Varit ute på en nyårsdagspromenad. I hatt! Jag skred haltandes fram. Långsammare än Lucia pga artrosen i höften.

Varit ute på en nyårsdagspromenad. I hatt! Jag skred haltandes fram. Långsammare än Lucia pga artrosen i höften. Kortare än Lucia oxå. Ca 100 meter. Utan krycka.

Planen var att min höftled skulle bytts ut i december, men operationer har ställts in pga läget i sjukvården. Min operation är en av de som skjuts på framtiden.

När jag fick beskedet gick luften helt ur mej. Hade räknat med att äntligen slippa smärtan runt nyår. Var så inställd på operation i december. Intalat mej själv att fram tills december fixar jag detta. Bara att gilla läget.

Nu är nästa preltid för operation i februari o jag har lärt mej att aldrig mer lita på ett datum. Kan bli ännu senare. Det gör att jag måste träna styrka och rörlighet varje dag eftersom återhämtningen beror väldigt på hur tränad man är. Så bara att ignorera smärtan. Artros är ju inget farligt. Gör bara så förbannat ont. O vad än värre är är att det har börjat rejält i min högra höft nu oxå. Vissa dagar är högern värre än vänstern. Vissa nätter sover jag ingenting pga värken. Om någon skulle be mej beskriva mej själv med två ord just nu blir det ledsen o trött. Det är helt diametralt till hur jag alltid brukar vara.

Men jag har haft mkt tid att skriva inlägg på sociala medier. O drömma om att kunna springa milen igen.