Surrealistiskt. Nu är det inlämnat o då offentlig handling.

Surrealistiskt. Nu är det inlämnat o då offentlig handling. Jag har haft några dagar i först smärre chock, sedan vredesmod o till slut en mycket bestämd uppfattning att förändring MÅSTE till. Så här kan vi inte ha det då det riskerar att erodera Linneuniversitetets varumärke. Idag har jag sänt in ett disciplinärende till disciplinnämnden. Rasistkortet ska man inte dra mot mej för att försöka skyla över sina egna brister.

Då agerar jag. Med chefen o inblandade kollegor i ryggen. Sa nej till en student att gå upp på slutseminarium. Allt hen lämnat in under kursen har varit förvånansvärt svagt. Studenten har studerat tre år hos oss, men kan inte skriva fram ett fokuserat syfte. Förstår inte metod. Trots godkända kurser. Studenten hävdar att inte uppsatsen blev klar är mitt fel då jag särbehandlat hen under kursen pga studentens hudfärg!

Ja, du läste rätt. Att jag är rasist har dessutom skrivits upprepade gånger i text samt sagts på inspelning. Helt sjukt. Min, o kollegornas bild, är att studenten helt enkelt inte har kunskapen o färdigheten för att skriva en uppsats just nu. Chockad blev jag när anklagelser fullkomligt haglade över mej under en handledning i förra veckan. Fick knappt en syl i vädret. Var helt chockad när jag sen handledde övriga studenter.

Så valde att säga att jag blivit beskylld för rasism. I anmälan ligger en skrivelse skickat till programansvarig från samtliga övriga studenter i klustret som vittnar om att någon diskriminering inte har förekommit. Det brevet värmde att läsa. Studenterna hade gått samman o agerat till mitt försvar. Men vad detta gjort är att jag kommer envisas till tusen med att vi måste säkerställa att varje individuell student har de behövda kunskaparna o färdigheterna för de olika nivåerna.

De måste skriva akademiska arbeten individuellt o inte bara i grupp hädanefter. I grupper går det att åka snålskjuts - få kurspoäng för något man inte kan. Då kan det gå så fruktansvärt illa som det gick för mej - bli beskylld för rasism. Hade det drabbat en annan person kunde den blivit helt knäckt av de grova anklagelserna. Jag kände mej ”bara” kränkt av dessa befängda anklagelser.

Men jag funderade en kort sekund på om jag ska säga nej tack till att handleda människor som kan dra rasistkortet mot mej. Kom fram till nej, absolut inte. Detta kan vi via individuella rapporter bygga bort från vår utbildning. Det är vad jag kommer argumentera stenhårt för efter denna förfärliga erfarenhet.