Hallå regeringen! Hallå SD! Ni styr Sverige. Varför gör ni ungefär inget gällande den skenande ungdomsarbetslösheten?

Hallå regeringen! Hallå SD! Ni styr Sverige. Varför gör ni ungefär inget gällande den skenande ungdomsarbetslösheten? Den riskerar bli ett hinder för livsutrymmet och tvingar ungdomar att bo kvar hemma och försörjas av föräldrar. Siffrorna är oxå en väldig varningssignal för långtidsarbetslöshet och då framtida behov av försörjningsstöd.

Sammanfattning för er som tycker jag skriver för långt. Att ungdomsarbetslösheten inte får “bita sig fast” är en fråga av både individuell och samhällelig betydelse. Då unga befinner sig i starten av sin arbetslivsbana är det avgörande att etableringsmöjligheterna är realistiska och tillräckliga. Utbildningsnivå, tidig arbetslivserfarenhet, samt riktade stödinsatser är centrala nycklar för att motverka att arbetslöshet utvecklas till långtidsarbetslöshet. För såväl den enskilde som för samhället är det därför en angelägenhet att dessa ungdomar integreras på arbetsmarknaden så snabbt och stabilt som möjligt.

Nu till den lite längre texten. Arbetslöshet bland unga är inte ett övergående konjunkturfenomen utan den innebär väldig risk för att övergå i en mer cementerad och strukturell utsatthet. Det är därför jag inte förstår Tidöligans handlingsförlamning.

Enligt dagens SCB-statistik ökade antalet ungdomar i arbetskraften i oktober 2025 med cirka 54.000 till 643.000 (icke säsongrensat), där antalet arbetslösa i Sverige ökade med omkring 71.000 och uppgick till 509.000. Det motsvarar en arbetslöshetskvot om 8,9% för hela arbetskraften.

Men inom ungdomsgruppen 15-24 år rapporteras arbetslösheten ligga på cirka 22,7% enligt senaste siffror från Ekonomifakta baserat på SCB material. Nu lär den blivit ännu högre.

Att denna nivå är så hög är oroande eftersom den skapar en ingångspunkt för långvarig marginalisering, försämrad livsinkomst, bristande erfarenhet och förlorad anknytning till arbetsmarknaden.

Så varför tjatar jag om att vi måste göra allt för att ungdomsarbetslösheten inte ska kunna ”bita sig fast”?

För det första:

Ungdomsinträdet på arbetsmarknaden är viktig. Den etableringsfas som unga genomgår är avgörande för framtida arbetslivsmöjligheter, lärande av arbetslivskoder, etablering av socialt nätverk och utveckling av professionell självbild. Om en ung person inte får möjlighet att komma in i arbete eller praktik, riskerar hen att hamna i en så kallad NEET-situation (Not in Employment, Education or Training) vilket forskning visar har starkt samband med sämre livslopp vad gäller inkomst, hälsa och social integration.

För det andra:

Om arbetslösheten blir långvarig tappar individen värdefull erfarenhet och tidsmässigt ligger efter sina jämnåriga både när det gäller anställningshistorik och kompetensutveckling. Denna fördröjning gör återinträde betydligt svårare, eftersom arbetsgivare ofta prioriterar kandidater med kontinuerlig arbetslivshistorik och uppdaterad kompetens. Forskning visar också att förlorad inkomst följd av arbetsförlust kan ackumuleras över flera år.

För det tredje:

Arbetslöshet hos unga har breda samhällsekonomiska effekter. När unga står utanför arbetslivet samtidigt som generationsskiften och kompetensöverföring sker, hotas också produktivitet och innovationskraft. Den höga ungdomsarbetslösheten signalerar strukturproblem i arbetsmarknaden, såsom mismatch mellan utbildning och arbetsliv, bristande praktikmöjligheter eller trösklar för nyutexaminerade.

