Varför får åldrat gummi bidra till månader av kärnkraftsstopp och med det högst påtaglig risk för dyrare el?

Varför får åldrat gummi bidra till månader av kärnkraftsstopp och med det högst påtaglig risk för dyrare el?

Det finns en tydlig risk för fortsatt höga elpriser under hösten och vintern, särskilt i södra Sverige. Men utvecklingen är inte given. Temperaturen, vinden, nederbörden, kärnkraftens tillgänglighet och energipriserna i Europa påverkar alla vad vi får betala.

Elpriset är nämligen inte ett genomsnitt av vad svensk el kostar att producera. På elbörsens dagenföremarknad möts producenternas säljbud och köparnas efterfrågan för varje kvart. Förenklat bestämmer det sista bud som behövs för att täcka efterfrågan priset i elområdet. Det kallas marginalprissättning. När billigare produktion inte räcker till kan dyrare produktion behövas, och då stiger spotpriset även för el som är billig att producera.

Sverige handlar dessutom el med andra länder. Höga priser på exempelvis gas i Europa kan därför påverka även våra elpriser. Samtidigt begränsar elnätet hur mycket el som kan transporteras. När billigare el i norr inte kan överföras i tillräcklig mängd söderut kan priserna skilja sig kraftigt. Elområdena synliggör de begränsningarna att ändra gränserna bygger i sig inga nya ledningar.

Under sensommaren och hösten har låg kärnkraftsproduktion, perioder med svag vindkraft och höga europeiska energipriser pressat upp priserna. Vattennivåer under det normala på flera håll har också bidragit till oron. Mer regn har förbättrat utsikterna, men när kylan ökar elanvändningen blir långvariga produktionsbortfall särskilt kännbara.

Därför väcker stoppen i Ringhals frågor.

Enligt Vattenfall har gummi lossnat från ventiler och hamnat i komponentkylsystemen. Ventilbyten var planerade under kommande år, men gummit hade åldrats snabbare än väntat. Följden blev omfattande sanering och förlängda stopp.

Självklart ska reaktorerna stå stilla tills de kan drivas säkert. Men just därför måste det förebyggande underhållet granskas.

Hur bedömdes gummits återstående livslängd? Vilka säkerhetsmarginaler användes? Kunde ventilerna ha bytts under tidigare underhållsstopp, innan materialet började lossna? Och hur tar underhållsplaneringen hänsyn till konsekvenserna av att flera stora reaktorer blir otillgängliga samtidigt?

Planerade revisioner behövs. Men här handlar det också om stopp som blivit betydligt längre än planerat. Då räcker det inte att hänvisa till att underhåll måste göras.

Äldre anläggningar kräver god kontroll på åldrande komponenter och framförhållning med reservdelar. Om tillgången på rätt delar försvårar underhållet behöver ägarna redovisa det. Det ska inte behöva bli en överraskning när ett fel redan har uppstått.

Hushåll och företag förväntas planera sin elanvändning och klara stora prissvängningar. Då är det rimligt att kräva att kraftverksägarna redovisar hur de förebygger långvariga, undvikbara produktionsbortfall. Nu står kärnkraftverk still pga gummi???? Varför varje inte de bytta vid ett tidigare planerat stopp? Ni vet det där med marginaler. Att byta i tid innan det tar tvärstopp.