Sverige ägnar sig just nu åt något som bäst kan beskrivas som ekonomiskt självskadebeteende. Tack för det, Tidöligan.

Sverige ägnar sig just nu åt något som bäst kan beskrivas som ekonomiskt självskadebeteende. Tack för det, Tidöligan.

Det räcker egentligen med två enkla åtgärder för att stoppa en del av det mest absurda i dagens migrationspolitik: pausa tonårsutvisningarna och avskaffa förbudet mot spårbyte.

Svensk migrationspolitik har på kort tid rört sig till en punkt där både humanitet och rationalitet satts ur spel. Det gäller särskilt de så kallade tonårsutvisningarna. Ungdomar som vuxit upp i Sverige, gått i svenska skolor, talar svenska och socialiserats in i svenska normer ska utvisas direkt efter 18-årsdagen.

Det är svårt att hitta ett tydligare exempel på politik som samtidigt är inhuman och samhällsekonomiskt kontraproduktiv.

Ur ett strikt investeringsperspektiv är logiken svindlande. Sverige investerar i barns utbildning, språk och socialisering under många år. När dessa individer precis står på tröskeln till arbetsmarknaden, när de går från kostnad till potentiell samhällsresurs, skickas de ut ur landet.

Nationalekonomisk forskning om humankapital är entydig: samhällen skapar långsiktigt värde genom investeringar i utbildning och integration, inte genom att avbryta dem när avkastningen börjar närma sig (OECD, 2019; World Bank, 2023). Att kasta bort redan gjorda investeringar strider mot grundläggande ekonomisk rationalitet.

Detta sker dessutom samtidigt som Sverige står inför en väldokumenterad demografisk utmaning. En åldrande befolkning, växande kompetensbrist och ökade behov i välfärden gör att konkurrensen om arbetskraft hårdnar globalt (SCB, 2024; Tillväxtverket, 2022).

I detta läge väljer Sverige att aktivt reducera sin egen kompetensbas. Få politiska beslut illustrerar tydligare en diskrepans mellan problemformulering och politisk respons.

Men problemet stannar inte vid ekonomin. Den kanske viktigaste dimensionen är signalvärdet. Migration i en globaliserad kunskapsekonomi handlar inte bara om arbetsmarknader utan om institutionell tillit. Forskning visar att högkvalificerad arbetskraft väljer länder utifrån stabilitet, rättssäkerhet och framtidsutsikter för sina barn (OECD, 2019; World Bank, 2023).

Ett land där barn riskerar att utvisas efter lång etablering skickar en mycket tydlig signal: framtiden här är osäker.

Studier av internationell talangmobilitet visar att även små förändringar i upplevd stabilitet påverkar migrationsbeslut (Docquier & Rapoport, 2012; IOM, 2022). Migration av humankapital är extremt känslig för institutionella signaler. Det innebär att migrationspolitiken inte bara påverkar de människor som direkt berörs. Den påverkar hela inflödet av framtida studenter, forskare och kvalificerad arbetskraft.

Studentpolitiken illustrerar detta tydligt. När handläggningstider för uppehållstillstånd blir långa och osäkerheten ökar väljer internationella studenter andra länder. Forskning om nation branding visar att utbildningssystemets attraktivitet är central i konkurrensen om global talang (Anholt, 2010; Florida, 2005).

När Sverige tappar studenter tappar vi inte bara studieavgifter. Vi tappar framtida entreprenörer, forskare och skattebetalare.

Den här utvecklingen riskerar dessutom att skapa en självförstärkande spiral. När institutionell tillit minskar ökar benägenheten till utflyttning – särskilt bland högutbildade grupper med hög mobilitet (Dustmann & Okatenko, 2014).

Det är så brain drain uppstår. Inte genom ett enskilt dramatiskt beslut, utan genom gradvisa signaler om att ett land blivit mindre stabilt och mindre attraktivt.

Retoriken från Tidöpartierna, men även Socialdemokraternas tal om en integrationsskuld, riskerar dessutom att förstärka denna utveckling. Forskning inom politisk psykologi visar att avhumaniserande språk påverkar både politiska attityder och internationell perception (Haslam, 2006; Kteily & Bruneau, 2017).

När människor reduceras till kategorier i stället för individer förändras inte bara inrikesklimatet utan även omvärldens bild av landet. För en exportberoende kunskapsnation är detta inte en marginell fråga. Det är en strategisk risk.

Samtidigt visar svensk arbetsmarknadsstatistik att utrikes födda redan i dag är starkt representerade i samhällsbärande yrken (SCB, 2023). Det gäller både kvalificerade professioner och välfärdens kärnyrken.

Att föra en politik som minskar inflödet och ökar osäkerheten för dessa grupper skapar strukturella kompetensgap.

Det mest slående är att mycket av detta är helt onödigt. Sverige har redan gjort stora investeringar i integration. Vi har utbildat människor, byggt institutioner och skapat sociala nätverk. Att i detta läge aktivt bryta etablerade livsbanor innebär inte bara mänskligt lidande.

Det är också ekonomiskt ineffektivt.

Forskningen om migrationspolitik betonar vikten av policykoherens: att migrationspolitik, utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik drar åt samma håll (Vetenskapsrådet, 2022).

Svensk politik gör i dag raka motsatsen. Vi talar om kompetensbrist samtidigt som vi försvårar kompetensförsörjningen.Vi talar om innovation samtidigt som vi minskar attraktionskraften. Vi talar om långsiktighet samtidigt som vi fattar beslut som signalerar kortsiktig symbolpolitik.

Den nuvarande migrationspolitiken är därför inte bara ett moraliskt vägval. Den är ett strategiskt vägval om vilken typ av land Sverige vill vara. Ett land som bygger konkurrenskraft genom kunskap, tillit och långsiktighet. Eller ett land som investerar i människor.

Och sedan skickar bort dem.

Det är inte bara inhumant.

Det är strategiskt oförsvarbart.

Referenser

Anholt, S. (2010). Places: Identity, image and reputation. Palgrave Macmillan.

Docquier, F., & Rapoport, H. (2012). Globalization, brain drain, and development. Journal of Economic Literature, 50(3), 681–730.

Dustmann, C., & Okatenko, A. (2014). Out-migration, wealth constraints, and the quality of local amenities. Journal of Development Economics, 110, 52–63.

Florida, R. (2005). The flight of the creative class. Harper Business.

Haslam, N. (2006). Dehumanization: An integrative review. Personality and Social Psychology Review, 10(3), 252–264.

International Organization for Migration (IOM). (2022). World migration report 2022. IOM.

OECD. (2019). Talent abroad: A review of German emigrants. OECD Publishing.

SCB. (2023). Utrikes födda på arbetsmarknaden. Statistiska centralbyrån.

SCB. (2024). Befolkningsframskrivningar 2024–2070. Statistiska centralbyrån.

Tillväxtverket. (2022). Kompetensförsörjning i svenskt näringsliv. Tillväxtverket.

Vetenskapsrådet. (2022). Forskning om migration och integration. Vetenskapsrådet.

World Bank. (2023). World development report 2023: Migrants, refugees, and societies. World Bank.