Så kom den då. EUs rapport om elområden. Och jag tycker att vi använder kärnkraften.

Så kom den då. EUs rapport om elområden. Och jag tycker att vi använder kärnkraften.

https://eepublicdownloads.blob.core.windows.net/public-cdn-container/clean-documents/Network%20codes%20documents/NC%20CACM/BZR/2025/Bidding_Zone_Review_of_the_2025_Target_Year.pdf

Rapporten “Bidding Zone Review for the 2025 Target Year” (BZR) analyserar elmarknadens struktur i EU. Den föreslår förändringar i budområden för att bättre spegla nätbegränsningar och lokala prisskillnader. Nedan sammanfattas rapportens huvudsakliga slutsatser med fokus på Sverige.

Men vi tar lite bakgrund först.

Sverige delades 2011 upp i fyra elområden (SE1–SE4) efter krav från EU-kommissionen, initierat av Danmark, och Nord Pool, för att tydligare spegla faktiska flaskhalsar i elnätet. Syftet var att låta priset i varje område spegla tillgång och efterfrågan på el lokalt, och på så sätt skapa ekonomiska incitament för ny elproduktion och investeringar där ny produktion bäst behövs. Låga elpriser i områden med överproduktion (t.ex. norra Sverige) skulle stimulera efterfrågan och investeringar i elintensiva industrier, medan högre priser i underskottsområden (t.ex. södra Sverige) skulle locka ny produktion och energieffektivisering. Alltså ett riktigt, riktigt smart system.

Men Marknadsmekanismen har satts ur spel i Sverige – framför allt av politiska hinder. I praktiken är det idag extremt svårt att etablera ny vindkraft i södra Sverige (elområde SE4 och SE3), där behovet är störst. Kommunala veton mot vindkraft, kombinerat med statliga nej till havsvind samt myndigheters långsamma och restriktiva tillståndsprocesser, har lett till att nästan ingen ny större kraftproduktion byggs i underskottsområdena. Istället fortsätter produktionsinvesteringarna att ske där de redan är minst behövda – i norr – där priset dessutom hålls nere av ett växande överskott. Priserna är så låga att jag inte begriper hur vindbolagen kan nå lönsamhet.

Sverige exporterar el, och importerar elpriser. Vi importerar särskilt elpriset från Tyskland. Sverige är ett av få EU-länder med flera budområden – fyra stycken – vilket har lett till betydande prisvariationer mellan norra och södra delarna av landet. En studie från Lunds universitet visar att denna prisskillnad har påverkat investeringar i solenergi: kommuner i norra Sverige har haft 40–48 % lägre utbyggnad av solceller jämfört med södra Sverige mellan 2016 och 2022. Så mycket mindre sol är det inte i norr.

Sverige har uttryckt oro över att Tysklands enhetliga elpriszon leder till överutnyttjande av svensk vattenkraft och har därför villkorat godkännandet av det planerade Hansa PowerBridge-projektet (en 700 MW kraftkabel mellan Sverige och Tyskland) med att Tyskland reformerar sin interna elmarknad. Dvs delar upp den i elområden.

Tyskland har idag en enhetlig elpriszon, vilket har lett till flaskhalsar i överföringen av billig vindkraft från norr till industriregioner i söder. ENTSO-E:s rapport föreslår därför att Tyskland delas upp i upp till fem budområden för att bättre spegla lokala kostnader och minska nätbelastningen. Det hade gynnat Sverige. Samt Tysklands övriga grannländer. En sån uppdelning beräknas kunna ge ekonomiska besparingar på upp till 339 miljoner euro år 2025.

Förslaget att dela upp Tyskland i elområden har mött stenhårt motstånd från den tyska regeringen och industrigrupper, särskilt i södra Tyskland. De fruktar högre elpriser och negativ påverkan på konkurrenskraften. Södra delstater har betonat vikten av en enhetlig elpriszon som en symbol för den tyska ekonomiska enheten. Men om Danmark kunde stämma Sverige, varför kan inte Sverige stämma Tyskland?

Bidding Zone Review och SVKs uttalanden idag tyder på att inga större förändringar föreslås för Sveriges del. Det gör att jag anset att Sverige själv omedelbart behöver agera. Den marknadsstruktur vi har fungerar inte som tänkt och åtgärder för att bättre spegla verkligheten måste tas på nationell nivå – utan att vänta på fler EU-processer.

Ett enkelt steg som bokstavligen kam tas imorgon bitti är att justera gränserna mellan elområdena 3 och 4. Ett konkret exempel: flytta Oskarshamns kärnkraftverk från elområde 3 (SE3) till elområde 4 (SE4). Verket ligger geografiskt precis på gränsen mellan områdena, och en flytt skulle innebära att SE4 – som lider av de allra högsta elpriserna och störst underskott – får en omedelbar förstärkning av produktion.

