I en tid då allt fler människor medvetet väljer bort flyget för att minska sin…

I en tid då allt fler människor medvetet väljer bort flyget för att minska sin klimatpåverkan Tidöligan med att uppmana myndigheter och företag att använda inrikesflyget mer till jobbresor. Detta trots att den klimatvetenskap som ligger till grund för Parisavtalet visar att vi måste dra ner på alla klimatpåverkande utsläpp, självklart inklusive dem från flyget, om vi ska lyckas nå målen om netto-noll utsläpp runt år 2050.

Att välja bort flyget när det finns andra realistiska alternativ är inte bara rationellt utan också nödvändigt. Flyget är ett av de mest klimatintensiva transportsätten: globalt står flyget för omkring 2 procent av alla människans koldioxidutsläpp, men denna andel blir betydligt större när utsläppens effekt på hög höjd räknas in. Därför har många i dag en enkel inställning: om du kan ta tåget, köra miljövänligare eller ha ett möte digitalt, så ska du göra det.

Det är självklart. Varje gång en resa med tåg ersätter en kort flygning minskar vi utsläppen drastiskt. Dvs vi minskar trycket på klimatet och skickar en tydlig signal om att vi tar klimatmålen på allvar. Att myndigheter i dag uppmanas att aktivt främja mer flygande är därför djupt motsägelsefullt. Det signalerar att tillgängligheten för flyget skulle vara viktigare än klimatet. Det är verkligheten precis tvärtom vad vi borde göra.

Förutom koldioxid släpper flygplan också ut kväveoxider, vattenånga och partiklar, som tillsammans förstärker klimatpåverkan ytterligare. Det gäller särskilt vid höga flyghöjder. Det betyder inte att flyg alltid ska förbjudas. Ibland finns det verkliga logistiska skäl, exempelvis för sjukvårdstransporter, vissa affärsresor eller då inget annat transportslag fungerar. Men det bör vara undantaget, inte regeln. Och där det går att resa med tåg eller buss eller bilmtill rimlig tid och pris, ska dessa alternativ vara förstahandsvalet.

Om flyg ändå är nödvändigt är det rimligt att välja det minst klimatpåverkande alternativet som finns, exempelvis propellerplan på korta sträckor i stället för jetflyg. Det minskar energiintensiteten och därmed utsläppen jämfört med större jets. Och biobränsle. Men sådana val bör vara baserade på klimatpraxis och behov, inte på politiska maktspel som säger åt människor att flyga mer. Att Tidölaget nu vill vända trenden att fler och fler väljer bort flyget är inte bara en felriktad prioritering, det är en direkt motsättning till klimatpolitiken.

Svenskarna har på eget initiativ valt bort flyget där tåget fungerar; detta borde uppmuntras, inte motarbetas.Tidöligan ger långfingret till vetenskapen. I en verklig klimatkris måste klimat och miljö väga tyngre än att hålla uppe flygindustrins trafiknivåer. Att upprätthålla regional flygplatsinfrastruktur i norr är en fråga om samhällsplanering och service, men det får aldrig ske genom att underskattar miljöskadorna från flygtrafik eller genom att styra offentliga anställda att flyga mer i söder.

Klimatsmart politik innebär att prioritera de transportslag som har lägst klimatpåverkan, uppmuntra digitala möten när det är möjligt och använda flyget bara när det verkligen behövs. Att uppmana till mer flyg som Tidöligan gör är direkt skvätt galet mitt i en klimatkris. Har ministern fått hål i huvudet där hjärncellerna runnit ut? Två är kvar och de grälar tydligen istället för att samarbeta!

Naturvårdsverket. (2023). Transporter och klimatpåverkan. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/transportsektorn/ Naturvårdsverket. (2022). Flygets klimatpåverkan. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/flygets-klimatpaverkan/ IPCC. (2023). AR6 Synthesis Report: Climate Change 2023. Intergovernmental Panel on Climate Change. https://www.ipcc.ch/report/ar6/syr/ European Environment Agency. (2023). Greenhouse gas emissions from transport in Europe. EEA. https://www.eea.europa.eu/en/topics/in-depth/transport-and-environment ICAO. (2019). Environmental Report 2019: Aviation and Environment. International Civil Aviation Organization. https://www.icao.int/environmental-protection/Pages/envreport19.aspx Lee, D.

S., Fahey, D. W., Skowron, A., Allen, M. R., Burkhardt, U., Chen, Q., … Wilcox, L. J. (2021). The contribution of global aviation to anthropogenic climate forcing for 2000 to 2018. Atmospheric Environment, 244, 117834. https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2020.117834 Åkerman, J. (2011). The role of high-speed rail in mitigating climate change – The Swedish case Europabanan from Stockholm to Gothenburg. Energy Policy, 39(11), 7154–7162. https://doi.org/10.1016/j.enpol.2011.03.049 Trafikverket. (2023). Klimatpåverkan från persontransporter. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/planera-och-utreda/klimat/ Naturskyddsföreningen. (2022). Flygets påverkan på klimatet.

https://www.naturskyddsforeningen.se/fakta-om-miljo/klimat/flygets-klimatpaverkan/ Statens energimyndighet. (2023). Energi och transporter. Energimyndigheten. https://www.energimyndigheten.se/energisystem/transporter/ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ministerns-uppmaning-valj-inte-bort-flyget-pa-jobbresan