Uppsala går först av Sveriges alla kommuner och visar att vinster i välfärden…

Uppsala går först av Sveriges alla kommuner och visar att vinster i välfärden inte är en teknisk detalj, utan en fråga som påverkar hela systemets funktionssätt. När privata aktörer kan selektera och kommunen inte kan det, uppstår en strukturell snedvridning. Domen i högsta instans ger kommunerna ett verktyg att motverka denna obalans och återta kontrollen över välfärdens långsiktiga kvalitet och likvärdighet. Heja Uppsala! Tack Uppsala!

Det som hänt är att Uppsala kommun genomfört en upphandling av ett äldreboende som reserverades för icke vinstdrivande aktörer. Ja, du läste rätt. Vinstdrivande, dvs utdelande företag fick inte ens lämna anbud. Högsta förvaltningsdomstolen valde att inte pröva överklagandet från privata vårdföretag. Därmed står underinstansernas bedömning fast: kommunen har agerat i enlighet med lagen när den valt att begränsa upphandlingen till idéburna organisationer.

Detta öppnar i praktiken dörren för många fler kommuner att göra liknande avvägningar och att det därmed kan innebära ett strukturellt skifte i hur välfärdstjänster organiseras och upphandlas i Sverige. Läs om sista meningen. Och tacka Uppsala. Kärnan i resonemanget är att välfärdstjänster som skola och äldreomsorg skiljer sig fundamentalt från vanliga marknader. När vinstutdelning tillåts bli ett överordnat mål riskerar resurser att dras bort från verksamhetens kärna i form av personal, kontinuitet och kvalitet för att i stället kanaliseras till ägare.

Detta blir särskilt problematiskt när man ser till systemnivån. Privata vinstdrivande aktörer har möjlighet att välja bort verksamheter och brukare som är mer resurskrävande, medan kommunala verksamheter och det offentliga som huvudman alltid bär det yttersta ansvaret. Kommunen kan inte tacka nej till elever med större stödbehov eller äldre med komplexa omsorgsbehov, utan måste säkerställa likvärdig service för alla. I det perspektivet blir Uppsala kommuns agerande synnerligen intressant.

Genom att reservera upphandlingen för icke vinstdrivande aktörer har kommunen använt ett juridiskt verktyg för att styra mot utförare vars incitamentsstruktur inte bygger på vinstmaximering. Tanken är att överskott i stället ska återinvesteras i verksamheten, vilket i teorin skapar bättre förutsättningar för långsiktighet, stabil personalförsörjning och högre kvalitet. Domen innebär därmed inte ett förbud mot privata aktörer, men den visar att kommuner faktiskt har handlingsutrymme att väga in värderingar, kvalitet och samhällsansvar när de utformar sina upphandlingar.

Privata aktörer som inte använder utdelningar är mer än välkomna. Samtidigt är det viktigt att konstatera att icke vinstdrivande organisationsform i sig inte automatiskt garanterar hög kvalitet. Även idéburna och offentliga verksamheter kräver tydliga kvalitetskrav, systematisk uppföljning och transparens. Den stora skillnaden ligger snarare i riskfördelningen och ansvarstagandet. När privata aktörer kan välja bort det svåra och det kostsamma, medan kommunen alltid måste stå kvar, uppstår en obalans som i praktiken undergräver likvärdigheten i välfärden.

På systemnivå riskerar detta att leda till ökade kostnader för det offentliga samtidigt som vinster privatiseras. Följderna av domen kan därför bli betydande. Om fler kommuner följer Uppsala kommuns exempel kan marknaden för välfärdstjänster förändras i grunden. Och det är inte en dag för tidigt. Stora vinstdrivande koncerner kommer få svårare att expandera, samtidigt som idéburna och lokalt förankrade aktörer får bättre förutsättningar.

Det skulle kunna bidra till en välfärd där kvalitet, behov och långsiktighet väger tyngre än kortsiktig avkastning. Samtidigt ställer det höga krav på kommunernas kompetens i upphandling och uppföljning, eftersom styrningen då i ännu högre grad blir ett aktivt politiskt och administrativt ansvar.