Klimat

Att bygga ny kärnkraft är i dag väldigt svårt att försvara både ekonomiskt och i ett omställningsperspektiv.

AI-Sammanfattning Att bygga ny kärnkraft är ekonomiskt och tidsmässigt utmanande, med långa planerings- och byggtider som ofta sträcker sig över 10–15 år. Kostnaderna för kärnkraft är höga och projekt kräver statliga garantier, vilket tyder på att marknaden inte stödjer tekniken utan stöd. I kontrast har kostnaderna för förnybar energi som vind och sol minskat kraftigt, vilket gör dem mer attraktiva ur ett omställningsperspektiv, särskilt när snabba utsläppsminskningar är nödvändiga.

Att bygga ny kärnkraft är i dag väldigt svårt att försvara både ekonomiskt och i ett omställningsperspektiv. Det handlar inte om ideologi utan om tid, risk och alternativkostnader. Ny kärnkraft tar lång tid att planera, tillståndspröva och bygga. Även optimistiska scenarier landar ofta på 10–15 år från beslut till drift. Inte ens Kina som är det land där det byggs mest kärnkraft bygger inom tid och på budget. Även där blir det dyrare än tänkt och tar längre tid. Och i väst drar kärnkraftsbyggena iväg i både tid och i pengar. Under samma period som det tar att bygga kärnkraft ska utsläppen ner snabbt. Klimatfysiken bryr sig inte om teknikpreferenser utan om kumulativa utsläpp, och varje försenat år låser in fossil användning längre än nödvändigt.

Ekonomiskt präglas ny kärnkraft av mycket höga kapitalkostnader och stor finansiell risk. Projekt kräver statliga kreditgarantier, prisgolv eller andra former av risköverföring till skattebetalare och elkunder. Det är ett övertydligt tecken på att marknaden inte bär tekniken på egna meriter. Samtidigt har kostnaderna för vind, sol, lagring och flexibilitetslösningar fallit kraftigt och fortsätter ner genom lärkurvor och skalfördelar. När kapital är begränsat blir alternativkostnaden central. Varje krona som binds upp i ett långsamt och riskfyllt projekt är en krona mindre till åtgärder som ger snabb utsläppsminskning och mer energi per investerad krona här och nu.

Systemperspektivet är lika viktigt. Omställningen handlar inte bara om kilowattimmar utan om effekt, flexibilitet och nät. Elektrifieringen kräver ett robust system med snabb utbyggnad, regional balans och styrbar efterfrågan. Storskalig ny kärnkraft är trög att skala och svår att anpassa till snabbt förändrade behov. Samtidigt kan en portfölj av förnybart, lagring, efterfrågeflexibilitet, effektivisering och nätinvesteringar byggas modulärt, stegvis och med korta ledtider. Det minskar systemrisk och gör att man kan justera kursen när teknik och efterfrågan utvecklas. Det är rätt korkat att Sverige ska vara bland de första att bygga SMR. Något oprövat. Vi har möjlighet att vänta med att bygga kärnkraft tills vi vet vilka SMR-modeller som blir de ledande.

Det finns också en realoptionslogik. I en tid av snabb teknikutveckling inom lagring, vätgas, digital styrning etc är det dyrt att låsa fast sig i stora, irreversibla investeringar med osäker leverans. Att prioritera snabba, skalbara lösningar nu och behålla handlingsfrihet framåt är rationellt när både kostnader och teknik förändras snabbt.

För omställningen är tempot avgörande. De kommande 5–10 åren avgör om utsläppskurvan viker ned i tid. Då väger lösningar som kan byggas snabbt, spridas brett och ge omedelbar effekt tyngre än sådant som eventuellt levererar långt senare. Ny kärnkraft kan möjligen bidra på mycket lång sikt, men som huvudstrategi i närtid är den varken kostnadseffektiv eller tillräckligt snabb för att bära omställningen. Det är därför svårt att motivera stora satsningar där, när billigare, snabbare och mer flexibla alternativ redan finns och kan skalas nu.