En sådan förändring skulle inte bara ge bättre lokal prissättning i SE4, utan också vara ett tydligt politiskt besked: att Sverige tänker använda sina egna verktyg för att åtgärda elområdenas skevheter – innan underskotten och regionala obalanser förvärras ännu mer. Iofs dröjer det minst till juni innan O3 kan producera el i område 4. Just nu är den avstängd för revision. Som fick förlängas.

https://www.okg.se/produktionsinformation

31/3 gick O3 på revision. Det skulle ta knappt tre veckor.

https://www.energinyheter.se/20250331/32975/oskarshamn-3-pausas-arlig-revision-efter-325-dagars-drift

Men, snudd på som vanligt, fick den planen ändras. Ny tid är den 15 juni. Bidde inte knappa tre veckor. Bidde knappa tre månader. Kanske.

https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/information-fran-driften/

Och eftersom jag skrev om kärnkraft. Det finns knappt inga som tycker vi ska stänga ner våra gamla kkverk innan vi har annan produktion redo att ta över. Däremot hävdar många att effektskatten var det som sänkte kkverken. Så kolla nedan. I så fall var det finansminister Toft och regeringsunderlaget som var då som är den största anledningen.

Effektskatten på kärnkraft infördes -1983 (2.7 öre/kWh) (regeringen Palme). Den var delvis tänkt som betalning för alla de snabbstopp som kk gör. De är en stor belastning för nätet. Stopp i Oskarshamns kkverk 2003 släckte ju ned halva Sverige o Danmark. Stopp våren 2023 i två kkverk räddades av batterier, men stor del av Sthlm, inklusive kollektivtrafik o TV, slocknade. - 2006, 23 år senare, höjdes den med 2,6öre till 5.3 öre/kWh (regeringen Persson, den nytillträdde Reinfeldt lät höjningen vara kvar)- 2008, bara två år senare, höjdes den igen, då med 1,4 öre till 6.7 öre. (regeringen Reinfeldt)- 2014, sex år efter förra höjningen, (När S+MP-regeringen tillträtt) höjdes den med 1,05 öre till 7.75 öre.- Togs sedan helt bort av S+MP-regeringen 2018. Då hade det gått att vända de planerade nedstängningarna av kkverk, men inga gjorde det. Personligen väntar jag på den i Tidöavtalet utlovade utredningen för återstart av nedlagda kkverk. Det är så dumt i huvudet att klockor börjar gå baklänges! Men pacta sunt servanda - jag ser fram emot den texten.

Och så tar jag väl certen när jag ändå håller på. För det första subventioneras alla nya tekniker i början.

Certen är ett styrmedel som inte tas via skattsedeln utan läggs direkt på konsument. Det är en politiskt beslutad avgift i syfte att stimulera utbyggnad av förnybar energi, vind-sol, bio och småskalig vattenkraft, samt torv (som senare togs bort). De infördes för drygt 20 år sedan, dvs innan förnybar el var lönsamt. Det är som jag skrev ovan en helt naturlig del av en marknad att stötta tekniker som ännu inte har nått toppen på s-kurvan. Innan man använt den såpass mycket att kostnaden per installerad enhet minskat tillräckligt i kostnad. Alla nya tekniker stöttas. Certen får man i 15 år. I december 2019 var värdet på certen 3,5 öre/kWh. Samtidigt sänkte vindkraften elpriset med gissningsvis 10 öre/kWh pga ökat utbud. Ska du slå på subventionerna måste vi alltså göra en historisk tillbakablick och konstatera att staten gm politiska beslut har valt olika energikällor. De valde kk en gång i tiden. O vattenkraft innan dess.

Elcertifikatsystemet är i princip avvecklat nu. Det är länge nu vind räknats hem utan. Toppen låg 2019. Observera att anledningen till att elcertifikaten varit en stor del av vindproducenternas inkomst är att elpriserna har varit så låga!

https://www.regeringen.se/contentassets/8281cd75aa844bcbaa4cff0c3d4dce78/er-2022_09_arkiv.pdf

Så här fungerar systemet: https://www.energimyndigheten.se/4ab12f/globalassets/fornybart/elcertifikat/om/sa-har-fungerar-den-svensk-norska-elcertifikatsmarknaden-illustration.pdf

Mer info: http://www.energimarknadsbyran.se/el/dina-avtal-och-kostnader/elrakningen/elcertifikat-priser-och-kostnader/

Elcertifikatpris har legat på under 10 öre under väldigt många många år. För slutkund så har det blivit cirka 1/3 av elcertifikatpriset (då inte behöver 1 certifikat per använd kWh el)(däremot så får de producenter som är berättigade certifikat 1 certifikat per inmatad kWh).

Här finns elcertifikatpriset som når kund: https://www.energimyndigheten.se/fornybart/elcertifikatsystemet/om-elcertifikatsystemet/elkundens-bidrag-till-fornybar-elproduktion/

Vindkraft betalar även för vad de kostar elnätet. SVK kan dessutom köpa in svängmassa från nyare vindkraftverk. Alla har tekniken men används knappt. Inse vilken stor outnyttjad potential som vi vi inte ens använder för svängmassans skull.

