tribal och mer systemorienterad. Vi har varken råd eller tidcatt fastna i ett lägerkrig mellan olika fossilfria kraftslag.

Ska vi klara klimatomställningen och samtidigt bygga ett robust energisystem måste vi bejaka all fossilfri elproduktion som fungerar, och samtidigt bygga ut det som får helheten att fungera: elnät, lagring, flexibilitet, smart styrning och stödtjänster.

Ett konkret steg vore att öka stödet till batterilagring för alla solelsproducenter, inte bara hushåll. Om mer solel lagrades till kväll och natt i stället för att pressas ut samtidigt mitt på dagen skulle det minska överskott, minska prispressen och stärka hela systemet.

Jag önskar verkligen att vi kunde lämna den polarisering som präglar energidebatten i dag. Det fossilfria energisystemet byggs inte genom att motarbeta ett kraftslag för att gynna ett annat. Det byggs genom att få helheten att fungera.