En central riskfaktor är lågt utbildnings- och kompetensläge redan vid inträdet på arbetsmarknaden. I Sverige visar statistik att bland dem utan gymnasieutbildning var arbetslösheten 28,1% medan motsvarande för de med gymnasieexamen var 7,4%. Detta gap visar tydligt att gymnasiebehörighet och fullföljd utbildning är avgörande för etablering.

De elever som inte klarar grundskola eller inte uppnår behörighet till nationellt program på gymnasiet är särskilt utsatta, en problematik som kan leda till att de inte får den utbildningsmässiga förankringen som krävs för arbetslivets krav. Vidare finns regionala och strukturella skillnader, där ungdomar med invandrarbakgrund eller från socioekonomiskt utsatta områden har högre risk för marginalisering och längre tid utanför arbetslivet.

En framgångsrik väg för dessa ungdomar utan grundskole- eller gymnasieexamen är Folkhögskolor. Men för dem har Tidöligan dragit bort en halv miljard 2024-2026. 8 av 10 Folkhögskolor har minskat sin verksamhet och då särskilt yrkesutbildningar då de är dyrare att drifta. Men de leder till jobb. Vad f-n sysslar SD-regeringen med? Vill de att ungdomar fastnar i arbetslöshet och skral ekonomi? Hela vägen till utanförskap? En väldig riskfaktor för kriminalitet. Behöver SD kriminella för sin politik? Eller vill de inte ha bildade medborgare? Ju högre utbildad, desto färre röster på SD.

Slutligen spelar tidig arbetslivserfarenhet och praktikmöjligheter stor roll. Om unga inte får ett första arbete eller en praktikplats inom rimlig tid, kan tid utan anställning förstärka socialt utanförskap, psykisk stress och ett negativt självkoncept som ytterligare hämmar återinträde.

För att förebygga att ungdomsarbetslöshet blir ett permanent problem krävs samordnade politiska och arbetsmarknadsmässiga insatser.

Det innebär att:

Skolan och folkhögskolorbehöver stärka prestation och genomströmning till fullständig gymnasiebehörighet. De måste få resurser. Inte nedskärningar.

Arbetslivets parter och offentliga aktörer behöver skapa fler ingångar för unga. Fram för lärlingsplatser, förstajobb-program, praktik och mentorskap.

Arbetsförmedling och kommuner bör tidigt identifiera unga med riskprofil (ingen gymnasieexamen, långtidsstudieuppehåll, arbetslöshet utan erfarenhet) och erbjuda individuellt stöd och snabb återkoppling till arbetsliv. SNABBT!

Regionala och kommunala satsningar behövs där ungdomsarbetslösheten är särskilt hög samt där utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet är låg.

Vad mer kan man göra? Ovan är det jag kom på nu. Finns säkert fler smarta åtgärder.

Om dessa åtgärder uteblir riskerar vi att en generation unga fastnar. Det underminerar inte bara deras individuella livschanser utan även vårt samhälles framtida arbetskraft och välfärdskapacitet.

Statistiska centralbyrån. (2025, november). Fler unga i arbetskraften – Arbetskraftsundersökningarna (AKU), oktober 2025. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-oktober-2025/

Ekonomifakta. (2025, oktober). Ungdomsarbetslöshet. Hämtad från https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet_1213035.html

Ekonomifakta. (2025, maj). Arbetslöshet efter utbildningsnivå. Hämtad från https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet-efter-utbildningsniva_1209173.html

Jianu, I. (2020). The Effect of Young People Not In Employment, Education or Training, On Poverty Rate in European Union. arXiv.

Oscarsson, E. (2013). Ungdomsarbetslöshet – mått, orsaker och politik. Saco.Psyridou, M., Prezja, F., Torppa, M., Lerkkanen, M.-K., Poikkeus, A.-M., &

Vasalampi, K. (2024). Machine Learning Predicts Upper Secondary Education Dropout as Early as the End of Primary School. arXiv.