Utredningen om att ta B:ena till den gröna hållbara framtiden är genial därför…

Utredningen om att ta B:ena till den gröna hållbara framtiden är genial därför att den gör klimatfrågan begriplig i vardagen och samtidigt pekar rakt in i de stora utsläppskällorna. Bilen, biffen, bostaden, butiken och börsen täcker tillsammans merparten av svenskarnas konsumtionsbaserade klimatpåverkan. Det är just här våra individuella val möter de strukturer som politiken och marknaden har byggt. B:ena fungerar därför både som personlig kompass och som systemkritik.

Svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp ligger i dag på omkring 8 till 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Transporter står för den största andelen, cirka 3 till 4 ton. Därefter följer maten med runt 2 ton, bostaden med cirka 1,5 till 2 ton, butiken med omkring 2 ton och börsen, det vill säga våra finansiella investeringar, med ungefär 1 ton. Redan här blir det tydligt att klimatfrågan i praktiken avgörs av hur vi rör oss, vad vi äter, hur vi bor, vad vi konsumerar och hur våra pengar används.

Bilen och transporter är den största utsläppsposten, men här måste även flyget lyftas fram tydligare. Flygresor står för en oproportionerligt stor klimatpåverkan per resa, särskilt på grund av höghöjdseffekterna. Förutom koldioxidutsläpp bidrar flyget till bildandet av kondensstrimmor och cirrusmoln på hög höjd, vilket förstärker växthuseffekten. När dessa effekter räknas in blir flygets totala klimatpåverkan ungefär två till tre gånger större än vad koldioxidutsläppen ensamma visar.

Ett tur och retur-flyg inom Europa kan motsvara mellan 0,5 och 1 ton koldioxidekvivalenter per person när höghöjdseffekterna inkluderas. En interkontinental resa kan ensam äta upp hela den årliga utsläppsbudget som är förenlig med klimatmålen. Det gör flyget till ett av de mest klimatintensiva valen en individ kan göra. Därför är det också sant att det effektivaste en enskild människa kan göra för att minska sina utsläpp är att flyga mer sällan eller sluta flyga helt.

Inget annat enskilt konsumtionsval ger lika stor och snabb utsläppsminskning. När det gäller biltrafik släpper en bensinbil ut omkring 150 till 200 gram koldioxid per kilometer. Ett ton koldioxid motsvarar cirka 430 liter bensin, vilket i praktiken innebär omkring 1 300 till 1 500 mils körning. Redan vardagsbilismen kan därmed ta hela den hållbara utsläppsbudgeten i anspråk. Elbilar, särskilt i ett elsystem som det svenska, ligger i storleksordningen 1 till 2 gram koldioxid per kilometer i drift. Tåg hamnar ofta under 5 gram per personkilometer.

Skillnaden mellan transportslagen är dramatisk. Biffen, maten, är nästa stora utsläppsområde. Här är det framför allt valet av protein som styr klimatpåverkan. Nötkött står för omkring 25 till 35 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. Det innebär att ett kilo nötkött kan motsvara utsläppen från att köra bil 15 till 20 mil eller en kortare flygresa. Fläskkött ligger runt 6 till 7 kilo per kilo, kyckling runt 3 till 4 kilo, medan fisk varierar kraftigt beroende på art och fångstmetod.

Vegetabiliska livsmedel som baljväxter och spannmål ligger oftast under 1 kilo per kilo produkt. Att minska konsumtionen av nötkött är därför ett av de mest effektiva klimatvalen i vardagen. Bostaden påverkar klimatet genom energianvändning, uppvärmning, byggmaterial och boendeyta. Sverige har relativt låga utsläpp från uppvärmning tack vare fjärrvärme och fossilfri el, men stora bostäder per person och nybyggnation med klimatintensiva material driver ändå utsläppen.

Energieffektivisering, delad yta, renovering istället för rivning och lång livslängd på byggnader är centrala klimatstrategier på hushållsnivå. Butiken står för den breda konsumtionen av kläder, elektronik, möbler och prylar. Här är utsläppen ofta osynliga och sker långt bort i globala produktionskedjor. Färre nyinköp, längre användning, reparation, återbruk och delning är kraftfulla sätt att minska utsläppen utan att försämra livskvaliteten. Börsen handlar om hur våra pengar bidrar till utsläpp eller omställning.

Pensionssparande och investeringar kan finansiera fortsatt fossil expansion eller bidra till att bygga det fossilfria samhället. För många är detta den mest osynliga utsläppsposten, men den kan vara betydande. Att välja fonder och banker som aktivt styr bort från fossil verksamhet är ett sätt att påverka på systemnivå. Målet är att varje person i Sverige ska ner till omkring 2 ton koldioxidekvivalenter per år, helst 1 ton. I dag kan en enda flygresa, bilberoende vardag eller hög köttkonsumtion spräcka hela denna budget.

Det visar att klimatutmaningen inte är marginell, utan kräver genomgripande förändringar. Samtidigt kommer vi inte att nå målet enbart genom individuella val. Det krävs politiska beslut som förändrar strukturerna. Infrastruktur som gör det lätt att välja tåg istället för flyg, transportsystem som minskar bilberoendet, livsmedelspolitik som styr mot hållbar produktion, bostadspolitik som premierar effektivitet och finansregler som flyttar kapital från fossilt till hållbart. B:ena visar var utsläppen finns.

Politiken måste se till att de klimatsmarta valen också blir de självklara valen. Vill du läsa mer? Börja här! IPCC. 2023. AR6 Synthesis Report. Geneva. Naturvårdsverket. 2023. Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person. Stockholm. Naturvårdsverket. 2022. Klimatpåverkan från livsmedel. Stockholm. Trafikverket. 2023. Klimatpåverkan från persontransporter. Borlänge. Energimyndigheten. 2022. Energiläget i Sverige. Eskilstuna. Lee, D. S., Fahey, D. W., Skowron, A., Allen, M. R., Burkhardt, U., Chen, Q., Doherty, S. J., Freeman, S., Forster, P.

M., Fuglestvedt, J., Gettelman, A., De León, R. R., Lim, L. L., Lund, M. T., Millar, R. J., Owen, B., Penner, J. E., Pitari, G., Prather, M. J., Sausen, R., & Wilcox, L. J. 2021. The contribution of global aviation to anthropogenic climate forcing for 2000–2018. Atmospheric Environment, 244. Ritchie, H., Roser, M. 2020. Environmental impacts of food production. Our World in Data. SOU 2005:51. Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster, smartare konsumtion. #staywoke