De som köper droger är okej med skjutningarna.

De som köper droger är okej med skjutningarna. Måns är okej med att tre mellan 15-20 år är skjutna till döds i en frisörsalong Uppsala. Sluta göda den svarta marknaden. I klarspråk: Sluta köpa olagliga produkter. Sluta göda den våldsamma ekonomin. Sluta spela dum. De som köper narkotika, hembränt eller smuggelcigaretter – de är medskyldig. De finansierar den organiserade brottslighet som skjuter ihjäl unga människor på våra gator.

De tror att att de bara “fixar lite till helgen” inte påverkar, men varje krona de lägger går till samma maskineri som rekryterar barn, hotar vittnen, smugglar vapen och mördar tonåringar. Det är blodspengar de köper narkotika för. Det som händer i Sverige nu är inget isolerat förortsfenomen till storstäder. Skjutningar sker i småstäder, i villakvarter, på restauranger, i frisörsalonger och på gator och torg. Det är inte längre “någon annans problem”.

De ihjälskjutna i Uppsala var tonåringar, 15 till 20 år gamla. Döda. Bakom allt dödande finns pengar. Hat och heder gör det än värre, men det är pengarna som är roten. Och pengarna kommer från de som använder skiten. Så länge det finns efterfrågan, kommer marknaden leva vidare. Så länge svenskar fortsätter köpa, kommer människor fortsätta dö. Av kulor. Av överdoser. Jag ser det här på nära håll.

Jag sitter i individutskottet i Växjö kommun och ser vad missbruk gör med missbrukare. Med deras barn. Hur missbruket förstör liv. Narkotika ödelägger liv. Missbruk förstör barndomar. Det krossar trygghet, framtidstro och relationer. Och de som fortsätter köpa – de göder det giftet. De säger i praktiken: ”Det är okej.” Statistiken ljuger inte. Brå, Socialstyrelsen, Polisen och forskare visar alla samma sak: gängens ekonomi bygger på olaglig handel. Varje pund hasch, varje lina kokain, varje stock smuggelcigg är en kugge i ett system av hot, utpressning, barnsoldater och mord.

Ett ekosystem av lidande. Och de som köper är en del av det. Utan deras köp försvinner marknaden och med det skjutningarna. Kriminella har också tagit sig in i välfärden. Välj bort de privata alternativen om du kan kan. Det är där de gömmer sig. I oreglerade strukturer där pengar kan tvättas och mutor kan betala vägen in. Samhället måste vakna. Vi tillåter att barn värvas, att skolor infiltreras, att bostadsområden tas över.

Myndigheter arbetar i stuprör. Insatser sätts in för sent. Vi pratar inte om bostadstrångboddhet, om machokultur, om ekonomisk desperation. Vi har tystnad där vi borde ha handling. Att inte bostadsbidragen indexeras förstår inte jag. Barn måste få plats att växa, plugga och vara i fred i sitt eget hem. Redan trångbodda har länge fått flytta till ännu mindre lägenheter för att få ihop ekonomin. Tänk om de i det läget erbjuds 20.000kr i månaden för att förvara knark.

Knark som gängen sen tjänar miljoner på. Vi behöver ett systemskifte. Skola, socialtjänst, polis och rättsväsende måste samarbeta – på riktigt. Sekretess får inte stå i vägen när ett barn är i fara. Insatser måste sättas in redan vid första varningssignalen. Vi behöver fler vuxna som bryr sig. Fler närvarande vuxna. Det är inte bara poliser vi behöver – det är en hel by. It takes a village to raise a child.

Och varje individ har ett ansvar. Sluta köpa olagliga produkter. Sluta göda den våldsamma ekonomin. Sluta spela dum. Jag vädjar till dig som medmänniska: Prata med dina barn. Prata med andras ungar. Prata med vänner, bekanta och arbetskamrater. Fråga var saker kommer ifrån. Fråga varför tjänsten var så billig. Våga vara obekväm. Det är jag. Det gäller det samhälle vi lämnar efter oss. Jag vill skaoa ett samhälle där det är viktigare att ta ansvar – än att få ett rus på narkotika.