Sveriges kommuner stoppar den vindkraft som samtliga energiscenarier säger behövs för Sveriges framtid.

Sveriges kommuner stoppar den vindkraft som samtliga energiscenarier säger behövs för Sveriges framtid.

Tada! En mening som sammanfattning. Nedan blir det längre.

En ny studie från forskningsprogrammet Mistra Electrification vid Chalmers har granskat kommunala beslut om vindkraft under 2024 och fram till augusti 2025.

Studien omfattar 48 kommunala beslut och ställningstaganden. I 35 fall stoppades projekten. Det motsvarar 73 procent.

Resultatet visar också att kommunernas egen planering har stor betydelse. När ett vindkraftsprojekt låg i ett område som kommunen själv hade pekat ut som lämpligt i sin översiktsplan tillstyrktes 70 procent av projekten. När projektet i stället låg i ett område som staten hade bedömt som särskilt lämpligt för vindkraft var andelen tillstyrkta projekt endast 11 procent.

Statens utpekande av lämpliga områden är alltså inte tillräckligt. Det krävs att kommunerna själva planerar för vindkraft och därefter också tillåter att den byggs.

Studien visar dessutom tydliga skillnader mellan partierna.

Under perioden 2021–2025 ökade samtliga riksdagspartier utom Miljöpartiet sin andel veton mot vindkraft. Vetoandelen var 11 procent för Miljöpartiet, 38 procent för Socialdemokraterna, 42 procent för Centerpartiet, 43 procent för Vänsterpartiet, 50 procent för Liberalerna, 64 procent för Moderaterna, 65 procent för Kristdemokraterna och 92 procent för Sverigedemokraterna.

Flera partier säger således ja till vindkraft på nationell nivå men röstar betydligt oftare nej när ett konkret projekt ska prövas i en kommun.

Detta är ett problem eftersom Energimyndighetens långsiktiga scenarier för Sveriges energisystem förutsätter en omfattande vindkraftsutbyggnad.

För att utvecklingen fram till 2035 ska motsvara genomsnittet i Energimyndighetens scenarier behöver produktionen från landbaserad vindkraft öka med cirka 5,4 TWh per år. Det motsvarar tillstånd för ca 257 moderna vindkraftverk om året.

Under perioden 2020–2025 gavs i genomsnitt tillstånd till 104 verk om året. Under 2025 beviljades endast tolv verk. Deras beräknade produktion motsvarar ungefär en tjugondel av den årliga utbyggnad som behövs enligt scenarierna.

Utbyggnadstakten är därmed inte något lägre än planerat. Den är väldigt långt lägre.

Samtidigt har staten fattat beslut om 31 ansökningar om havsbaserad vindkraft under den nuvarande mandatperioden. Fem har beviljats och 26 har avslagits. Det innebär att 84 procent av ansökningarna har fått avslag.

Kommunerna och staten stoppar därmed en stor del av vindkraften.

Detta sker samtidigt som Sverige planerar för en kraftigt ökad elanvändning inom industrin, transportsektorn och övriga samhället.

I den svenska energidebatten framställs ofta kärnkraft som ett alternativ till vindkraft. Så ser inte Energimyndighetens scenarier ut.

Energimyndigheten presenterade 2025 fyra olika utvecklingsvägar för Sveriges energisystem.

Scenarierna skiljer sig åt när det gäller elanvändning, miljöhänsyn, internationalisering och möjligheten att bygga ny kärnkraft.

En sak är gemensam för samtliga scenarier:

vindkraften byggs ut kraftigt.

Det gäller även de scenarier som innehåller ny kärnkraft.

Orsaken är i första hand ekonomisk. Landbaserad vindkraft är i Energimyndighetens modeller ett av de billigaste kraftslagen att bygga. Därför byggs landbaserad vindkraft ut först. Den går dessutom fortast att bygga.

När den tillgängliga landbaserade potentialen börjar bli utnyttjad och efterfrågan på el fortsätter att öka tillkommer därefter havsbaserad vindkraft, ny kärnkraft eller båda.

Ordningen är alltså i huvudsak:

Först landbaserad vindkraft.

Därefter havsbaserad vindkraft och ev ny kärnkraft i den omfattning som elbehovet och kostnadsantagandena motiverar.

I Energimyndighetens fyra scenarier ökar den landbaserade vindkraftsproduktionen på längre sikt till omkring 70–200 TWh per år.

Havsbaserad vindkraft byggs i tre av de fyra scenarierna.

I det fjärde scenariot är elanvändningen lägre och den omfattande landbaserade vindkraftsutbyggnaden är tillräcklig. Det scenariot visar alltså inte att vindkraften kan väljas bort. Det visar att så mycket landbaserad vindkraft byggs att havsbaserad vindkraft inte behövs i just det fallet.

Även scenarier med ny kärnkraft innehåller en massiv vindkraftsutbyggnad. Kärnkraften ersätter inte vindkraften. Den tillkommer utöver vindkraften när elanvändningen blir tillräckligt hög eller när möjligheterna att bygga ytterligare landbaserad vindkraft begränsas.

Energimyndighetens uppdaterade scenarier från 2026 visar samma sak. I samtliga scenarier sker en omfattande utbyggnad av landbaserad vindkraft fram till 2045. Landbaserad vindkraft är det kraftslag som byggs ut snabbast och mest.

Ny kärnkraft antas samtidigt kunna tillkomma stegvis från omkring 2035. I scenariot med den största elektrifieringen behövs både mer landbaserad vindkraft, havsbaserad vindkraft och ny kärnkraft.

Det finns därför inget stöd öber huvud taget i dessa scenarier för att Sverige kan avvakta med vindkraften och i stället invänta nya kärnkraftsreaktorer.

Även de mest kärnkraftstunga scenarierna förutsätter att stora mängder vindkraft byggs först.

Det är alltså inte fråga om ett val mellan kärnkraft och vindkraft.

Det är fråga om huruvida Sverige ska bygga den elproduktion som samtliga relevanta scenarier förutsätter.

För närvarande gör Sverige inte det.

Kommunerna stoppar den landbaserade vindkraft som behöver byggas först.

Staten stoppar merparten av den havsbaserade vindkraft som behöver kunna byggas därefter.

Samtidigt uttalar staten, näringslivet och de flesta politiska partier att elanvändningen ska öka kraftigt.

Men med vilken el?!

Att planera för en omfattande elektrifiering men stoppa den elproduktion som planerna kräver är inte en sammanhängande energipolitik.

Det är ett planeringsfel av politiker som har tillgång till all behövd information.

https://research.chalmers.se/publication/553097/file/553097_Fulltext.pdf

https://energimyndigheten.a-w2m.se/System/TemplateView.aspx?cat=%2FPrognoser+och+Scenarier&id=1173312576a844f5a08e2c4a2005ccfb&l=t&lstqty=1&p=Arkitektkopia

https://energimyndigheten.a-w2m.se/System/TemplateView.aspx?id=97ee7b61147c44b1bc775452ea2eb1a8&lstqty=1&p=Arkitektkopia&q=2026%3A20

https://www.energimyndigheten.se/energisystem-och-analys/framtidens-energisystem/langsiktiga-scenarier/