Klimat

Så har då en motsvarighet till Foxnews startat i Sverige.

AI-Sammanfattning En ny tv-kanal i Sverige, ledd av Henrik Jönsson, kritiseras för att vara starkt högervriden och sakna insyn i sin finansiering och redaktionella riktlinjer. Samtidigt framhävs att svensk public service, såsom SVT och SR, är underkastad strikta lagar och regler som säkerställer opartiskhet och mångfald, vilket gör den mer transparent och ansvarsfull. Forskning från Göteborgs universitet visar att public service-nyheter är opartiska och bidrar till att öka medborgarnas informationsnivå.

Så har då en motsvarighet till Foxnews startat i Sverige. Av en man som vinklar verkligheten så hårt att det inte längre är verkligheten som beskrivs. Och än mer knasigt blir det när man tänker efter vilka det är som jublar. Det är människor som upprört säger att “public service är vänsterpropaganda”. Nu litar de blint på en hårt högervriden tv-kanal där man inte ens vet vem som betalar notan.

Vi vet alltså mer om vem som sitter i granskningsnämnden än om vem som drar i trådarna bakom denna “alternativa” kanal. Ändå tycket obildade landsmän att Henrik Jönssons kanal är “mer objektivt”. Det är helt bakvänt. Sov de i skolan? Public service är extremt genomlyst. Jönssons kalan lär vara helt fri från insyn. Svensk public service (SVT, SR, UR) styrs av lag, sändningstillstånd och en hel uppsättning regler om opartiskhet, saklighet, mångfald och balans.

Bryter de mot reglerna kan de fällas i Granskningsnämnden, deras uppdrag utvärderas regelbundet, och hela konstruktionen debatteras öppet i riksdagen. Den där hårt högervridna kanalen med hemlig finansiär har… ingenting av det. Ingen tydlig insyn i finansiering, inga lagstadgade krav på opartiskhet, ingen programplikt att ge plats åt olika röster, inget demokratiskt beslutat uppdrag. Bara ett varumärke, en dold finansiär och väldigt högljudda åsikter. Att då påstå att den skulle vara mer “objektiv” än ett system som nagelfars av forskare, politiker, myndigheter och publiken, det kräver ganska mycket ideologiska skygglappar.

Forskningen visar att Public service är opartiskt och att den samtidigt gör människor bättre informerade. En forskningsöversikt från Göteborgs universitet 2022, där man gått igenom 19 svenska och internationella studier, hittar inget stöd för idén att svenska public service-nyheter skulle vara partiska. Tvärtom: forskarna drar slutsatsen att public service nyhetsutbud är opartiskt och att det bidrar till att göra medborgarna mer informerade. Med andra ord: att titta på public service hänger ihop med bättre kunskaper om politik och samhälle, medan samma kunskapseffekt inte syns för kommersiella tv-nyheter.

Det är ganska långt ifrån den populära myten om “hjärntvättade” SVT-tittare. Om något är det mer rimligt att säga att public service är en av de viktigaste motvikterna mot desinformation, filterbubblor och ren propaganda. När man tittar på vad svenskar faktiskt tycker om olika medier blir skillnaden ännu tydligare. År efter år hamnar SVT och Sveriges Radio i absoluta förtroendetoppen och inte bara jämfört med andra medier, utan också jämfört med centrala samhällsinstitutioner som riksdag, regering och universitet.

Medieakademins Förtroendebarometer visar samma sak: public service-bolagen ligger stabilt högst av alla medieföretag. SOM-institutets analyser visar dessutom att även personer långt till höger använder SVT:s nyheter i lika hög grad som personer till vänster – trots att förtroendet politiserats i debatten. Samtidigt finns starkt stöd för att skydda public service-oberoendet, till och med i grundlagen. Opinionsmätningarna säger att befolkningen i stort vill ha mer skydd för public service, inte mindre.

Sen till det eviga tjatet om att ”Journalister röstar vänster”. Ja, forskning från JMG/Göteborgs universitet visar att svenska journalister som grupp tenderar att luta lite åt vänster på höger–vänster-skalan och mer åt GAL (grön, alternativ, liberal) än befolkningen i genomsnitt. Men samma forskare – som Kent Asp och Jesper Strömbäck – påpekar också två saker: 1. Journalister är starkt professionellt styrda. Nyhetsurval, vinklar och publicering formas av nyhetskriterier, arbetsrutiner, redaktionella beslut och etiska regler – inte av en reporters privata partival.

2. Det finns inga robusta belägg för att vänsterlutande partisympatier slår igenom som systematisk partiskhet i nyhetsinnehållet. Forskningen som gått igenom just public service-nyheter hittar helt enkelt inte den “massiva vänstervridning” som ofta påstås i debatten. Att många journalister röstar på partier till vänster om mitten kan därför tolkas på ett helt annat sätt än konspirationsnivån “de använder SVT för att hjärntvätta folket”: Journalister är generellt välutbildade, har hög allmänbildning och följer politik, forskning och samhällsfrågor på heltid.