Agora Energiewende. (2021). Making the Most of Offshore Wind. Agora Energiewende.

BloombergNEF. (2023). Energy Transition Investment Trends 2023. BloombergNEF.

Blyth, W., Yang, M., & Bradley, R. (2007). Climate policy and investment risk. Energy Policy, 35(11), 5766–5773.

Dixit, A. K., & Pindyck, R. S. (1994). Investment under Uncertainty. Princeton University Press.

Grubler, A. (2010). The costs of the French nuclear scale-up. Energy Policy, 38(9), 5174–5188.

Hausfather, Z., & Peters, G. P. (2020). Emissions – the ‘business as usual’ story is misleading. Nature, 577, 618–620.

Helm, D. (2017). Burn Out: The Endgame for Fossil Fuels. Yale University Press.

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2022). AR6 Working Group III: Mitigation of Climate Change. IPCC.

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2023). AR6 Synthesis Report. IPCC.

International Energy Agency. (2020). Projected Costs of Generating Electricity 2020. IEA/NEA.

International Energy Agency. (2022). Nuclear Power and Secure Energy Transitions. IEA.

International Energy Agency. (2022). World Energy Investment 2022. IEA.

International Energy Agency. (2023). Electricity Grids and Secure Energy Transitions. IEA.

International Energy Agency. (2023). World Energy Outlook 2023. IEA.

International Renewable Energy Agency. (2021). Renewable Power Generation Costs in 2020. IRENA.

International Renewable Energy Agency. (2022). World Energy Transitions Outlook. IRENA.

International Renewable Energy Agency. (2023). Renewable Power Generation Costs in 2022. IRENA.

Jenkins, J. D., Luke, M., & Thernstrom, S. (2018). Getting to zero carbon emissions. Joule, 2(12), 2498–2510.

Koomey, J., & Hultman, N. E. (2007). A reactor-level analysis of busbar costs for nuclear plants. Energy Policy, 35(11), 5630–5642.

Lazard. (2024). Levelized Cost of Energy Analysis – Version 17.0. Lazard.

Locatelli, G., Bingham, C., & Mancini, M. (2014). Small modular reactors. Progress in Nuclear Energy, 73, 75–85.

Lovering, J. R., Yip, A., & Nordhaus, T. (2016). Historical construction costs of global nuclear power reactors. Energy Policy, 91, 371–382.

MIT Energy Initiative. (2018). The Future of Nuclear Energy in a Carbon-Constrained World. MIT.

MIT Energy Initiative. (2022). The Future of Nuclear Energy in a Carbon-Constrained World (Update). MIT.

Nemet, G. F. (2019). How Solar Energy Became Cheap. Routledge.

Organisation for Economic Co-operation and Development. (2019). The Cost of Decarbonisation. OECD/NEA.

Pindyck, R. S. (2013). Climate change policy. Journal of Economic Literature, 51(3), 860–872.

Ramana, M. V. (2021). Nuclear Is Not the Solution: The Folly of Atomic Power in the Age of Climate Change. Verso.

Rockström, J., et al. (2017). A roadmap for rapid decarbonization. Science, 355(6331), 1269–1271.

Schneider, M., Froggatt, A., et al. (2023). World Nuclear Industry Status Report 2023. WNISR.

Sepulveda, N. A., Jenkins, J. D., et al. (2018). The role of firm low-carbon electricity resources. Joule, 2(11), 2403–2420.

Sovacool, B. K., Gilbert, A., & Nugent, D. (2014). Risk, innovation, electricity infrastructure and construction cost overruns. Energy Research & Social Science, 3, 152–160.

Stern, N. (2007). The Economics of Climate Change: The Stern Review. Cambridge University Press.

Stiglitz, J. E., & Stern, N. (2017). Report of the High-Level Commission on Carbon Prices. World Bank.

Way, R., Ives, M., Mealy, P., & Farmer, J. D. (2022). Empirically grounded technology forecasts. Joule, 6(9), 2057–2082.

World Nuclear Association. (2023). Small Modular Reactors. World Nuclear Association.

← Tillbaka till Klimat

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.