Trump. Läs vad han skriver. Översättning längst nef.

Trump. Läs vad han skriver. Översättning längst nef.

Att en sittande amerikansk president uttrycker sig på det här sättet igen och igen är anmärkningsvärt på en nivå som saknar motstycke i modern västerländsk demokrati. Retoriken är inte bara grovt förolämpande utan också djupt polariserande och avhumaniserande. Den är riktad mot både politiska motståndare och offentliga personer. I ett land som ofta framställer sig som demokratisk normgivare globalt undergräver en sådan ton själva idén om institutionell värdighet och presidentskapets moraliska auktoritet. Det säger något om hur långt den politiska diskursen i USA har förskjutits när detta inte längre är en isolerad skandal utan en återkommande och förväntad del av det offentliga samtalet. Det är så sorgligt att det tillåts.

Det mest förbryllande är nästan inte själva utbrottet, utan tystnaden runt det. Hur kan republikanska politiker gång på gång acceptera en retorik som de aldrig hade tolererat från någon annan president? Var går gränsen för vad som anses värdigt och försvarbart för ämbetet? För republikanska politikerr nedan ok.

Hur reagerar republikanska väljare egentligen? Är det med stöd, med trötthet, eller med en sorts uppgiven lojalitet? Det lilla ljuset är att opinionsmätningar visar att Trumps approval ratings nu ligger väldigt lågt. Men ändå fortsätter han mobba och förlöjliga. Och republikaner är tysta.

Det säger något om ett politiskt system där incitamenten att säga ifrån verkar svagare än rädslan för att göra det. Men till slut avgörs allt i val. I november kommer väljarna få säga sitt. Om det finns en gräns för hur mycket av denna politiska galenskap USA tål, så måste den rimligen dras där. Då krävs ett tydligt resultat i mellanårsvalet, annars lär Trumps att få fullt stöd av ett republikanskt parti under hela mandatperioden. För nu framstår republikaner som handlingsförlamade gällande att kunna skilja på rätt och fel. För att skriva som Trump gör, det är fel.

”När man ser låg-IQ Ilhan Omar och Rashida Tlaib skrika okontrollerat i går kväll vid det mycket eleganta State of the Union, ett så viktigt och vackert evenemang, hade de de utstående, blodsprängda ögonen hos galna människor, GALNINGAR, mentalt störda och sjuka som, ärligt talat, ser ut som att de borde spärras in. När människor kan bete sig så, och med vetskapen om att de är korrupta politiker som skadar vårt land, borde vi skicka tillbaka dem dit de kom ifrån – så snabbt som möjligt.

De kan bara skada USA, de kan inte göra något för att hjälpa det. De borde faktiskt gå ombord på en båt med Trump-derangerade Robert De Niro, en annan sjuk och dement person med, tror jag, extremt låg IQ, som absolut inte har någon aning om vad han gör eller säger – en del av det är grovt KRIMINELLT! När jag såg honom bryta ihop i tårar i går kväll, precis som ett barn, insåg jag att han kanske är ännu sjukare än galna Rosie O’Donnell, som just nu är i Irland och försöker lista ut hur hon ska komma tillbaka till vårt vackra USA.

Den enda skillnaden mellan De Niro och Rosie är att hon förmodligen är något smartare än honom, vilket inte säger mycket. Den goda nyheten är att Amerika nu är större, bättre, rikare och starkare än någonsin tidigare, och det driver dem fullständigt galna!PRESIDENT DONALD J. TRUMP