JMG:s stora journalistundersökningar beskriver kåren som en grupp med hög utbildningsnivå och starkt samhällsintresse. Människor som dagligen bevakar ojämlikhet, klimat, välfärd, arbetsvillkor och demokrati tenderar rimligen att i större utsträckning dras till partier som prioriterar just dessa frågor. Det säger kanske mer om hur verkligheten ser ut än om någon dold “plan” i nyhetsstudion. Så att “journalister röstar ofta vänster” är i sig inget bevis för att public service-nyheter är vänstervridna – men det säger en del om vilken verklighet de befinner sig i, vilka samhällsproblem de ser på nära håll, och vilket värde de sätter på frågor som demokrati, mänskliga rättigheter och kunskap.

Att människor upplever en högeraktivistisk kanal som “rakare” och “ärligare” handlar ofta inte om att den är mer objektiv, utan om att den bekräftar deras redan existerande världsbild. Och den är felaktig. Public service har i uppdrag att ge många perspektiv, granska alla makthavare och väga in fakta som ibland skaver mot tittarens ideologi. Det kan kännas obekvämt. Den högervridna kanalen behöver bara bekräfta publikens ilska, misstänkliggöra motståndare och göda känslan av att “vi” är offer för “dem”.

Det känns tydligt och “klarspråkigt” – men det är raka motsatsen till journalistisk balans. Sveriges problem är inte public service. Vårt problemet är många svenskars syn på fakta eftersom de på fullt allvar tycker att en hemligt finansierad propagandakanal är mer “objektiv” än ett hårt reglerat och genomlyst public service-system som: • har högst förtroende av alla medier i landet, • enligt forskningen ger opartiska nyheter och bättre informerade medborgare, • och där journalistiken präglas av professionella normer snarare än privat partival, …då är inte problemet SVT eller SR.

Problemet är en politiserad syn på fakta, där allt som inte följer den egna berättelsen stämplas som “partiskt”, och allt som smeker ideologin medhårs kallas “sanning”. Själv är jag stolt woke och pk. Så lite läsning om vad dessa ord står för och varför normalt funtade människor ör både woke och pk. Ordet "woke" har sina rötter i afroamerikansk slang o betyder, bokstavligt talat, att vara "vaken”.

Det handlade ursprungligen om att uppmärksamma sociala orättvisor - särskilt kopplat till rasism – o ta ställning mot dem. Med andra ord: jämlikhet o rättvisa. Detta är två ord som tydligen är oerhört provocerande för vissa. Precis som "PK" (politiskt korrekt) var. "Woke" har förvandlats till ett skällsord för de som verkar tycka att anständighet o medmänsklighet är för mycket att begära. För mej är att vara woke inget annat än att vara en anständig människa med hjärna o hjärta.

När någon kallade mej PK förr i tiden, brukade jag fråga: "Vad betyder PK?" Svaret? "Politiskt korrekt," och med det tog det stopp. De visste inte ens vad de beskyllde mej för! Exakt samma sak gäller nu för "woke." Arga män slänger sig med ordet utan att ens förstå vad det betyder. Det är som om deras största rädsla är att framstå som... snälla, rimliga, empatiska o solidariska.

Jag tycker innerligt synd om deras barn. Tänk att socialiseras in i en sån förfärlig världsbild. Om nu de anti-anständighetsmännen lyckas få en kvinna. Det är tydligt att de politiska preferenserna skiljer sej åt. Om bara högutbildade kvinnor fått rösta hade inte SD kommit in i Riksdagen. Om bara lågutbildade män hade röstat hade SD varit största parti. Det här är faktiskt en fråga om bildning.

Om folk tog sig tid att läsa o tänka konstruktivt samt kritiskt själva istället för att svepas med av nätets algoritmer, skulle vi slippa den här trötta parodin där det mest upprörande du kan vara är någon som bryr sig om andra människor. Mina medmänniskor förvandlas till ekokammare för ignorans, o vi som är belästa o medmänskliga får skällsorden "woke" eller "PK".

Vi anständiga, logiska, bildade etc är tydligen de verkliga skurkarna. Vilken dingding värld vi lever i. PS: första bilden är året AI-bild. Den i mitten är den jag bad chat använda men byta ut till en beige tröja där det står stolt woke pk-företrädare. Den tredje är samma bild från förra året med samma bild att utgå från. Asp, K. (2012). Svensk politik och medier: En översikt av MedieSverige.

Göteborgs universitet, SOM-institutet. Asp, K., & Bjerling, J. (2014). Mediers partiskhet: En genomgång av forskning om journalistikens politiska lutning. JMG, Göteborgs universitet. Dimitrova, D. V., Shehata, A., Strömbäck, J., & Nord, L. (2014). The effects of digital media on political knowledge and participation in election campaigns: Evidence from panel data. Communication Research, 41(1), 95–118. Medieakademin. (2024). Förtroendebarometern 2024. Medieakademin. https://medieakademin.se/ Nord, L., & von Krogh, T. (2023). Public service i det digitala medielandskapet. Göteborgs universitet, JMG. Shehata, A., & Strömbäck, J.

(2021). Not (yet) a matter of polarization: Public service media and political selective exposure. International Journal of Public Opinion Research, 33(3), 563–582. SOM-institutet. (2023). Svenska trender 1986–2023. Göteborgs universitet. Strömbäck, J. (2017). Makt, medier och samhälle. Studentlitteratur. Strömbäck, J., & van Aelst, P. (2010). Media and political agenda-setting: Effects during an election campaign. Media, Culture & Society, 32(7), 922–940. Weibull, L., & Wadbring, I. (2020). Medierna och demokratin. Studentlitteratur.

← Tillbaka till Klimat

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.