Vinden betalar fö avgift för balans- och reglerkraft som det är idag. Folk hävdar ständigt att vind är subventionerat. Stämmer inte. I början absolut. Alla nya tekniker stöds då. Men vind räknas sen länge hem utan cert. Samt med de extra kostnader vind har jämfört med kk.

Stödtjänster är ca 2 öre/kWh. Stödtjänster behöver kk mkt av, men betalar så vitt jag vet inget för dem. Ex mtp det som hände 26 april 2023. Kk betalar inget. Men får inte heller betalt för sin svängmassa. De anser jag man bör se över. SVK borde köpa in svängmassan från där den är billigast. Våra gamla kkverk lär kunna konkurrera. Om de verkligen hår hels tiden. Får de snabbstoppas och de förbundit sej att leverera stödtjänster blir det dyrt. . Betänk att Finlands jätte inte har gått för fullt. Dels är nätet inte dimensionerat till 1.600W (de har ju haft ett tag på sej….) och dels är elpriset för lågt för att göra full drift vettigt kostnadsmässigt.

(Betänk att OL3 är på listan över världens tio dyraste byggnader. Har för mej 7 eller 8 på den listan är kkverk. Söder räknade på vilken kostnad verket har för att producera el. 2kr/kWh. Självfallet är produktionskostnader affärshemligheter, men läs Söders rapport. Jag tror hans uppskattning är bra.

https://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1422919/FULLTEXT01.pdf)

2kr/kWhHur många bolag vill köpa terminer till det priset? Så om kk byggs (typ vartenda bygge blir minst dubbelt så dyr som tänkt o tar dubbelt så lång tid att bygga som planerat i väst - det är väldigt bra om Sverige blir undantaget. Bara det. De som byggde kk då är sannolikt pensionärer nu. Dvs vi har ingen kunskap om att bygga kkverk). Hur ska kk som byggs att ftg/org tecknat upp sej för terminer innan vi vet priset? Ex så har staten i UK upphandlat termin för en kostnad av 1,44kr/kWh i 35 år från deras jättebygge. Någon som vill binda elpriset till 1,44 under 35 år?

Vindkraft byggs med PPAer. De är inte offentliga, men de var under 28 öre/kWh när jag snokade senast. 144 mot 28. Men 28 öre/kWh - det är väl lågt för lönsamhet.

Kärnkraft får dessutom mer betalt per kWh eftersom priset brukar gå ner vid mycket vindkraft. Detta kallas profilkostnad. Har oxå läst värdefaktor. https://www.energimyndigheten.se/globalassets/klimat--miljo/fyra-framtider/elsystemets-kostnader---modelleringar-bilaga-fyra-framtider.pdf

Vindkraften har vindprognoser, men de är inte helt perfekta. Det får vind betala extra för oxå. Obalansavgift. https://www.svk.se/aktorsportalen/balansansvarig/det-har-betalar-du/

Dessutom

Den elnätsavgift som vindkraftverk blir i högre per kWh då vind inte använder elnätet lika mkt. https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/elnatet--distribution-av-el/fragor--svar/

Så nog betalar vind alltid. Bara sluta hävda något annat eftersom det är en ren lögn. Kk har inte ens fullförsäkrat verken. Händer ngt blir det vi skattebetalare som får hosta upp. Det behöver inte kk betala för. (Försäkringsbolag vägrar försäkra för mer än 15 miljarder enligt Energiföretagen. (De har numera plockat bort sidan.) 15 miljarder låter mycket. Men i detta sammanhang är det verkligen inte det. Olyckan i Fukushima, Japan, kostar 7.000 miljarder kr. Just nu släpper de ut vatten i havet från haveriet. Åka dit o bada någon? Kärnkraft är och förblir ett högriskprojekt. Och som Kåberger också sagt: Eftersom en härdsmälta kostar över 7.000 miljarder kronor bör inga små länder som Sverige ägna sej åt detta! Det var även Merkels konstaterande. "Ingen politiker kan ta ansvaret för en kärnkraftsolycka!" Japan är beläget på en ö med avstånd till sina grannar. slipper skadestånd från sina grannar. Fatta om andra länder oxå krävt skadestånd. Är Sverige en ö med avstånd till andra länder?

Sen

Det är uppseendeväckande att vissa argumenterar för att lång livslängd är bra. Då har de inte tänkt hela vägen. Det är det inte. Då är investerade pengar fast under lång tid. Som investerare är så lång livslängd som kk har inte optimalt. Man vet inte vad man kommer konkurrera mot om 30-50-70 år. Det skapar en hög risk. Man blir liksom inlåst i kärnkraft även om ex fusionskraft kommer. Redan nu är kärnkraft Svarte Petter då den inte fungerar alls bra på en global volatil mkn med marginalprissättning